Teknisk Tidskrift / 1934. Mekanik / 142 (1871-1962) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 12. Dec. 1934 - E. Nothin: Hydraulisk kraftöverfröing å motorfordon

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

12, inströmmar den slutligen i turbinens tredje och
sista skovelkrans 13 och är sedan färdig för
genomlöpande på nytt av samma process i pump och
turbin. Systemet hålles ständigt fyllt med arbetsvätska
med tillhjälp av en hjälpbehållare och en mindre
pump eller ejektor. Medelst denna hålles
arbetsvätskan under ett lätt övertryck vid pumpens
sugsida, varigenom uppkomsten av kavitation
förekommes. Det ringa övertrycket i förening med de
effektiva tätningsytorna gör läckningen genom dessa helt
obetydlig. Den utrunna, obetydliga vätskekvantiteten
uppsamlas i en sump och återföres från denna via
reservbehållaren och ejektorn till pumpens sugsida.

Omformarens maximala verkningsgrad uppgår till
88 à 89 % , och den genomsnittliga verkningsgraden
är så hög, att endast en helt liten kylanordning
erfordras för att hålla tryckvätskans temperatur
nedanför önskad gräns. Det med omformaren största
möjliga nedväxlingsförhållandet uppgives till 5:1.

Orsaken till den höga medelverkningsgraden vid
olika utväxlingsförhållanden är att söka dels i
användningen av tre skovelkransar i turbinen och två
ledskenesystem i statorn, dels i den speciella
utformningen av skovelprofilen. För att göra denna mindre
känslig för olika värden på tryckvätskans inloppsvinkel
hava skovlarnas inloppseggar erhållit en bred
och avrundad tvärsektion.

I "S. A. E. Journal", maj 1934, säges i uppsatsen:
"An Analysis of the Lysholm-Smiths Hydraulic
Torque-Converter" (av J. C. Marble), att omformaren
vid vanliga bilmotorer har ungefär samma vikt som
motsvarande växellåda av mekanisk typ, jfr fig. 7.
I nämnda uppsats framhålles bl. a., att pump och
turbin äro lätta att tillverka och att förslitningen av
omformarens delar efter tusentals (eng.) mils tjänst
är så gott som ingen. Vid överföring av höga

Fig. 6. För järnvägsfordon avsedd modell av Lysholm-Smiths omformare.

effektbelopp å motorvagnar kan den direkta kopplingen
utelämnas och omformaren anordnas så, att högsta
verkningsgrad erhålles vid vanligaste hastighet å
vagnen. Enligt Marble’s artikel hava skovlarna i
pumpen i vissa fall utförts vridbara, och omformaren
kan utbildas till hydraulisk broms ("The converter
can be constructed so that a very powerful
engine-actuated hydraulic-brake is available at all times").
Det stora engelska Leyland-bolaget har nu antagit
den Lysholmska omformaren som standardväxel å
sina omnibussar. Den användes dessutom bl. a. å en
del engelska järnvägsmotorvagnar, några
amerikanska omnibussar samt å vid Nydqvist & Holm,
Trollhättan, nyligen tillverkade, resp. under tillverkning
varande lättare järnvägsmotorvagnar. För Tyskland
har tillverkningsrätten i dagarna överlåtits på firman
Krupp i Essen. Vid en amerikansk verkstad
inbygges omformaren i ett växellok på 400 hkr.

Fig. 7. Omnibussmotor med Lysholm-Smiths hydrauliska kraftöverföring.

Mekanik, Skeppsbyggnadskonst samt Automobil- och motorteknik (sistnämnda varannan månad) utkomma 1935
gemensamt som särskild prenumerationsenhet. Priset är kr. 7:50 per år.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>