Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 2. Febr. 1934 - Gösta Lidén: Sättningar vid byggnadsverk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
24 FEBR. 1934
VÄG- OCH VATTENBYGGNAD S KONS T
16
Vid kornanhopningar, där kornen äro srnå, t. e. vid
en lera, är porvolymen betydligt mycket större än
fasta massans volym. Endast vid mycket höga tryck
synes man uppnå en p or volym, som står i samma
storleksklass som den fasta massans volym.
Sättningen av ett byggnadsverk, som grundlagts
på sand, är därför i hög grad beroende av
kornstrukturen hos denna sand. För att ungefärligt bestämma
sammanpackningsförmågan hos en jordart, kan man
i laboratoriet bestämma porvolymen vid lös
packning samt vid hård packning medelst stampning under
samtidig vattenbegjutning. Terzaghi fann vid något
lerig flodsand med kornstorlekar mellan 2,7 till 0.1
mm att porvolymen vid lös packning var 41.6 %, vid
omskakat prov 33,9 % och vid hård packning under
vattenbegjutning 29,3 %. Alltså V = 0,71.°
Scheidig7 har gjort en sammanställning, som
återgives i tabell 2, av vissa för sandjordarter
karakteristiska värden. (Dessa definieras i not 6).
Tab. 2. Sammanställning av vissa för naturliga
sandjordarter karakteristiska värden. Provbelast-
ningsplattans area 1000 cm2. (31.6 X 31.6 cm. Enligt
Scheidig.)
Packning-
Relativ täthet D
Sjunknings-modul c
Sjunkning- för 1 kg’ cm2 belastning
Kg/ c m3
m ni. i
Mycket bård ....
\ ,00-0,85
> 15,0
< 0 (K)
Tämligen , .....
0,85-0,70
15,0 -7,5
0,60- 1.33
Medelhård ........
0,70-0,55
7,5 -8,!o
1,38- 8,83 .
0,55-0.40
3,0 -1.25
3.33- - 8,00
Tämligen lös....
0,40-0.25
1.25-04
8,00-25,00
Mycket ., ....
0,25 -O’
<;o,4
> 25.0
En löst lagrad sand j ordart med korn av kompakt
form kan ej bringas till avsevärt tätare lagring
enbart genom högt, ständigt’verkande tryck. Däremot
inverka skakningar vid ovannämnda jordart kraftigt
på hoppackningsförmågan. Sålunda har det visat sig,
att sättningar på grund av dynamisk belastning är
många gånger (enligt Hertwig8’9 i vissa fall 80
gånger) större än statisk. Vid jordarter med
utpräglade flytjordegenskaper ökas flytbenägenheten vid
inverkan av skakningar.
Sandjordarternas elastiska egenskaper.
Den vid ökat tryck framkallade deformationen
hos sand beror på tre orsaker: på förskjutning av
kornen i förhållande till varandra, på söndersmulning
av vissa korn, varigenom strukturen förändras samt
på kornens elastiska formförändring. Av dessa giva
de två första orsakerna permanenta
formförändringar, den senare elastiska. Fig. 3 visar sambandet
mellan lastintensiteten och sjunkningen vid en
belastad sand. Genom att upprepade gånger belasta
n - porvolymen. Portalet g =1
Hoppackningsförmå-
gån V = *; sl = portalet vid lös packning-. «" = por-
£2
talet vid hårdaste packning". I regel 0,35 < V < 0,7. Rela-
tiva tätheten D =
Sjimkningsmodulen c =
Po
kg/cm3.
. p0 medelbelastning i kg/cmA s = sjunkning i cm.
7 A. Scheidig: "Neuere Verfahren in der Analyse und
Aror-hersage von Bauwerksetzimgen", die Bautechnik 1933. H. 12
och 15.
8 A. Hertwig: "Die dynamischc Bodenimtersuchimg."
Bau-ing. 1931. H. 25 och 26.
till ett visst värde och sedan avlasta upphör till slut
i det närmaste den permanenta sättningen att
tillväxa. Sanden har efter på- och avlastningarna
elastiska egenskaper inom de använda
belastningsgränserna.
Inverkan av vattens närvaro i en kornanhopning.
Då vatten sättes till en kornanhopning inträder
en väsentlig förändring i dennas egenskaper. 1)
Friktionsmotståndet mellan kornen kan ändras. 2)
Genom vattnets ytspänning inträda förändringar av de
Fig. 3. Sambandet mellan lastintensitet och sjunkning vid av- och på-
lastning av 2x4 cm provplatta på mursaud. Plattan är nedsänkt 2,6 cm
under ytan. (Ur examensarbete av civ. ing. Eskil Lundahl för prof.
Carl Forssell.)
inre trycken i kornanhopningen. 3) Varje
krympning eller svallning av vattenmättad jord är
förbunden med ut- eller inpressande av vatten. På
grund av strömningsförluster vid vattnets rörelser
uppträder en fördröjning av det tillstånd då
korn-anhopningen nått jämvikt. Ju finare porerna äro
desto större motstånd röner vattnet vid in- eller
ut-strönmingen. Härigenom förklaras varför sättningar
vid de grövre jordarterna sand, mo och mjäla, där
hålrummen mellan kornen äro relativt stora, uppträda
hastigt men vid lera kunna utsträckas under mycket
lång tid. På motståndet mot vattnets avrinning vid
samma tryckdifferens inverkar förutom hålrummens
storlek även den väglängd vattnet har att
tillryggalägga i porerna tills relativt fri strömning kan äga
rum. Ju större mäktighet ett lerlager har, desto
längre tid åtgår för att en mot viss ökad belastning
svarande fullständig komprimering skall äga rum.
Terzaghi anser, att de tider, som åtgå för att tvenne
lerlager av likartad beskaffenhet skola uppnå samma
mått av relativ hoppressning, äro proportionella mot
kvadraten på lerlagrens tjocklek. Om alltså ett prov
av 6 mm tjocklek fordrar en halv dag för
fullständig konsolidering, skulle ett lerlager på 9 mm
mäktighet erfordra ca 3 000 år för uppnående av samma
hoppressning.
För att så mycket som möjligt fördröja
konsolideringen av en lera under ett byggnadsverk bör
vattenavgivning i möjligaste mån förhindras. Nyttan
av att anbringa ett gruslager ovanpå ett lerlager för
förstärkning av undergrunden under en byggnad kan
därför, åtminstone i vissa fall, anses vara tvivelaktig,
i synnerhet som påförandet av detta gruslager ibland
torde öka trycket på leran.
Vid större kornstorlekar kan en vattenströmning
ske relativt obehindrat. Ej heller synes den inre
friktionen förändras nämnvärt vid tillsättning av
vatten till kornanhopningar av större korn. Detta
torde kunna förklara varför en sänkning eller
höjning av grundvattenytan ej synes orsaka några sätt-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
