Teknisk Tidskrift / 1934. Mekanik / 141 (1871-1962) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 12. Dec. 1934 - E. Nothin: Hydraulisk kraftöverfröing å motorfordon

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Vid starten uppgives vätsketrycket kunna uppgå till
1 1/2 à 2 kg per cm², men det sjunker sedan hastigt
och blir helt obetydligt vid normal hastighet. Vid
användning för propellermaskineri brukar slirningen
mellan drivande och driven axel uppgå till omkring
2 %, vilken siffra även anger kopplingens
verkningsgrad i fortvarighetstillstånd. Härav följer, att
uppvärmningen är ytterst ringa och att särskild
anordning för avkylning är obehövlig. Använd på
lämpligt sätt utgör kopplingen ett enkelt men effektivt
medel att dämpa vibrationer mellan propellrar och
dieselmaskineri (spec. vid stark sjögång med
propellern tidtals ovan vattenytan). Å fartyg lär den
för närvarande användas för överförande av en
sammanlagd effekt av ej mindre än 600 000 hkr och
numera har den i stor utsträckning kommit till
användning även å automobiler samt i transmissioner till
större ventilatorer och pumpar.

Vid användning å motorfordon ställas särskilda
fordringar på slirningsförmåga vid igångsättningen.
För att dock ej försämra verkningsgraden vid högre
hastighet, har man infört den å fig. 2 antydda
regleringsanordningen, bestående av en utifrån
manövrerbar, ringformad ventil B, medelst vilken föraren
vid behov kan minska den till sekundäraxeln
överförda effekten. Å kopplingar av nyaste modell har
man lyckats att automatisera denna förändring av det
överförda effektbeloppet med tillhjälp av en större
behållare A, till vilken vid behov av större slirning
(t. e. vid start) större eller mindre del av
arbetsvätskan överföres från själva kopplingssystemet. Vid
normal hastighet tömmes hjälpbehållaren på vätska,
vilken i stället tillföres och helt utfyller kopplingsanordningen,
så att denna arbetar med sin högsta verkningsgrad (ca 98 %).

Ett nära samarbete lär nyligen hava etablerats
mellan firmorna "J. M. Voith Maschinenfabrik" och
"Hydraulic Coupling & Engineering Co Ltd"
("Vulcan-Sinclair"). Den av firmorna utarbetade
omformaren benämnes "Voith-Sinclair", vilken å fig. 3

Fig. 4. Dellreads hydrauliska omformare (ur "The Railway Gazette", 2 nov. 1934).

Fig. 5. Lysholm-Smiths omformare. R1, R2 resp. R3 = 1., 2. resp. 3. skovelkrans i turbinen; S1 resp. S2 = 1. resp. 2. ledskenesystem i statorn.

visas i en typisk utföringsform. (Omformaren synes
till vänster och kopplingen till höger på figuren.)

Av övriga engelska överföringar må här blott
nämnas den nya av Dellread-typen, fig. 4, samt
Vickers-Coats-omformaren. Den förra bildar ett slags
hydraulisk planetväxling (med kugghjulen visade till
vänster på bilden). Den hydrauliska avdelningen
består av tre huvuddelar, nämligen det på motoraxeln
anbragta pumphjulet A, det drivna, med inställbara
ledskenor utrustade mellanpartiet C samt den
planetväxeln omslutande, med en in- och en utvändigt
kuggkrans försedda delen B. Den drivna axelns
vridningshastighet beror tydligen av de båda
delarnas B och C rörelse relativt varandra.

Av svenska hydrauliska omformare finnas två
kända typer, nämligen de av Winqvist och
Lysholm-Smith. Den senare omformaren, vars konstruktör
nyligen hedrats med Ingeniörsvetenskapsakademiens
guldmedalj, tillverkas bl. a. av den kända engelska
firman "Leyland Motors Ltd", vilken infört
densamma å ett betydande antal motorfordon, spec.
automobiler. Tvärsektioner av omformaren återfinnas å fig.
5 och 6, av vilka den senare visar en för mindre och
medelstora motorfordon avsedd utföringsform av
anordningen. Det med motorn förbundna svänghjulet
kan medelst en i svänghjulets inre anbragt
omkopplingsanordning förbindas antingen med omformarens
pump eller medelst mellanaxeln 14 direkt med
sekundäraxeln. Omkopplingen mellan dessa sker genom
att föra den fjäderbelastade skivan 3 mot endera av
kopplingsskivorna 1 eller 4.

Pumpen 7 driver arbetsvätskan till en
trestegsturbin. Sedan vätskan passerat den första
skovelkransen 6 i turbinen, utströmmar den i en ringformad
kanal 8 i statorn, passerar det i denna anbragta
ledskenesystemet 9, genomströmmar ännu en ringformig
kanal 10 samt når därpå turbinens andra skovelkrans
11. Sedan den passerat det fasta ledskenesystemet

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>