Teknisk Tidskrift / 1934. Mekanik / 138 (1871-1962) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 12. Dec. 1934 - Ragnar Woxén: Förhållandet mellan bearbetningstid och total produktionstid per arbetsstycke vid några vanliga verktygsmaskiner

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Fig. 2. Grafisk framställning av deltiderna: maskinbearbetning, verktygsförflyttning, mätning och växling av arbetsstycke, uttryckta i procent samt kortaste och längsta uppsättningstiden räknad i minuter.

angivet det antal arbeten, vilka medtagits vid
beräkningarna. Det hade givetvis varit önskvärt att dessa
antal varit högre, ty då skulle större värde kunna
tillmätas de erhållna resultaten.

I figur 2 A hava medeltalen för maskinbearbetning,
verktygsförflyttning, mätning och växling av
arbetsstycke, uttryckta i procent, sammanställts, varvid de
olika maskinerna ordnats efter fallande värden på
maskinbearbetningen. I figuren hava vidare inlagts
såväl kortaste och längsta uppsättningstiden som
medeltalen av kortaste totaltiden per arbetsstycke,
samtliga uttryckta i minuter, överst i figuren äro
de olika maskinernas namn angivna.

I figurerna 2 B, C, D, E och F återfinnas i nämnd
ordning: maskinbearbetning, verktygsförflyttning,
mätning, växling av arbetsstycke samt kortaste
uppsättningstid, samtliga framställda genom medeltalet,
ökat resp. minskat med sannolika medelfelet.

I figur 2 A kunna vi nu avläsa huru de olika
deltiderna fördela sig; maskinbearbetningen varierar
sålunda mellan 73 och 12 % av totala tiden. Givet
är att denna fördelning icke är entydigt bestämd av
maskintypen utan måste dels vara beroende av
maskinens ändamålsenlighet, dels variera från verkstad
till verkstad. Men med hänsyn till medelfelens storlek
enligt figurerna 2 B till F kan man våga det
påståendet, att vid varje verkstad och tillverkning
fördelningen mellan olika deltider kan sägas vara en
"maskinkonstant". Kännedom om denna konstants
ungefärliga storlek och därvid speciellt värdet på
maskinbearbetningen i procent av totaltiden per
arbetsstycke är till stor nytta, i synnerhet då det gäller
att approximativt beräkna tillverkningstider för nya
arbeten. Tiden för maskinbearbetningen i minuter
är i allmänhet den deltid som enklast och säkrast
låter sig beräknas.

Om vi sedan övergå till att närmare granska de i
figurerna angivna deltiderna vid olika maskiner,
finna vi t. e. att verktygsförflyttningen vid revolversvarv,
arbetande med stångmaterial, antagit det till
synes höga värdet 27 %. Förklaringen är den att
man vid revolversvarv i regel arbetar med stort
antal verktyg t. e. svarv- och avstickningsstål på
tvärsliden samt sex olika verktyg såsom centrumborr,
spiralborr, fast och rörlig brotsch, gängtapp,
gängsnitt etc. anbragta i revolvern. I tiden för
verktygsförflyttning ingår manuell in- och urkoppling
samt förflyttning av verktygen, vridning av
revolvern etc.

Borrmaskin (handmatning) avser dessa mindre
borrmaskiner, vid vilka borren inmatas för hand och
inmatningshastigheten följaktligen är beroende av
det manuellt applicerade trycket. Tiden för mätning
är noll, beroende på att endast sådana arbeten
medtagits, vid vilka arbetsstycket ifråga anbringas i

Vid planslipmaskinen är likaledes mätningen
obetydlig, beroende på att mycket ofta arbetsstyckena
äro sådana att flera kunna placeras på maskinens
bord samtidigt och därför endast tjockleken hos ett
arbetsstycke behöver uppmätas.

Vid innerslipmaskinen blir däremot mätningen i
allmänhet betydande, men dess storlek är mycket
beroende av huru pass snäva toleranser man
arbetar med.

Arborrmaskinen utmärker sig likaledes genom ett
relativt högt värde på mätningen men annat är ej
att vänta vid arbeten av denna natur.

Vad slutligen såväl borrmaskinen som radialborrmaskinen
beträffar så är mätningen obetydlig. Men detta
beror på att samtliga arbetsstycken förutsättas vara
uppmärkta medelst körnslag eller på annat sätt när
de komma till borrmaskinen i fråga och att endast i
undantagsfall mätning behöver utföras i samband med
borrningen. – Tiden för nämnda uppmärkning ingår
sålunda alls ej i här angivna värden.

Beträffande de olika deltiderna: maskinbearbetning,
verktygsförflyttning, mätning och växling av
arbetsstycke gäller att de hänföra sig till moderna
maskiner. De här angivna värdena på deltiderna äro icke
allmängiltiga utan måste tillämpas med försiktighet.
Såsom tidigare påpekats äro de beroende av
maskinparkens kvalitet, arbetets art och arbetstempot vid
resp. verkstäder.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>