Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Häfte 10. Okt. 1934
- Nils Björkstrand: Experimentell undersökning rörande luftkrafter å stjärtplan vid olika rodermoment
- E. C. H. Almquist: Några erfarenheter som varvsingenjör i Holland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
alltså en stabilisatorvinkel på t. e. +13° och en
rodervinkel på + 6° av ca =0,8 och cmr =0,10.
Av undersökningen har framkommit att
roderförhållandet tr / t = 0,3 ger de bästa
stabilitetsegenskaperna, dvs. ca -värdena öka vid konstant
rodermoment snabbt med stigande a, och roderförhållandet
tr / t = 0,5 är bäst ur manöversynpunkt, då här en
liten ändring i cmr ger stor ändring i ca.
Profiltjockleken inverkar ej märkbart på
stabilitetsegenskaperna, men den tunnare profilen visar bättre
manöveregenskaper.
En jämförande undersökning för att utröna
inverkan av kompensering gjordes med en av modellerna.
Tre olika bredder av kompenseringen användes (fig.
2). Av resultatet framkom, att stabilitetsegenskaperna
ej nämnvärt ändrades, men manöverbarheten
betydligt förbättrades, i synnerhet vid små värden på
cmr. Det lämpligaste förhållandet mellan
kompenseringsytan Fk och roderytan Frtot blev i detta fall
Fk / Frtot = 7,7 %. Undersökningar i full skala hava
enligt amerikanska publikationer givit vid handen, att
ett lämpligt värde på Fk / Frtot skall hålla sig mellan
8 % och 10 %. Försöksresultaten giva sålunda god
överensstämmelse med verkligheten.
Beträffande inverkan av urtag för sidoroder uppstod
ingen väsentlig avvikelse från de förut erhållna
resultaten.
NÅGRA ERFARENHETER SOM VARVSINGENJÖR
I HOLLAND.
[1]
Av civilingenjör E. C. H. Almquist, Stockholm.
När jag för nu snart tretton år sedan kom till
Holland för första gången, mötte mig där ett långt
drivet industrialiserat land, där modernisering och
rationalisering av driften under det gångna
decenniet satt sin prägel inom så gott som alla områden.
Vi behöva blott erinra oss sådana namn som
"Philips" i Eindhoven, "Electroindustri" i Slikkerveer,
"Stork-Hijsch" i Hengelo, "Werkspoor" i
Amsterdam, "van den BergV margarinindustri i Rotterdam,
"van Nelle’s" (förädling av kolonialprodukter),
ävenledes i Rotterdam, m. fi. förutom de fyra stora
skeppsvarven "Nederlandsche Scheepsbouw-Maatschappij"
i Amsterdam, "Wilton-Fijenoord" och
 |
Fig. 1. Hollands och Sveriges andelar av världens
handelsfartygsproduktion, uttryckta i procent, under åren 1920–33.
|
"Rotterdamsche Droogdok Maatschappij" med "Nieuwe
Waterweg" i Rotterdam och Schiedam samt
Koninklijke Maatschappij "de Schelde" i Vlissingen.
Dessa varv äro säkerligen de internationellt mest
kända, ehuru t. e. "Werf Gusto" i Schiedam, "Werf
Conrad" i Haarlem jämte ett par mindre i
Slikkerveer (mellan Rotterdam och Dordrecht) hava ett
mycket stort internationellt avsättningsområde för
pontonkranar, mudderverk, sandsugare o. d.
Som tonnageproducerande nation intog Holland
under perioden 1919–1933 enligt Lloyd’s statistik för
år 1919 6:e plats med runt 3 % av det under
byggnad varande världstonnaget, 1920 3:e plats med ca
5 %, 1921 2:a plats med ca 6,5 %, 1925 5:e plats med
något över 4 %, 1927 5:e plats med över 7 %, 1930
5:e plats med icke fullt 7 %, 1932 7:e plats med ca
4,5 % samt slutligen år 1933 8:e plats, återigen med
omkring 4,5 % (fig. 1). Variationen av under
byggnad varande antal brt framgår av fig. 2.
Förhållandet till den svenska produktionen framgår också av
dessa bilder, där Sveriges produktion angivits med
prickad linje. Som vanligt är i denna Lloyd’s
statistik blott fartyg om över 100 brt upptagna, och med
Fig. 2. Bruttotonnage, producerat i Holland och Sverige under
åren 1920–33.
kännedom om läktare- och annat flodfartygsbygge
och dess stora omfattning, innan den ekonomiska
världskrisen satt sin stämpel på landets näringsliv,
så inser man lätt betydelsen för Holland av
konjunkturerna inom denna industrigren i sin helhet. Ett
synnerligen stort antal varv, som av den rådande
krisen och av andra orsaker nödgats inskränka
driften i hög grad eller helt nedlägga densamma,
sysslade förr med byggen och reparationer för
flodtrafiken och andra mindre fartyg; under de första
[1] Föredrag hållet vid Svenska teknologföreningens avdelning
för Skeppsbyggnadskonst ordinarie vårmöte den 5 maj 1934.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Fri Oct 18 15:31:01 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tektid/1934s/0078.html
