Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 12. Dec. 1934 - Gustaf Ambjörn: Olika typer av framdrivningsmaskineri för fartyg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
vid placeringen av kraftmaskineriet. Eftersom dettas
placering vid elektrisk överföring är helt oberoende
av själva framdrivningsmaskineriet, kan detta
lämpligen förläggas längst akterut; man sparar
härigenom vikt, kostnad och utrymme för långa
axelledningar, jämfört med de typer, där man på grund
av maskineriets stora tyngd och med hänsyn till
lämplig trim måste ha maskineriet förlagt ungefär
midskepps.
Sammanlagda vikten är ungefär likvärdig med
direktverkande dieselmotors och detsamma gäller
erforderligt utrymme; dock kan, som förut påpekats,
mindre dyrbart sådant tagas i anspråk härför.
Till varje framdrivningsmotor brukar man hava
minst två generatoraggregat, vilket är till stor
fördel med hänsyn till driftens ekonomi och pålitlighet.
Man kan nämligen för fartyg, som långa perioder
gå med reducerad fart och effekt, t. e. örlogsfartyg,
passagerarbåtar under kryssningsturer, isbrytare,
köra med ett minskat antal av generatorerna och
därvid få ut dessa aggregats högsta verkningsgrad;
ävenså kan ett generatoraggregat för tillfället sättas
ur tjänst – utan att propellern därför behöver
stoppas – medan mindre reparationer av detsamma
vidtagas.
Möjligheten till variation av varvantalet på
propellrarna är praktiskt taget obegränsad och
manöverförmågan i allmänhet är utmärkt god. Härtill
kommer, att, åtminstone vid relativt små anläggningar,
manövern kan skötas direkt från bryggan, varigenom
personalantalet kan i vissa fall minskas.
En annan speciellt för isbrytare värdefull
egenskap är, att även vid låga varvantal större delen av
tillgänglig effekt kan överföras till propellern, som
därigenom får stort vridande moment. – Det kan
nämnas, att vår senaste statsisbrytare, "Ymer", är
utrustad med maskineri av denna typ.
Den största olägenheten är dock det höga priset,
som vanligen är ännu högre än för direktverkande
dieselmotorer.
F. För denna typ har bl. a. en sådan auktoritet
som dr Bauer uppträtt som ivrig förespråkare och då
närmast för den särtyp som är utrustad med s. k.
"Vulcangetriebe", dvs. en kombination av kugghjul
och hydraulisk koppling enligt Föttingers system.
Han lämnar (i Schiffbau, häfte 22, 1933) den
uppgiften att hittills 54 anläggningar om sammanlagt
367 000 hk äro levererade eller i order. Han anger
som typens fördelar ungefär detsamma, som jag just
anfört gälla även för typ E i jämförliga stycken, och
jag delar denna hans åsikt, men måste därför helt
naturligt bestämt opponera mig, då han (i
förenämnda häfte) om typ E säger:
"Der dieselelektrische Antrieb hat in das Gebiet
des normalen Schiffsantriebes bisher so gut wie
keinen Eingang gefunden; sein Nachteil liegt im
hohen Preis und Gewicht, während anderseits kaum
irgendwelche nennenswerten Vorteile bestehen."
G. Denna maskintyp, vars användningsområde
torde vara begränsad till stora och dyrbara fartyg,
har samma eller liknande fördelar som förenämnda
typ E, i den mån det berör användningen av
elektriska maskiner för överföring och utväxling av
tillgänglig effekt, och vilka fördelar huvudsakligen äro
att hänföra till rubrikerna: för propellern gynnsamt
varvtal, god manöverförmåga och pålitlighet.
Jämförd med kugghjulsutväxlade turbiner har den
hög backningseffekt, men har sämre verkningsgrad
dvs. större bränsleförbrukning, trots frånvaron av
backturbin med dess energiförlust; större vikt och
större erforderligt utrymme, vilken olägenhet dock
i viss utsträckning kompenseras av att till utrymme
för själva framdrivningsmotor erna kan tagas mindre
värdefullt sådant akterut.
Jämförd med dieselmaskineri, överfört på
elektrisk väg, kräver denna typ, på grund av
pannanläggningen, större personal.
Anskaffnings- och monteringskostnaderna äro höga,
och detta förhållande får anses som den största
olägenheten. Priset är dock, trots den större vikten,
ofta endast obetydligt högre än för kugghjulsutväxlade
turbiner och vanligen betydligt lägre än
dieselmaskiner med elektrisk överföring.
Jag har härmed lämnat en kortfattad och i stora
drag hållen exposé av egenskaperna hos de
framdrivningsmaskiner, som numera finnas och äro i mer
eller mindre allmänt bruk. Typerna äro många,
deras egenskaper, både i och för sig och i deras
förhållande till fartyget, äro högst varierande.
Kan då en sådan framställning ge redaren-beställaren
eller fartygskonstruktören en direkt anvisning,
vilken maskintyp han bör använda i det
ifrågavarande fallet? – Ingalunda. – Framställningen
kan på sin höjd ge en vägledning vid bedömandet
av vilken eller vilka maskintyper, som för fallet kan
tänkas komma ifråga; den kan ge ett begrepp om,
inom vilka områden de olika maskintyperna äro
användbara.
Dessa användnings- och lämplighetsområden,
bedömda med hänsyn till fartygens storlek, hastighet
och typ, täcka varandra i stor utsträckning och det
är vanskligt att å priori utpeka vissa områden som
särskilt lämpliga för en viss maskintyp. Så mycket
torde man emellertid kunna säga, att för effekter av
en storleksordning på mera än 10 000 hk per axel,
det knappast kan bli fråga om annat än någon av
typerna B, E, F och G. Å andra sidan är dessa
typers användning och lämplighet icke begränsad till
endast de stora och största effekterna; man pläderar
– och med fog – även beträffande de dyrbara E.
F och G för deras lämplighet även vid medelstora
lastfartyg.
Det är att märka, att icke alltid det som här
upptagits som en fördel verkligen blir det. Jag tänker
t. e. på en sådan faktor som maskinutrymmet, som vi
gärna vilja hålla så litet som möjligt. För att vid
mätning enligt engelska regeln erhålla 32 %
maskinavdrag måste utrymmet för det egentliga maskineriet
vara > 13 och < 20 %. Som tendensen vid moderna
maskiner går mot allt mera minskat utrymme,
riskerar man att komma under 13 %, varigenom
fördelen kan vändas i olägenhet. – Ävenså kunna
taktiskt ekonomiska hänsyn motivera en omkastning av
en typs företräde framför en annan; det kan vara
lämpligt att i konkurrensen komma med en maskininstallation,
vars absoluta företräde icke är tekniskt ekonomiskt motiverat.
Som jag emellertid inledningsvis påpekat, måste
själva avgörandet vid val av maskineri ske med hjälp
av en detaljerad och jämförande kalkyl, utförd för
de typer som kunna tänkas ifrågakomma, och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
