Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 12. Dec. 1934 - Gustaf Ambjörn: Olika typer av framdrivningsmaskineri för fartyg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
levererar den åter till medeltryckarens slidskåp, ett
system som av allt att döma synes ge goda resultat.
(Johansson-Götaverken.)
Ett tredje system är, där också en turbin för
avloppsångan överför sin effekt på huvudaxeln medels
kugghjulsutväxling i kombination med hydraulisk
koppling, varigenom överföringen icke blir stel utan
relativt elastisk. Dr Bauer anger för detta system,
liksom för turbo-kompound, varom jag senare skall
nämna några ord, mycket låga siffror för
bränsleförbrukningen. (Bauer-Wach.)
Återkommande till fördelarna hos kolvångmaskinen,
så är den enkel att bygga och montera, vilket
medför dels ett relativt lågt pris, dels att den kan
framställas även vid verkstäder med tämligen små
tekniska resurser.
Underhållskostnaden är vid omsorgsfull skötsel
ganska låg och livslängden under samma
förutsättning lång.
En olägenhet är, att kolvångmaskineriet,
åtminstone vid handeldade pannor för kol, kräver relativt
stor personal.
En annan, fast ej särskilt starkt utpräglad olägenhet
är dess förhållandevis stora vikt, som, med
bibehållande av fartygets dimensioner, vid lastfartyg
minskar lastförmågan, vid passagerarfartyg ökar
deplacementet och därmed minskar hastigheten och
vid örlogsfartyg minskar möjligheten att utnyttja
deplacementet för andra nyttiga ändamål. Den
relativt höga siffran för vikt/hk kompenseras emellertid
beträffande priset av förut nämnda enkelhet, så att
priset i alla fall blir lågt.
Slutligen må som olägenhet framhållas det stora
utrymme som denna maskintyp kräver, närmast på
grund av de skrymmande pannorna. Och eftersom
detta utrymmeskrav framförallt riktar sig mot stor
längd blir det särskilt kännbart.
B. Det bör först sägas ifrån, att installationer med
direktkopplade turbiner numera kan anses praktiskt
taget uteslutet och detta därför, att såväl utrymmesskäl
(och vikt) som ångekonomi bestämma turbinens
varvantal så högt, att den direktkopplade propellerns
verkningsgrad blir ofördelaktig.
En anläggning med kugghjulsutväxlade ångturbiner
har i de delar som beröra pannorna och
överhuvudtaget ångalstringen samma ölägenheter beträffande
personalantal, vikt och utrymme som kolvångmaskineriet,
men hela anläggningen ställer sig ofta ur
nämnda synpunkter fördelaktigare än detta, mest
på grund av själva maskinens avsevärt mindre vikt
och mindre utrymmeskrav.
Turbinen är i allmänhet mindre lämplig för små
och medelstora handelsfartyg med en effekt mindre
än 1 000–1 200 hk. Vid sådana små turbiner äro
skovlarna klena, så att anfrätningen snart kan
kräva en omskovling. Detta är dock i avsevärd mån
en skötselfråga och vi ha exempel på, där
vederbörande varit mycket nöjda med sina
turbinanläggningar med effekter under ovannämnda siffra.
En visserligen ej stor, men dock icke oväsentlig,
olägenhet är behovet av stor kvantitet färskvatten
eller stora evaporatorer för att täcka förlusterna i
tätningsånga vid axeltätning, vilken olägenhet då
gör sig särskilt gällande vid tämligen små fartyg med
i förhållande till deras storlek långa trader.
Betr. varvantalets lämplighet för propellern samt
manöverförmågan, i den mån det berör snabb start
och omkastning, äro förhållandena minst lika goda
som vid typ A.
En anmärkningsvärd fördel är jämnheten i det på
propellern verkande vridningsmomentet – jämfört
med motsvarande vid direktverkande kolvmaskiner.
I sjöhävning äro turbinerna bättre i så måtto, att de
icke ha samma benägenhet att rusa; turbin och
kugg-växel verka som svänghjul.
Däremot har turbinen en betänklig nackdel i den
omständigheten, att man för backning måste ha
antingen en del av turbinen inrättad härför eller ha
en särskild backturbin; sådant backningsaggregat kan
av praktiskt-ekonomiska skäl icke tilltagas alltför
stort, varigenom backningseffekten också blir
olämpligt låg.
Nämnda omständighet bidrar också att ytterligare
höja priset, som redan av andra orsaker, såsom
tillverkningens egenskap av precisionsarbete, är högt
och i allmänhet högre än för motsvarande
kolvmaskin; dessutom skall backturbinen alltid släpa med,
fast den icke är i tjänst, vilket bidrar att sänka
turbinmaskineriets verkningsgrad. Trots detta torde
dock bränsleförbrukningen per ahkt vara ungefär
lika för typ A och B. Smörjoljeförbrukningen är
betydligt mindre än vid kolvångmaskiner.
C. Om denna maskintyps fördelar och olägenheter
kan jag fatta mig kort i trots av eller kanske rättare
sagt på grund av att sådana installationer äro
utformade på högst varierande sätt. Några av de
ut-förandeformer, som komma att nämnas under denna
rubrik, kunde med fog upptagits under rubrik A, men
jag har härvid följt den principen att under A
upptaga endast sådana anordningar, som kunna vidtagas
med en redan befintlig maskin, och där inga
ändringar av själva skrovet erfordras.
Som exempel på utförandet kan nämnas kolvångmaskin
och turbin, verkande på samma axel eller –
som vid 3-propellrade fartyg – kolvmaskiner på
ytter axlar na och utväxlad turbin på mittaxeln.
Ett annat exempel på utformning av kombinerad
typ är den s. k. kompound-turbo, där i st. f.
trippel-expansion i tre cylindrar man ersätter
lågtryckscylindern med en turbin, varvid, förutom minskad
bränsleförbrukning, man får mindre vikt vid kortare
maskinrumslängd, jämfört med rena kolvångmaskiner.
Ett på allra sista tiden framkommet förslag – jag
vet icke, huruvida det i något fall realiserats – att
medels en turbin för avloppsånga driva en på särskild
axel monterad hjälppropeller ("Auxiliary Propeller
Drive") verkar föga tilltalande. Det är icke enbart
av "känsloskäl", som jag reagerar mot denna
osymmetriska anordning.
Den kombinerade typens principiella fördel är den.
att i turbinen utnyttjas energin mera ekonomiskt vid
ångans lågtrycksområden och vid ännu lägre
ångtryck, än vad kolvmaskinen överhuvudtaget kan
utnyttja ångans vid avgång kvarvarande energi.
Eftersom ifrågavarande maskintyp är en kombination
av de båda förstnämnda typerna A och B, så
ligga också dess fördelar resp. olägenheter, sedda ur
olika synpunkter, i allmänhet någonstädes emellan
dem hos A och B. Dock är anskaffnings- och
monteringskostnaden samt likaså underhållskostnaden i
många fall högre än för både A och B, men
bränsleförbrukningen per ahkt är däremot mindre än för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
