Teknisk Tidskrift / 1934. Skeppsbyggnadskonst / 20 (1871-1962) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 3. Mars 1934 - Notiser

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Danmarks första "Maier"-fartyg, lastångaren "Jonna" (1 517 brt)
levererades i fjol av Nakskov Skibsværft.

år 1930. Fjolåret uppvisar nytt bottenrekord med den
lägsta tonnagesiffra, som någon gång noterats i Lloyd’s
statistik, dvs. sedan år 18-88. Det sjösatta tonnaget
bestod av (siffrorna inom parentes gälla år 1932):

	Bruttoregisterton	Procent av totaltonnaget
195 (156) motorfartyg	337 821 (268 690)	69,1 (37,0)
116 (139) ångare	141 738 (455 597)	29,0 (62,7)
19 (12) segelfartyg o. pråmar	9 457 (2 304)	1,9 (0,3)

Blott fartyg över 100 brt storlek äro medtagna, icke
heller några i Ryssland byggda. Det sjösatta motortonnaget
var betydligt större än ångtonnaget, i motsats till
år 1932, då ångtonnaget dominerade. Av fjolårets
ångtonnage var endast ca 21 000 brt avsett för oljeeldning.
Bland de sjösatta fartygen voro 12 st. om 82 675 brt
tankskepp. Det sjösatta tonnaget fördelar sig på de olika
länderna som följer:

	Antal fartyg	Bruttoregisterton
Storbritannien och Irland . . .	108 (100)	133 115 (187 794)
Japan . . .	30 (44)	74 290 (54 422)
Sverige . . .	14 (12)	60 860 (43 000)
Tyskland . . .	43 (15)	42 195 (80 799)
Holland . . .	25 (30)	36 899 (26 232)
Frankrike . . .	29 (23)	34 073 (89 310)
Danmark . . .	19 (18)	34 016 (22 412)
Spanien . . .	7 (3)	18 044 (11 132)
Italien . . .	3 (8)	16 560 (47 441)
Brittiska besittningar . . .	20 (16)	12 958 (4 760)
Förenta staterna . . .	14 (18)	10 771 (143 559)
Norge . . .	7 (8)	9 718 (11 129)
Belgien . . .	5 (7)	4 497 (1 537)
Kina . . .	1 ( – )	1 000 ( – )
Uruguay . . .	1 ( – )	275 ( –)
Danzig . . .	1 (3)	180 (2 504)
Övriga länder . . .	3 (2)	565 (559)

Jämfört med året förut ställer sig de olika ländernas
produktion ganska olikartad. En oerhörd minskning
företer Förenta staterna, vars sjösatta tonnage
blott är 7 1/2 % av 1932 års. Stark nedgång är även att
notera för Storbritannien och Irland,
Tyskland, Frankrike och Italien, medan Japan,
Sverige, Holland och Danmark uppvisa en
rel. god ökning (40 à 50 %). Sverige intager tredje
platsen bland de skeppsbyggande länderna, för första
gången i Lloyd’s statistik.

Insamling till "Skeppsbyggarnas hjälpfond" med
anledning av dr H. G. Hammars 70-årsdag. Till
ordföranden i avd. för Skeppsbyggnadskonst överlämnades genom
direktör Ernst A. Hedén den 4 mars en hyllningsadress,
undertecknad av ett 60-tal personer, däribland de flesta
medlemmar i avdelningen. Däri meddelades att i
samband med dr Hammars 70-årsdag en insamling gjorts till
"Skeppsbyggarnas hjälpfond". Det insamlade beloppet
översteg något ettusenetthundra kronor, så att fonden nu
är uppe i omkring 4,400 kr. "Skeppsbyggarnas
hjälpfond" avser enligt stadgarna uteslutande att bereda
understöd åt behövande medlemmar och f. d. medlemmar
av Svenska teknologföreningens avd. för
Skeppsbyggnadskonst. Influtna bidrag jämte räntor fonderas,
intill dess fonden växt till 5 000 kr., varförinnan ingen
utdelning får äga rum. Då sagda summa uppnåtts, må
årligen intill 80 % av fondens ränteavkastning
disponeras för utdelning, under det att återstoden fonderas.
Sedan fonden överskridit 20 000 kr., kan årligen hela
ränteavkastningen disponeras för utdelning. Fonden
är en avdelningens för Skeppsbyggnadskonst
tillhörighet, ställd under Svenska teknologföreningens
förvaltning.

Hyllningsadress till ordföranden i Svenska teknologföreningens avd. för Skeppsbyggnadskonst dr Hugo Hammar den 4 mars 1934. Adressen är textad av civilingenjör Gösta Liljekvist.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>