Teknisk Tidskrift / 1934. Skeppsbyggnadskonst / 80 (1871-1962) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 11. Nov. 1934 - E. C. H. Almquist: Några erfarenheter som varvsingenjör i Holland

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Fig. 8. Prestationskurvor. 1. Vikt av märkt material. 2. Vikt av upphängt material. 3. Antal slagna nitar. 4. Vikt av förbrukat svetsmaterial. 5. Antal "bäddkrantimmar". 6. Antal stansade och borrade hål.

kurvsystemet enligt det förut uppgjorda byggnadsprogrammet
(fig. 7). Ävenledes erhölls varje vecka
uppgift på exempelvis vikten märkt material, antal
stansade och borrade hål, ombord upphängd vikt,
antal slagna nitar osv., vilka uppgifter behandlades på
liknande sätt (fig. 8). Här synes, att alla uppgifter,
såväl byggnadstid som förbrukade arbetstimmar osv.
omräknats till procent av det beräknade slutvärdet,
varigenom resultaten vid vilket byggnadsstadium
som helst bli direkt jämförbara olika fartygsbyggen
emellan.

I uppställningen av kurvorna över antalet arbetstimmar
för de olika bearbetningsgrupperna får man
en tydlig överblick på hur de förskjutas i förhållande
till varandra. Fig. 9 visar en liknande grafisk
framställning från ett annat fartygsbygge. Här hade vi
ännu ej övergått till att uttrycka byggnadstiden i
procent. Vad som emellertid är mera väsentligt i
skillnaden är, hur här de olika kurvorna slingra sig
över varandra, beroende på att vi ännu ej kommit
fram till en lämplig gruppindelning.

Ackordssystem.

Till grundval för fastställandet av alla
ackordspriser funnos fastställda tariffer eller andra
enhetspriser uttryckta i "man"- eller "lag"-minuter,

Fig. 9. Prestationskurvor. 1. Plåtslageri (inkl. maskinell bearbetning), skrov och utrustning. 2. Nitning, diktning, packning, borrning och brotschning ombord, tankprovning. 3. Rörbearbetning. 4. Timmermansarbeten. 5. Snickeriarbeten. 6. Måleriarbeten. 7. Transporttjänst. 8. Belysning. 9. Arbeten utförda av maskinavdelningen för skeppsbyggeriavdelningens behov. 10. Totalkurva för skeppsbyggnadsavdelningens arbeten.

Fig. 10. Ackordsystem. 1. Direkt ackord. 2. Ackord på "timme över dagspenning". 3. Ackord på "timme över dagspenning" och dubbel premie utöver 20 %.

timmar eller decimaler därav. Med tidtagareur i handen
studerades sedan av personalen på ackordsbyrån
övrig erforderlig tid för visst arbetes utförande.

Förr uppgjordes alla beräkningar och utgåvos
ackorden i pengar. Senare beräknades emellertid
allt i tidsenheter och arbetarna fingo också sina
ackord utmätta och uppgivna i samma enhet;
detta anser jag dock för min del vara felaktigt för
en stor del plåtslageriarbeten och liknande. Enligt
min åsikt bör förhållandet
vara: beräkningarna i tidsenheter men ackorden
uppgivna i pengar. Vi äro ju dock alla i viss mån
materialister med ett större eller mindre penningbegär,
och rent psykologiskt sett tror jag att en utsikt till
vinst uttryckt i klingande mynt är mera sporrande
än det för arbetaren mera svävande begreppet tid.

Dessutom finnes vid "tids"-systemet en fara för att
varken förmän eller arbetarna tillräckligt fästa sig
vid att giva arbetslagen den för ifrågavarande arbete
mest ekonomiska sammanställningen, då ju enbart
upparbetat antal timmar är avgörande för det
omedelbara ackordsresultatet. Har varvsingenjören ett
par hundra man på ett fartyg och samtidigt har flera
fartygsbyggen under sin ledning, så har han ej alltid
möjlighet att kontrollera sammansättningen av alla
arbetslag; utgives emellertid ackordet i pengar, så
säga nog arbetarna själva ifrån, om laget göres för
dyrt.

Förutom det direkta ackordet, varvid den verkliga
skillnaden mellan fastställt ackordspris och
upparbetad timlön utgör arbetarens ackordsvinst,
använde vi oss av följande metod, belyst genom ett
enkelt exempel. Förefanns möjligheter att
oberäkneliga faktorer kunde komma att spela in i arbetets
kontinuerliga fortgång, vilka varken arbetaren eller
arbetsledningen helt skulle kunna borteliminera (t. e.
vid spantresning eller dyl., där ju ibland väntetid på
kran eller något i den vägen ej går att undvika), så
utgavs ackordet i "timmar över dagspenning":

Antag att ett arbete beräknades till 100 timmar.
20 % premie, vilken var den vanliga, utgör 20
timmar och detsamma utgavs då för 20 "timmar över
dagspenning". Blev nu arbetet klart på 120 timmar,
så utbetalades 140 timmar, dvs. 16,6 % premie. Vid
använda 110 timmar utbetalades 13,0 timmar och
premien blev 18,2 % osv.

Den direkta skillnaden mellan detta system och
det direkta ackordet framgår av fig. 10, kurva 1
och 2.

Då i det ovan beskrivna systemet de stora
vinstvariationerna borteliminerats, så minskades kanske
i viss mån arbetarens intresse för en ansträngning
till det yttersta. Detta kompenserades i lämpliga
fall med att fastställa att premie utöver t. e. 20 %
utbetalades dubbel, varigenom "vinstkurvan" för
ovannämnda exempel fick utseendet "3" i samma
fig. 10.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>