- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1934. Väg- och vattenbyggnadskonst /
12

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 1. Jan. 1934 - Notiser - Litteratur

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

12

TEKNISK TIDSKRIFT

27 JAN. 1934

NOTIS E R

Svenska teknologföreningens avdelning för väg- och
Vattenbyggnadskonst höll måndagen den 18 december
1933 ordinarie sammanträde å föreningens lokaler under
ordförandeskap av major HUGO VON HEIDENSTAM.

På styrelsens tillstyrkan invaldes civilingenjör Erling
Reinius, Stockholm, i avdelningen.

Beträffande den vid föregående sammanträde
anmälda skrivelsen från kommittén för ordnandet av en
permanent byggnadsmaterialutställning i Stockholm
meddelade ordföranden, att avdelningens styrelse hos
föreningens styrelse anhållit om ett extra anslag av
200 kronor för den ifrågasatta aktieteckningen.

Föreningsstyrelsen hade beviljat detta anslag och
avdelningens styrelse hade för avsikt att i en skrivelse
till kommittén förklara sig villig att på sätt som
föreslagits deltaga i stiftandet av aktiebolaget, så som detta
skisserats i kommitténs skrivelse, och att därvid på
lämpligt sätt låta sig representeras.

Ordet överlämnades därpå till dagens
föredragshållare, generalsekreteraren i Svenska luftfartsförbundet,
överste G. HEDENGREN, vars ämne löd: "Svenska civila
flygproblem."

överste Hedengren, som i sitt medryckande anförande
avslöjade sig som den borne flygentusiasten, redogjorde
- sedan han en stund uppehållit sig vid de svenska
trafikflygförbindelsernas trafiksäkerhet och ekonomi -
för utbyggnadsprogrammet för de första svenska
luftstambanorna och deras markorganisation.

För den närmaste framtiden borde man i Sverige,
menade talaren, förutom fullbordandet av de redan
påbörjade inrikta sig på att få till stånd en luftstambana
till Oslo, en över Ålands hav till Helsingfors och en
linje upp efter Norrlandskusten. Vidare borde man
redan nu planera för framtida "flygstråk" i landets inre
och norra delar, åtminstone i så måtto, att man vid
planeringen av utbyggnaden av städer och större
samhällen tillsåge, att goda möjligheter till anläggandet av
landningsfält lämnades öppna. Många sådana
landningsfält kunde redan nu med fördel utföras som
nödhjälpsarbeten och användas för jordbruk eller till betesmark,
till dess de skulle komma att tagas i bruk. Vid
vägandet för och emot dessa landningsfält finge man,
betonade talaren, icke bortse från den betydelse sådana inre
"flygstråk" skulle komma att få för landets försvar.

överste Hedengrens föredrag, som av de till ett
100-tal uppgående åhörarna livligt applåderades, åtföljdes av
över en timmes diskussion, i vilken förutom
föredragshållaren herrar BERGELMER, NORDENDAHL, TÖRD
ÅNGSTRÖM, CARL FLORMAN och STEN EKELUND deltogo.

Efter julsupén vidtog det traditionella julsamkvämet
med Lucior och glögg, ett trevligt föredrag av professor
H. N. PALLIN om "Försöken att bestiga Mount E ver est",
sång till luta av direktör BILDE och, slutligen,
julklappsutdelning med mer eller mindre elaka verser till de
avdelningens medlemmar, som under året gjort sig
därav förtjänta.

Nämnas må även ordförandens hjärtliga vältalighet,
när han vid nachspielet tolkade avdelningens
tacksamhet gentemot den avgående klubbmästaren och
sekreteraren för deras två- respektive treåriga arbete inom
styrelsen. -

En av ceremqnimästaren, alias "DÖN PEDRO", författad
bordsvisa gjorde hörbar succés. Fur.

