Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 12. Dec. 1934 - Gustaf Ambjörn: Olika typer av framdrivningsmaskineri för fartyg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
är fallet med omändringen av Royal Mail Companys
"Asturias" och "Alcantara", dieselmotorfartyg med
en maskinstyrka om 15 000 ahk. Fartygen sattes
i tjänst 1926 resp. 1927 och deras motorer ha
fungerat utmärkt samt också visat, att valet av denna
maskintyp varit riktigt för ursprungligen avsedda
hastighet och andra tjänsteförhållanden. Men
konkurrensen har krävt större hastighet, och man har
därför ansett lämpligt övergå till kugghjulsutväxlade
ångturbiner. – Det är väl att märka, att detta
omändringsbeslut icke innebär något nedsättande för
dieselmotorns eller förhöjande av turbinens
lämplighet för fartyg av denna typ.
Ett från förenämnda till orsaken skilt fall är, när
ett fartyg förses med nya maskiner, eventuellt av
annan typ, på grund av att de ursprungliga
maskinerna äro gamla och oekonomiska, så att en
ombyggnad betalar sig genom minskad bränsleförbrukning
vid samma fart eller ökad fart med bibehållen
bränsleförbrukning. – Vi veta alla fuller väl, att det är ett
mycket stort antal fartyg, som utbytt oekonomiska
ångmaskinerier mot dieselmotorer.
Det förtjänar i detta sammanhang att citera, vad
Dr Bauer, på tal om de många omändringarna, säger
i en artikel i Schiffbau, häfte 22, 1933.
Han skriver:
"Nichts beweist schlagender die Unruhe und den
Dräng nach Fortschritt, welche gegenwärtig auf dem
Gebiet des Schiffsmaschinenbaues herrschen.
Der Grund für diese Entwicklung liegt in der
wirtschaftlichen Bedrängnis der Zeit, welche überall
grösste Sparsamkeit und rationellste
Betriebsführung fordert."
Några siffror kunna här ge en föreställning om
storleken av denna utveckling.
Vanliga kolvångmaskiner för mättad ånga – och
det ojämförligt största antalet fartyg äro försedda
med sådant maskineri – konsumera 0,65 (och ända
upp till 0,8) kg medelgoda kol per hästkrafttimme,
medan kolvmaskiner försedda med turbiner för
avloppsångan samt arbetande med överhettad ånga
eller sådana försedda med andra ekonomiserande
anordningar uppvisa en kolförbrukning av 0,45 kg och
kanske ännu lägre, häri inbegripet erforderliga
hjälpmaskiners konsumtion. – Vid stora utväxlade
ångturbinanläggningar med höga ångtryck och hög
överhettning erhålles ända ned till 0,25 kg brännolja per
hk-timme för turbinen enbart och ca 0,30 kg, om alla
hjälpmaskinernas konsumtion inräknas. – Även
dieselmotorerna ha under sin relativt korta tillvarelsetid
att uppvisa stor reduktion i bränsleförbrukning.
Beträffande vikten kan man säga, att då tämligen
omoderna ångmaskiner med cylindriska pannor
väga nära 200 kg/hk, så väger en modern
turbinanläggning med vattenrörpannor ca 80 kg/hk.
Dieselmotoranläggningar ha gått ner från ca 150 till ca
100 kg/hk.
Utvecklingen av sjömaskinerna i tekniskt-ekonomiskt
hänseende har gått många olika vägar för
ernåendet av nämnda resultat. Under åtskilliga
årtionden stod egentligen endast den vanliga
kolvångmaskinen våra fartyg till buds. Då jag här vill söka
ge en framställning av de mera karakteristiska
fördelarna och olägenheterna hos olika maskintyper, så
kommer jag – utan att vilja påstå att samlingen är
fullständig – att behandla följande 7 typgrupper:
A) Ångkraftanläggning med kolvmaskiner;
B) Ångkraftanläggning med kugghjulsutväxlade turbiner;
C) Ångkraftanläggning med kolvmaskiner och turbiner i kombination;
D) Förbränningsmotorer av dieseltyp, direktverkande;
E) Förbränningsmotorer av dieseltyp, med elektrisk överföring;
F) Förbränningsmotorer av dieseltyp, kugghjulsutväxlade;
G) Ångturbiner med elektrisk överföring.
Omständigheten huruvida vid ångkraftanläggningar
pannorna eldas med kol eller olja, eller huruvida
kolen införas manuellt eller med mekaniska
anordningar är visserligen av ingripande betydelse för
fartygets räntabilitet eller effektivitet i andra
hänseenden, men är dock en fristående fråga, som icke
kommer att behandlas här.
A. Av uppräknade maskintyper är kolvångmaskinen
äldst och vi ha beträffande den, mera än vid de
andra typerna, samlat en betydande erfarenhet; den
har också under sin tillvaro genomgått en utomordentlig
utveckling med hänsyn till teknisk-ekonomisk
verkningsgrad. Det har sagts, att de senaste åren
varit en renässanstid för kolvångmaskinen. Uttrycket
anser jag icke vara riktigt; det har icke varit
fråga om någon pånyttfödelse, endast om en kraftig
utveckling i berörda hänseende, naturlig i och för
sig, fast i viss mån påskyndad av konkurrensen med
framför andra dieselmotorn, som kommit till utbredd
användning på områden, som annars varit förbehållna
åt kolvångmaskinen.
Typens fördelar ligga framförallt i dess pålitlighet,
dess smidighet beträffande manöverförmåga och dess
höga backeffekt; effekt och varvantal kunna smidigt
varieras inom de av konstruktionen bestämda
gränserna, och man kan vid dess konstruktion välja det
ekonomiska varvantalet inom mycket vida gränser
och med hänsyn till propellern och dess verkningsgrad
så, att samarbetet med propeller och skrov blir gott.
Som stor fördel må också räknas, att den, liksom
ångturbinen, kan utan olägenhet kraftigt överbelastas
och forceras.
Dess tekniska och mekaniska verkningsgrad har
undan för undan ökats, varigenom bränsleförbrukningen
per ahk-timme minskats ned till en siffra,
som får anses mycket god, och då särskilt genom de
ekonomiserande anordningar, som framkommit under
senaste åren.
Till sådana anordningar äro att räkna s. k.
regenerativa system, t. e. där avloppsångan från
lågtryckaren driver en turbin, som i sin tur driver en
elektrisk generator, vars ström användes för drift av
hjälpmaskinerna samt för överhettning av
huvudmaskinens arbetsånga. De goda resultat som vunnits
vid tillämpning av detta system äro dock icke att
tillskriva enbart nämnda anordning utan också och till
stor del andra förbättringar i anläggningen, vilka
vidtagits samtidigt. (Lindholmen.)
En annan typ av ekonomiserande anordning är, där
ävenledes avloppsångan från lågtryckaren får driva
en turbin med kompressor, som tar ånga från
högtryckcylinderns baksida, komprimerar den och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
