Teknisk Tidskrift / 1934. Mekanik / 114 (1871-1962) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 10. Okt. 1934 - Carl-Gustaf Hård af Segerstad: Något om olika metoder för att på elektrisk väg mäta och registrera tryckförlopp i förbränningsmotorcylindrar

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

sig bl. a. av en slingoscillograf av Duddels typ (fig.
9) för registrering av växlingarna i anodströmmen.
Dessa strömväxlingar förstärkas vidare över V₂ och
V₃ Användes galvanometer eller elektrometer, skall
slingans egenfrekvens vara den högsta möjliga.
Dessutom skall ordnas med effektiv dämpning, vilket kan
ske därigenom att man inshuntar ett litet motstånd
r enligt fig. 8. Då det rör sig om höga frekvenser
äro metoderna med galvano- och elektrometrar
givetvis underlägsna oscillografmetoden, beroende på den

Fig. 10. Schnauffers koppling för kapacitiv tryckmätning. R1 = sändarrör; R2= likriktarrör; C1 L1= svängningskrets I; C2 L2= svängningskrets II; AB1 = anodbatteri för R1; AB2 = anodbatteri för R2.

jämförelsevis låga egenfrekvensen och dämpningen
hos de förstnämndas slingor, vilka vanligen bestå av
kvarts eller metall. Kolvens dödpunktslägen kunna
lämpligen markeras med hjälp av en elektrisk
strömbrytare, vilken anbringas på svänghjul eller vevaxel.
Jämför även den förut beskrivna metoden med
glimlampa. Obata kontrollerade membranens
egenfrekvenser, och dessa befunnos vara resp. 8 000
och 12 000 Hz för 2- och 3-mm membraner.
Kondensatorns luftgap hölls mellan 2 och 3 mm, varför
känsligheten kan ökas betydligt genom att minska
detta. Apparaturen kalibrerades med hjälp av
tryckluft och bourdonmanometer.

Även tysken Schnauffer har framgångsrikt
arbetat efter denna metod. Han byggde ursprungligen
på ett förfarande för upptecknande av akustiska
svängningsfenomen med användande av
motståndsförstärkare. För registrerandet av tryckvariationer
måste han emellertid i någon mån ändra sitt
kopplingsschema. Enär motståndsförstärkaren endast
arbetar med ström- resp. spänningsändringar, kan t. e.
den för tryckmätningar avsedda givarkondensatorn
icke kalibreras med statiskt tryck. Han försökte
därför att förstärka utgångsanodströmmen hos
likriktarröret så, att en oscillografslinga omedelbart kunde
användas och en motståndsförstärkare sålunda bleve
överflödig. Genom en förstoring av givarkondensatorerna
och användandet av bättre rör, möjliggjordes
även detta, så att kalibrering vid konstant tryck
kunde företagas. En enstaka ändring av trycket
resp. givarkondensatorns kapacitet, motsvarar en
proportionell ändring i gallerspänningens variationer,
som i sin tur medger proportionella anodlikstromsimpulser.
Enär oscillografslingans utslag äro direkt
proportionella mot den genomflytande likströmmen,
erhålles därmed även en proportionalitet mellan
givarkondensatorns kapacitetsändring och utslaget i
oscillografen. Med elimineringen av motståndsförstärkaren
blev kopplingen överskådligare och betydligt
enklare och erhölls bättre mottaglighet. Dess
utseende framgår av figur 10. Givarkondensatorns
utseende framgår av fig. 11. I motsats till vad som
var fallet vid föregående kondensatorgivare, valdes
här anordningen med kondensatorplattorna så, att
membranfjädern blev bortvänd från cylindern, och
detta av följande skäl:

1) Strålningsvärmet från förbränningsrummet
hålles, om ingen hjälpmembran är inkopplad, genom
den isolerade plattan A borta från membranen B.
Detta i förening med god luftkylning av den yttre
membranen bidrager till jämförelsevis konstanta
elasticitets- och hållfasthetsegenskaper hos B.

2) Enär plattavståndet under inverkan av tryck
ökas, möjliggöres ett mycket litet nollavstånd mellan
plattorna, vilket är oberoende av det verkande tryckets

Fig. 11. Givare till kapacitiv tryckmätning enl. Schnauffer. A = isolerad kondensatorplatta; B = membranfjäder; C = ändmembran.

storlek. Anordningen blir därigenom mycket
mottaglig och dessutom ifrågakommer här ingen
inreglering av plattavståndet.

3) Vid mindre tryck erhålles per enhet större
utslag än vid högre tryck, vilket får anses som ett
plus.

Hjälpmembranen C tjänar flera ändamål. I
huvudsak är den till för att behärska värmeinflytandet,
emedan den håller förbränningsgaserna borta,
varigenom ernås relativt konstanta förhållanden. Vidare
minskar den det skadliga rummet, något som är av
stor betydelse speciellt vid mindre motorer.
Dessutom hindrar den att vattenånga från
förbränningsgaserna kondenserar på membranfjädern B, vilket
kan förorsaka att denna slår ihop med den andra
plattan och sålunda förorsakar kortslutning. För
membranen användes fjäderbandstål av 0,1 till 0,5
mm tjocklek.

Vid ifrågavarande apparatur förekomma i
huvudsak inga elastiska efterverkningar. De största
svårigheterna ligga i valet av material till
ändmembranen, då det icke är lätt att hålla fordringarna på
böjningsförmåga vid tryck på omkring 40 ata. Bästa
resultat visade glödgat mässingfolium av 0,30 mm
tjocklek för upptagandet av normal diagram.
Egenfrekvensen hos det svängande systemet ligger vid
omkring 2 500 Hz. Givaren kan exempelvis monteras
i en tändstiftsbussning. Svagfjäderdiagram kunna
lämpligen upptagas med en svagare membran, vilkens
utslagsväg då lämpligen begränsas medelst en ansats.

Schnauffer har även gjort försök med att omändra
en s. k. "Stabfederindikator" till att arbeta enligt den
kapacitiva principen. På registreringsanordningens
plats insattes en vid indikatorkolven fästad platta,
som tillsammans med en inbyggd isolerad platta
utgjorde givarmekanismen. Den för betjänandet
av oscillografslingan erforderliga avståndsändringen
mellan de bägge plattorna uppgick till 0,1 mm. För
att erhålla denna lilla kolvväg, utbyttes den normala

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>