- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1934. Skeppsbyggnadskonst /
6

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 1. Jan. 1934 - Gustaf Holmberg: Statsisbrytaren "Ymer"s provturer

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

motstånd minskas, exempelvis vid manöver och i is,
stiger strömstyrkan, varvid samtidigt spänningen
sjunker, dock till en början ej lika hastigt. Den av
generatorn avgivna effekten stiger därför till en början
över normaleffekt för att senare sjunka till noll i
det ögonblick, då full uppbromsning inträtt och
strömstyrkan uppnått ca 2,7 gånger den normala. Om
av någon anledning strömstyrkan skulle stiga
däröver, bryter ett relä magnetströmmen, varigenom
aggregatet blir elektriskt avställt. I propellerns
vridande moment, som är proportionellt mot
strömstyrkan, kommer en stark ökning att inträda, då
propellern bromsas upp (intill 2,7 gånger normalt). Den
därvid uppträdande effekten kan stiga till ett max.
av 30 % över normal, förutsatt att
primärmaskineriet förmår avgiva så mycket.

"Ymer"s dieselgeneratorer äro garanterade och
prövade att kunna överbelastas 10 % i 2 tim. och 20 %
i 1/4 tim. Vad därutöver är måste anses otillåtet.
Tack vare nyssnämnda förhållanden att
propellermotorerna kunna så att säga suga till sig en effekt
från dieselgeneratorerna, som är något högre än
dessa äro avsedda för, nödvändiggöras sådana
begränsningsanordningar å regleringsorganen att
belastningen hålles inom den avsedda. Dylika
anordningar hava vidtagits.

Med fartyget på nyss nämnt sätt pressande mot
iskanten och akterpropellrarna arbetande i fritt
vatten (100 % slip), alltså med ökat motstånd å
propellrarna, hade man tydligen att vänta en viss
stegring av effekten. Detta visade sig också vara fallet.
För att hålla effekten inom det tillåtna användes ej
högre läge å manöverapparaterna än 30. Härvid blev
effekten å vardera av de aktra propellermotorerna
2 800 ahk och varvantalet 100 per/min. En
strömstyrka av 3 400 amp. avlästes och spänningen
uppgick till 360 volt pr generator.
Manöverinställningen minskades därefter till 28.

Nu nämnda prov pågick i ca 25 min. Det visade
sig, att fartyget under dessa förhållanden med enbart
de aktra propellrarna ej kunde röra sig framåt mot
den packis av ca 2,6 m, som här förekom. Därför
igångsattes även den förliga propellern, och dess
effekt ökades upp successivt. Vid manöverläge 27,
motsvarande en propelleraxeleffekt av 2 776 ahk,
lossnade fartyget och gick framåt. Vid därpå följande
manövrering i isen visade det sig, att manöverläge
28 var det högsta, som lämpligen bör användas vid
isgång för att undvika otillåtna överbelastningar.

Fartygets isbry tar förmåga och manöverförmåga i
is var enligt besiktningsnämndens bedömande
synnerligen god. Under isbrytningsprovet uppstodo ej
några sådana skakningar, som kunde anses vara
menliga för materielen.

Överbelastnings- och liknande prov. För att pröva
maskineriets överbelastningsförmåga gjordes förutom
nu sagda manöver- och isbrytningsprov även en del
andra. Sålunda fingo propellrarna arbeta mot
varandra, dvs. de aktra framåt och den förliga back
liksom tvärtom, varvid dieselgeneratorerna
överbelastades på liknande sätt som nyss omnämnts. I samband
med detta prov verkställdes uppbromsning till
stillastående av den förliga propellern på så sätt, att
fartyget drevs framåt med akterpropellrarna, under det
att förpropellern arbetade back. Vid manöverläge
29–30 å akterpropellrarna, motsvarande en sammanlagd
axeleffekt för framåt av 4 965 ahk och ett
varvantal pr min. av i medeltal 129, bringades
förpropellern till stopp vid läge 9 å manöverkontrollern,
motsvarande en sammanlagd effekt å de förliga
dieselgeneratorerna av 251 ahk. Strömstyrkan i det förliga
aggregatet var då 1 400 amp. och spänningen pr
generator 45–50 volt.

I övrigt företogs och kunde ej företagas andra
elektriska överbelastningsprov än att de aktra
propellermotorerna kördes med en strömstyrka av ca
40 % över den normala. Detta verkställdes bl. a.
genom att minska fältet i motorerna.

Fullständiga, kontraktsenliga överbelastningsprov
hade utan anmärkning verkställts å provbädden i
verkstaden. Sålunda voro propellermotorerna
garanterade och provade med följande strömstyrkor utöver
full ström:
10 % . . . 5 tim. 25 % . . . 2 tim.
50 % . . . 1/2 tim. 80 % . . . 5 min.
150–200 % i några sek.

Vibrationsprov. De för dieselmotorerna kritiska
varvtal, som ligga närmast över och under det
normala varvtalet (325), äro 378 och 233. Det förra,
som är av 12:e ordn. II gr., är mycket svagt, och
det senare av 6:e ordn. I gr. är starkt. För att
utröna vibrationerna inom detta område drevos
dieselmotorerna med varvtal mellan 265 och 360 pr min.,
motsvarande ca 18,5 resp. 10 % över och under det
normala. Några skadliga vibrationer inom maskiner,
bäddar eller fartyget i övrigt förekommo icke.

Här förtjänar att påpekas, att vid verkstadsproven
utrönts, att den momentana varvtalsökningen vid
plötslig frånslagning av hela effekten är från 325
till något över 340 pr min.

Avställningsprov. Under provturerna hade man
att finna svar på frågan:

Hur går det om man använder två dieselgeneratorer
å en propellermotor och hastigt behöver stoppa
den ena dieselmotorn? Generatorerna äro ju
kopplade i serie, då de arbeta tillsammans. Den
generator, som man önskar stoppa, kommer därför att
erhålla ström från den andra generatorn, en ström,
som strävar att driva den som motor, så länge den
ej är elektriskt avkopplad. Måste dylik frånkoppling
ske å instrumenttavlan, belägen i ett annat rum,
tager detta en viss tid. Kommer dieselmotorn att
stoppa, eller kommer den att drivas från generatorn,
tills denna blivit elektriskt avställd? Det senare
får givetvis ej äga rum. Dieselmotorn måste
ögonblickligt kunna bringas till stopp i händelse av
haveri el. dyl.

Upprepade försök gjordes, och visade det sig, att
beträffande de generatorer, som arbeta å de aktra
propellermotorerna, förelåg ej någon risk härutinnan.
Vid avstängning av en av dessa dieselmotorers
bränsletillförsel stoppade aggregatet. Motorverkan å
generatorn var ej tillräckligt stark att driva dieselmotorn.

Annorlunda var förhållandet med de dieselgeneratorer,
som arbeta å den förliga motorn. Vid en
belastning av 750 kW pr generator avstängdes här
bränsletillförseln å ena dieselmotorn, men den kunde
ej bringas till stopp, utan den drevs av generatorn i
motsatt riktning mot nyss och med stor hastighet
(ca 200 varv). På grund härav uppsattes invid dessa

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 15:31:01 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1934s/0008.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free