Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 4. April 1934 - Ivar Malmer: Försök rörande vindförhållanden å fartygsbryggor

scanned image

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

HÄFTE 4 APRIL 1934

TEKNISK TIDSKRIFT

SKEPPSBYGGNADSKONST

REDAKTÖR NILS J. LJUNGZELL
UTGIVEN AV SVENSKA TEKNOLOGFÖRENINGEN

INNEHÅLL: Försök rörande vindförhållanden å fartygsbryggor, av professor Ivar Malmer. – Varv och
verkstäder. – Notiser.

FÖRSÖK RÖRANDE VINDFÖRHÅLLANDEN Å
FARTYGSBRYGGOR.

[1]

Av professor Ivar Malmer, Stockholm.

De försök, för vilka i det följande redogöres, gälla
närmast vindförhållanden å flygplankryssaren
"Gotland"s bryggor. Försöken hava utförts i
vindtunneln vid Tekniska högskolans flygtekniska
laboratorium på uppdrag av Kungl, marinförvaltningen.
Då försöksresultaten åtminstone delvis kunna äga ett
allmänt intresse för skeppsbyggare, har en redogörelse
på denna plats ansetts önskvärd, och benäget
medgivande att publicera en redogörelse för
undersökningen har därför utverkats.

Undersökningen har utförts å en modell av
brygganordningen (i skalan 1:30), placerad å en horisontell
skiva i vindtunnelns fria luftstråle. Strålens
diameter är 1,6 m, modellens bredd var 0,4 m, den
horisontella skivans bredd l m och dess längd i
vindriktningen 2 m. Modellen, vilkens utseende tillräckligt
tydligt torde framgå av samtliga fotografier,
omfattade: övre brygga med manövertorn och en över
densamma upphöjd, av skärmar skyddad mindre brygga,
omslutande tornets bakre del (strålkastarbryggan);
tvenne sidobalkonger, anslutna till övre bryggan men
liggande i ett något högre plan (avståndsmätarebryggor);
undre brygga med eldledningstorn samt
(underst) chefshytt med omgivande, skärmskyddad
balkong. Skärmarna kring övre och undre bryggor
samt avståndsmätarbryggor voro upptill på yttersidan
försedda med en ledskena (skärmens tvärsnitt
framgår av fig. 20). Skärmen runt chefshyttens balkong
var en vertikal plåt, skärmen kring strålkastarbryggan
en rak plåt, lutande svagt utåt.

Vid tidigare utförda undersökningar över
vindförhållanden å fartygsbryggor synes någon av följande
tre metoder hava kommit till användning:

1) mätning av vindhastigheten medelst Pitot-rör på
olika höjd över bryggan och på olika platser å densamma;

2) observation av utslagen av små vindfanor,
anordnade med jämna mellanrum å vertikala, tunna
master, anbragta på skilda ställen å bryggan;

3) vindens synliggörande medelst rök.

Den första metoden är rätt tidsödande samt något
obekväm för framställande av en överskådlig bild
av vindförhållandena. Den andra metoden är något
osäker på grund av vindfanornas benägenhet att
fladdra även för små drag och ger ingen skarp gräns
för vindskyddade områden. Den tredje metodens
användbarhet är beroende av möjligheten att

Fig. 1 och 2. Totalvyer av strömningen över bryggmodellens framsida i två höjdlägen relativt däckat.

[1] Föredrag hållet vid Svenska teknologföreningens avd.
för Skeppsbyggnadskonst ord. höstmöte den 25 nov. 1933.