Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Häfte 11. Nov. 1934
- K-G. Ljungdahl: 50 000 kW Stal-turbinen i Västeråsverket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
TEKNISK TIDSKRIFT
MEKANIK
HÄFTE 11 NOV. 1934
REDAKTOR: H.F. NORDSTRÖM
UTGIVEN AV SVENSKA TEKNOLOGFÖRENINGEN
INNEHÅLL: 50 000 kW Stal-turbinen i Västeråsverket, av kraftverksdirektör K-G. Ljungdahl.
– Några synpunkter på beräkning av oljemotstånd, av ingenjör K. Evrell. – Enhet för kinematisk viskositet, av docent
Evert Norlin. – Utvecklingen av konstruktionen av sfäriska (kupade) ångpannegavlar, av civilingenjör Anders
Rosborg. – Ett svårflyktigt bränsles förhållande i en förgasaremotor, av civilingenjör Nils Gustafsson. –
Föreningsmeddelanden. – Litteratur.
50 000 KW STAL-TURBINEN I VÄSTERÅSVERKET.
Av kraftverksdirektör K-G. Ljungdahl.
Statens ångkraftverk i Västerås har tillkommit för
att vara en gemensam reserv- och
kompletteringsstation för vattenkraften vid
Vattenfallsstyrelsens centralblock, dvs. det mellansvenska
kraftsystemet. När de norrländska kraftanläggningarna
framdeles bliva förenade med kraftverken i
Mellansverige, kommer Västeråsverket att fylla
motsvarande funktion även för de norrländska
vattenkraftverken. Anläggningen påbörjades år 1917 och
stod år 1922 färdig i sin första utbyggnad,
omfattande fyra ångturbiner på sammanlagt 42 000 kW
samt motsvarande ångpanneutrustning. Verkets
framtida utbyggnadsgräns tänktes bliva ungefär
84 000 kW. Numera räknar man med en
utbyggnadsgräns av 160 000 kW. När behovet av fortsatt
utbyggnad av Västeråsverket gjorde sig gällande år
1928 tänkte man närmast åstadkomma utbyggnaden
till 84 000 kW genom insättande av två aggregat
av storleksordningen 21 000 kW. Anbud infordrades
även på leverans av ett sådant
turbogeneratoraggregat. Innan ännu någon
upphandling kommit till stånd, visade emellertid
fortsatta undersökningar rörande kraftbalansen, att
en sådan effektökning skulle bliva alltför knapp,
och att man hade anledning att inbygga en större
maskin i Västeråsverket. Utvecklingen på
ångturbinområdet visade också en viss tendens mot en
standardstorlek på fullvuxna ångturbiner av
storleksordningen 30–50 000 kW. En ny anbudsförfrågan
gjordes därför, varvid ångturbinens effekt emellertid
icke fastställdes utan anbud begärdes på den största
ångturbingenerator, som kunde inbyggas inom den
befintliga maskinsalsprofilen. Av flera skäl var det
nämligen praktiskt taget nödvändigt att behålla den
gamla profilen. ASEA-STAL inkom därvid med ett
anbud på en maskin med en belastningsförmåga av
50 000 kW, som bekvämt kunde inbyggas i det gamla
maskinhuset, och som uppvisade synnerligen
gynnsamma värmeförbrukningssiffror. Beställningen
placerades också hos ASEA, och maskinen togs i drift
i början av 1932. Den har alltså nu varit i drift i
över två år, och en närmare beskrivning över
turbinen kan vara av intresse för den tekniskt
intresserade publiken.
Maskinen är utförd för en maximal belastning av
50 000 kW vid l 500 v/min. Spänningen är
6 600–7 000 V och periodtalet 50 p/s. Maskinen skall
kunna avge 50 000 kW vid ångtryck mellan 17–19
kg/cm2 övertryck och vid en ångtemperatur av 400°,
vilken temperatur undantagsvis skall kunna stegras
till 425°. Därvid är den inkommande
kylvattentemperaturen antagen till 10°C. Aggregatets allmänna
utformning överensstämmer med äldre
STAL-turbiners med den skillnaden, att kondensorn uppdelats
i två delar i syfte att möjliggöra lägre
byggnadshöjd. Aggregatets utseende framgår av fig. 1 och 2.
Hela aggregatet vilar på sex fundamentpelare av
 |
Fig. 1. 50 000 kW STAL-turbinen i Västeråsverket är den största i Sverige byggda kraftmaskinen och
den största dubbelrotationsturbinen i världen.
|
armerad betong. Dessa pelare äro sinsemellan
förbundna, så att fundamentet bildar ett enda
sammanhängande stativ, som går ned till berget ungefär
6 m under kondensorkällarens golv. Kondensorn är
fastsatt vid fundamentet endast i de i mitten
belägna två fötterna och är fritt upplagd på de fyra
yttre fötterna. Särskilda anordningar ha vidtagits
för att glidning skall kunna obehindrat ske vid
temperaturförändringar. Hela aggregatet väger med
rör och hjälpmaskineri ungefär 560 ton. Den tyngsta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Fri Oct 18 15:30:54 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tektid/1934m/0123.html
