Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 2. Febr. 1934 - Gösta Lidén: Sättningar vid byggnadsverk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TEKNISK TIDSKRIFT
24 FEBR. 1934
Tab. 1. Korngruppskala jämte ett par av de viktigaste jordartsfysikaliska egenskaperna. (Efter Beskow*.)
Rena fraktioner
Naturliga sediment
Korngrupp-beteckning
Kornstorleks-gränser mm
Jordartsnamn
Kornstorleks-tyngdpunkt mellan mm
Kapillaritet
Genomsläpplighet
TT ni*.- / cm3 . cm M. \ cm H20/tim. = - - ––– /tim. V cm 2 . cm /
Hygrp-skopi-citet
wh
normalvärden
gränsvärden (maximi- & mini-mivärden)
Grovt grus
20-6
Grovt grus
Tjälskotts- Icke tjäl-farliga farliga
Tjällyftande
20-6
__
__
Fint grus....
6– 2
Fint grus
6-2
1 - 5 cm
20000-700
25 000-150
Grovsand....
2-0,6
Grovsand
2-0,6
4 - 15 cm
1000-70
2500-15
Mellansand
0,6-0,2
Mellansand
0,6 - 0,2
12-50 cm
125-5
250-1,5
Grovmo ....
0,2 -0,06
Grovmo
0,2 -0,06
40-200 cm
10-0,8
25-0,1
Finmo ........
0,06-0,02
"Jäslera"
1 Finmo
0,06-0,02
1,5-6 m
0,8-0,02
1 - 0,005
Grovmjäla
0,02 -0,006
Mjälajord
0,02- c:a 0,006
4- c:a 12 m
0,1-0,002
0,1-0,0005
Finmjäla ....
0,006-0,002
Lättlera
8- c:a 18 m
0,005-0,0005
0,01-0,0002
2-4
Grovler ....
0,002-0,0002
Mellanlera
c:a 15- ? m
0,001 -0,00005
0,002-0,00002
4-7
Finler ........
< 0,0002
Styv lera
7-10
Mycket styv lera
> 10
meter större än 0,0,5 mm är kohesionslös i såväl torrt
som vått tillstånd. Vid kornstorlek mindre än 0,05
mm och särskilt vid korn mindre än 0,002 mm klibba
dessa i regel samman vid varandra i såväl torrt
som vått tillstånd. I fysikaliskt avseende utgör
kornstorleken 0,002 mm den gräns, under vilken vissa
i beröringspunkterna mellan kornen verksamma
krafter göra sig gällande på grund av det stora antalet
beröringspunkter. Denna gräns är dessutom viktig
ur den synpunkten, att enligt Atterberg plasticitet
saknas hos kornfraktioner, som i stort sett äro grövre
än 0,002 mm.
G. Ekström4 och senare G. Beskow4 vid Sveriges
geologiska undersökning ha lämnat en mängd
upplysningar om kornstorlekens betydelse för sådana
egenskaper som vattengenomsläpplighet, kapillär
stigför-måga, flytjordsegenskaper m. m. Sålunda framhålles,
att gränsen mellan vattengenomsläppande och vat-
4 G. Ekström: "Klassifikation av svenska åkerjordar".
Sveriges geologiska undersökning. Ser. C. Avh. och
uppsatser. 345.
G. Beskow: "Om jordarternas kapillaritet.’’ Sveriges
geologiska undersökning. Ser. C. Avh. och uppsatser. 356.
5 G. Beskow: ’’Svenska jordartsundersökningar för
väg-ändamål." Svenska vägföreningens tidskrift 1933, nr 5.
Fig. 2. Antaget utseende av kornstrukturer som uppstått vid
sedimen-tering resp. utfällning av korn av kompakt förrn. (Efter TerzaghP.)
tenbehållande, sandar tade jordar ligger vid 0,2 mm
kornstorlek. Den grövre grovmon (0,2-0,1 mm)
förmår kvarhålla en betydande mängd nederbördsvatten
utan att släppa detta mot djupet. Den kapillära
stighöjden är betydande. Ingen korngrupp visar
större kapillär rörelse för vatten än finmon. Den
kan på ett dygn uppfordra vatten ända från en
meters djup. Vattnet stiger kapillärt i lera också
mycket högt, men stigningen sker ytterst långsamt.
Finmon har i motsats till grovmon typiska
flytnings-egenskaper. Flytjordar eller "jäsleror" äro enligt
Atterberg de jordarter, vilkas huvudbeståndsdel
utgöres av finmo och mjäla, och flyt j ordsegenskapen
består däri, att dessa jordarter med lätthet övergå i
flytande form på grund av deras förmåga att hastigt
upptaga vatten. Statsgeologen Simon Johansson har
visat, att de jordarter, vilka till större delen utgöras
av partiklar mellan 0,05-0,0006 mm i diameter
(således större delen av grovler) och som dessutom sakna
en större halt av finler, visa flytjordsegenskaper,
I stort sett kan därför Atterbergs gräns vid 0,06 mm
anses vara en mycket viktig jordartsgräns,
avgränsande flyt j ordar från ej flytbenägna jordarter.
Förutom kornstorleken spelar emellertid även
mineralsammansättningen en viss roll för en jordarts
egenskaper. Sålunda anses lerans typiska
egenskaper till skillnad från sand bl. a. bero på dels
fin-kornigheten, dels på mineralsammansättningen.
Storleken av den sjunkning, som inträffar hos en
jordart, då denna belastas eller utsättes för
skakningar, är i hög grad beroende på hur de i jordarten
ingående kornen lagrats i förhållande till varandra.
Terzaghi har försökt att klargöra, hur en viss
lagring kan uppkomma vid sedimentering i vatten av
korn med kompakt form. Såsom av fig. 2 framgår,
kan porvolymen variera betydligt vid olika
lagrings-sätt, a) och b) visa fullkomligt kohesionslösa
korn-anhopningar av relativt stora kompakta korn. (Tät,
resp. lös packning.) c) En strukturform, som anses
uppkomma vid normal sedimentering av korn av
kompakt form, som något klibba vid varandra
(portalet E > l)6, d) en strukturform, som kan framkallas
genom utfällning av ett sediment på elektrolytisk väg.
Den väsentliga skillnaden mellan de olika
strukturformerna är den att p or volymen vid c) och d) är
betydligt större i förhållande till fasta massans
volym än vid a) och b).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