Insamling av särtryck. År 1923 utsände professor
H. N. Pallin en uppmaning till författare på det
väg-och vattenbyggnadstekniska området att till honom
översända på olika håll offentliggjorda särtryck av
uppsatser inom detta gebit. Uppmaningen avsåg såväl äldre som
nyare särtryck, och avsikten med insamlingen var att

t’å en viktig grupp av tekniska avhandlingar samlade
på ett enda ställe, där de genom förvaring och
biblioteksbehandling så småningom skulle kunna nyttiggöras.
Glädjande nog hade uppmaningen god verkan, men det
har nu synts erforderligt att åter rikta en vädjan i
saken till våra tekniska författare. Dessa uppmanas
därför ånyo att benäget översända exemplar av sina
särtryck till professor Pallin, Tekniska högskolan,
Valhallavägen, Stockholm, gärna med en personlig påskrift.

Varannan dansk är cyklist. Enligt en tabellarisk
översikt i "Motor" nr 10/1933 har Danmark den största
"cykeltätheten". Man räknar med att det finns 1,5
millioner cyklar på 3 millioner invånare. Som god
tvåa kommer Holland med 3 millioner cyklar på 6,8
millioner invånare. I Sverige nöja vi oss med en cykel
på 7,5 invånare. Att Jugoslavien kommer sist i tabellen
med 20000 cyklar på 11,7 millioner invånare är fullt
förklarligt för den som haft det tvivelaktiga nöjet att
göra bekantskap med dess vägar. Avis åt
vägförbätt-ringsfirmor med företagareanda!

Byggnadsarbetarelönerna i Finland medgiva icke så
stor pilsnerkonsumtion som enligt stockholmsmurarnas
uppfattning är nödvändig för att murning över huvud
taget skall kunna utföras. Detta framgår tydligt av en
utredning i den finländska "Byggaren", som av vår
statistik inhämtat att sju byggnadsarbetare deklarerat,
2-0 000 kronors inkomst, motsvarande 234 400 Fmk om
året. Era minister i Finland har ca 100000 Fmk, en
landshövding ca 120000 och en general 100000. Av
statstjänstemannen är det endast presidenten som har
högre lön än dessa byggnadsarbetare i Sverige. Minst
10 000 kr., i Fmk 117 200, ha 679 arbetare. De äro alltså
i samma löneklass som Finlands landshövdingar,
generaler och ministrar. I allmänhet tjäna murarna 74 000
Fmk och byggnadsarbetarna ha i medeltal 47 000 Fmk.

Enligt finska förhållanden äro dessa inkomster så
höga att "Byggaren" inte ens gitter att nämna
motsvarande siffror för deras byggnadsskrå. Kvantiteten
förtärd pilsner i Finland per murad enhet torde icke ens
kunna tjäna såsom decimal, då man analyserar
Stock-holmsinurverkets integrerande beståndsdelar. Och ändå
smakar vår "pilsner" som avslaget vatten jämförd med
den finska.

Mineralvattendrinkare.

~~ LITTERATUR

Competitive Design of Steel Structures, av PETER
RUSSELL och GEORGE Do WELL, Chapman & Hall, Ltd,
London, 1933. Pris bunden, 417 sidor med 234 fig.,
21 sh.

Arbetet ifråga är närmast avsett för konstruktörer
utan högre teknisk utbildning och rör sig fördenskull
endast med det mest elementära av Statik och
hållfasthetslära. Författarna hava valt en mindre vanlig
form för sin framställning, i det att de inflikat hela
kunskapsmaterialet i tvenne detaljerat beskrivna
exempel å järnkonstruktioner, nämligen dels en 3-skeppig
verkstadsbyggnad, dels en biograflokal. Metoden kan
givetvis ha sina fördelar, när det gäller åskådlighet. I
föreliggande fall har dock framställningen blivit onödigt
tung och oformlig genom den mängd elementära
beräkningar, som den innehåller. En annan anmärkning
synes kunna framställas emot att det är ett så ringa
antal av figurerna, som visa konstruktionsdetaljer.
Med arbetets praktiska inriktning torde ett dylikt
åskådningsmateriel varit lämpligt.

Boken är försedd med ett omfattande och mycket
klart uppställt register. Band och utstyrsel äro
förstklassiga.

F. Hhn.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:16:58 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1934v/0014.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free