Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Häfte 10. Okt. 1934
- Carl-Gustaf Hård af Segerstad: Något om olika metoder för att på elektrisk väg mäta och registrera tryckförlopp i förbränningsmotorcylindrar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Fig. 16. Koltöjningsmätare enl. Martin och Caris. a = kammare;
b = tunga; c = rör av invar; <i>d</I> = stålmembran; e1 och e2 = grafitpelare;
g = anslutning till tändström; h = tändelektrod.
Fig. 17. Kopplingsschema enl. Martin och Caris. f = oscillograf;
r1 och r2 = temperaturkompensationsmotstånd; A = ampéremeter.
bearbetade ur ett stycke hög var digt fjäder stål och efter
bearbetningen omsorgsfullt härdade. Genom ett rör
c av invar är tungan förbunden med en tunn vid
kammarens a undre ända anbragd stålmembran d.
Genom röret c upptagas de tryck, som skola mätas
på tungan b. Denna är i sin fria ända inspänd
mellan tvenne lager av kollameller e1 och e2. Dessa
lamellager ändra sitt elektriska motstånd vid ändring
av det på dem verkande trycket och förskjuta
på så sätt jämvikten hos den elektriska brygga, i
vilken de enligt fig. 17 äro inkopplade, så att
oscillografen f ger utslag.
Då man ansåg det tillräckligt för många
undersökningar, att dessa utfördes endast på ett ställe
inom maskinen, har man utbildat indikatorns givare
till tändstift. Beträffande denna anordning hänvisar
jag till vad som förut sagts i avd. 4 om Kluges och
Linckhs senaste givare. Tändströmmen föres från
anslutningsklämman g till tändelektroden h genom
det isolerande röret c. Genom det på så sätt
erforderliga isolerröret i förstoras massan hos indikatorns
rörliga delar, varför egenfrekvensen nedtryckes.
Egenfrekvensen hos denna anordning ligger vid
omkring 3 500 Hz, under det att man vid indikatorer
utan inbyggd tändanordning lär komma upp till
egenfrekvenser på omkring 11 000 Hz.
Indikatorn kyles med luft, vilken tillföres genom
stutsen k, emedan väggen speciellt vid luftkylda
motorer uppnår avsevärt höga temperaturer. Dessutom
äro i serie med indikatorns kolpelare inkopplade
ut-jämningsmotstånd r1 och r2 av tråd med hög
temperaturkoefficient, vilka äro till för att utjämna
verkan av de på grund av värmeutvidgningen
framkallade ändringarna i tryck hos kolpelarna.
Proportionaliteten mellan tryck och utslag är, som utförda
kalibreringar givit vid handen, även tillfyllest vid
höga temperaturer. Av olika redogörelser för prov
framgår däremot intet, som talar för att
mottagligheten håller sig konstant med temperaturen.
Kalibreringen sker statiskt med tryckluft och manometer.
Då emellertid kolpelarna ha tendens att visa
efterverkan, måste man efter varje avläsning åter minska
trycket till noll och företaga ny inställning och
avläsning fortast möjligt. För kontroll har man använt
sig av en dynamisk kalibreringsanordning. Med
hjälp av en roterande excenter meddelades den rörliga
delen av indikatorn en sinusformad förskjutning
av bestämd storlek, omkring 0,01 mm. Vid
frekvenser mellan 3 och 30 Hz visade sig emellertid
mottagligheten oförändrad. Denna anordning medgav
registrerandet av indikatorutslaget som funktion av de
rörliga mätdelarnas förskjutning och därmed även
att pröva proportionaliteten mellan tryck och utslag.
Man anser sig med denna apparatur hava gjort ett
flertal viktiga rön. Bland annat vill man tillskriva
den tryckvåg, som vid knackande motor överlagras
det vanliga förloppet, instrumentfel hos den av
föregående forskare använda apparaturen. Vid denna
indikeringsanordning har nämligen intet som helst
framkommit, som tyder på förekomsten av
ovannämnda tryckvåg. Detta antagande förefaller
författaren en smula djärvt. Att man med
ifrågavarande apparatur icke fick fram tryckvågen torde
enligt min mening till största delen kunna tillskrivas
registreringsinstrumentet, en slingoscillograf, vilkens
egenfrekvens ej är tillräckligt stor för ovannämnda
ändamål. För jämförelsens skull har jag i
avslutningen medtagit en metod som utarbetats av
Schnauffer vid Deutsche Versuchsanstalt fiir
Luftfahrtsforschung, vilken åtminstone enligt min mening
torde få anses som den mest tillförlitliga anordning,
som hittills framkommit för bl. a. studiet av
förloppen vid knackande motor. I ovannämnda apparatur
förekom även vissa svårigheter på grund av krypeffekt,
vilken försvann vid snabbt växlande påkänningar.
De amerikanska forskarna Peters och Johnstone
hava även utfört ingående undersökningar efter
denna metod. De använde pelare sammansatta av
ca 50 st. ringformade plattor med totalmotståndet 50
ohm. För stabilitetens och reproducerbarhetens skull
anbragte de en förspänning på 10 at. och inskränkte
tryckmätningsområdet. För att undvika
efterverkningar användes en sluten inspänningsram utan
mekaniska förbindningar, emedan i dylika hysteresis
skulle kunna tänkas komma att uppstå.
Triebnigg och Glamann ha undersökt
halvledarprincipen och därvid använt olika metoder för att
minska dess bristfälligheter ävensom olika ämnen till
halvledare. Speciellt den sistnämnda undersökningen
torde hava varit synnerligen omfattande.
Man försökte först med vanliga retortkol samt med
tunna oxidskikt överdragna metallplattor.
Dessa visade sig icke vara ändamålsenliga.
Efter mycket provande fann man emellertid
slutligen att konstgjord grafit var användbar.
Man undersökte olika grafitstavar med
avseende på elektriska motståndsegenskaper och
töjning. Fig. 18 visar diagram över
förkortning och motstånd hos en grafitpelare
sammansatt av 10 st. lameller, vardera 1 mm
tjock och 5 mm i diameter. Pelaren har
 |
Fig. 18. Motstånd och
förkortning som funktion av
belastningen. Utfört med en pelare
av 5 mm diam. av 10 lameller,
vardera 1 mm tjock.
|
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Fri Oct 18 15:30:54 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tektid/1934m/0119.html