- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1934. Väg- och vattenbyggnadskonst /
1

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 1. Jan. 1934 - N. Claes Fischerström: Åtgärder för bibehållande av rörledningars vattenförande förmåga

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

HÄFTE l

m TEKNISK TIDSKRIFT

JAN. 1934

VAG-ocHmrrTINDYGGNADSRONST

RZDAKTÖP* WALO finna’

AV SVENSKA TEKTSOLQ6FJ

INNEHÅLL: Åtgärder för bibehållande av rörledningars vattenfqrande förmåga, av civilingenjör N. Claes H.
Fischerström - Vattenslagsprov vid statens kraftstation i Trollhättan, av byråingenjör A. Löfroth. - En
ekonomisk typ av mindre vattenkraftstationer på berggrund. - Motortrafikens andel i kostnaderna för väghållningen.
- Notiser. - Litteratur.

ÅTGÄRDER FÖR BIBEHÅLLANDE AV RÖRLEDNINGARS

VATTENFÖRANDE FÖRMÅGA.

Av civilingenjör N. CLAES H. FISCHERSTRÖM.

1 alldeles övervägande grad utföras f. n. i Sverige
tryckledningar för vattenledningsvatten av
asfalterade gjutjärnsrör och stålrör.

Ehuru ytbehandling av järnrör med asfalt eller
stenkolstjära betecknade ett stort framsteg i
strävandet att förhindra vattnets angrepp på järnet, så har
resultatet likväl icke visat sig särskilt
tillfredsställande.

Redan inom de första månaderna, efter det på
sådant sätt behandlade rör tagits i bruk, uppstå
på insidan ett antal små rostknölar, kanske blott en
eller annan mm i höjd och på en eller annan dm
inbördes avstånd, men efter ett år äro dylika
rostprickar ganska tätt fördelade. Utan att någon
egentlig-diameterminskning kan sägas hava ägt rum,
nedgår kapaciteten hos ledningen överraskande mycket
på grund av den ökning av turbulensen, som
förorsakas av de små rostknölarna. Med tiden ökas
rostangreppen, och alltefter vattnets beskaffenhet
resultera dessa i större och mindre knölar, ett
tämligen jämnt fördelat rostskikt, som avsevärt
minskar diametern, eller ett tunt, av lösa flagor
bestående rostskikt. Ledningens vattenförande förmåga
nedgår successivt alltmera.

Fig. l är avsedd att belysa, hur den vattenförande
förmågan hos gjutjärnsledningar enligt utförda
mätningar nedgår på grund av rostangrepp.

Kurvan (1) visar mätningar å 200 och 350 mm
ledningar från N. Rååverket i Hälsingborg. Resultatet,
som torde karakterisera normala förhållanden, visar,
.att kapaciteten efter 30 år utgör ca 70 % av den
ursprungliga och efter ytterligare 30 år kan beräknas
komma att utgöra högst 60 % av den ursprungliga.

Kurvorna (2) och (3) visa mätningar å 225 mm
huvudledningen från vattenverket vid
Gammelstadsfjärden i Luleå resp. 200 mm huvudledningen från
Råda grundvattentäkt i Lidköping. Båda fallen
representera en svårartad, men ingalunda ovanlig
förrostning. Kapaciteten utgör efter 30 års
tjänstetid ca 55 % av den ursprungliga och kan efter 60 års
tjänstetid beräknas komma att nedgå till blott ca
30 % av den ursprungliga.

,1 ogynnsamma fall och särskilt vid mindre
ledningsdimensioner har den vattenförande förmågan
nedgått ändå starkare.

Gjutjärnsrör äro vad rörmaterialet beträffar
vanligen fullt tjänstedugliga ännu efter 45 å 60 år.
Denna Jånga livslängd är emellertid av föga värde,
om ej ledningen något så när bibehåller sin
vattenförande förmåga, vilket f. n. ej alls är fallet. Även
i gynnsammaste fall torde ett högre värde å
Hazen-Williams’ koefficient C än 90 å 100 icke kunna
påräknas.

Olägenheterna av det skildrade förhållandet äro
av stor ekonomisk och praktisk betydelse. De äro
i huvudsak följande:

1. På grund av ovissheten rörande en lednings
framtida vattenförande förmåga blir projekteringen
- hur omsorgsfullt den än utföres - mer eller
mindre en gissning, ofta resulterande i antingen
över-eller underdimensionering.

2. En överdimensionering, vilket väl är den utväg
som i regel tillgripes, medför ökad
anläggningskostnad.

3. Rostningen medför dels hög^
reparationskostnader på grund av rörbrott och dels en betydande
















Konstant i H a z e n- Willi a m s formel
u» S o Q ^


[Ny
,oskc
dade
rof







^
-
r Sannolik \ och my
1 <urva, eket g
grovo odarto
ledni de w
ngar ften










\
^
^
*–.
*-,..,
r-liålsingborg, huvudledningar från ’^^N.Råverket, +200, +350



^

^
^
1"*1**""
- -
––––
___




N
^S
L
rLuk
0, huvud-Ining, f 225 PC
. - ^
^







^
^


"**
^-«






XN








Lidköping, le c/ning från J Råda grundwftentåkf, +200

XN











Öosfon, USA 1 200 *
> >s
S










£


X








äoston, USA
t no














*W















0 10 20 ’ W 40 - 50 60 år
T J å n s t e t i d Fig,.. L

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 15:31:06 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1934v/0003.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free