Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 6. Juni 1934 - Väg- och vattenbyggnadsfacket under år 1933 - W. v. Greyerz: Kommunalteknik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
23 JUNI 1934
V KG- OCH VATTENBYGGNADSKONST
63
&ÖTEBOK6
Fig. 13. Göteborg. -
Under åren 1927-33 har
sopmängden per person
ökats med 45 %, men
enhetskostnaden för
sophämtningen minskats
ined 17 %.
Fig. 12. Stockholm. - Vagn för uppsamling och bortforsling av
torgsopor.
den påbörjat utförandet av tvenne reningsverk på
Brommalandet, nämligen vid Ålsten för ca 5 000
personer, emscherbrunn, och vid Åkeshov för ca 15000
personer, avsättningsbassäng med separat
slamröt-kammare; framdeles utvidgning för större
invånareantal och för höggradig rening med aktiverat slam.
Vid Hornsberg har under året anlagts ett
kloakpumpverk för nordvästra Kungsholmen för ca 8 300
personer (TT 1933, Y s. 128).
Göteborg har efter den år 1932 slutförda
ombyggnaden av Gullbergsvass kloakpumpstation (TT 1933,
V s. 103) fullföljt den tillhörande dräneringsplanen
genom anläggning av 2,5 km avskärande
samlingsled-ningar (j) 750-l 200 mm.
I Malmö har den i 1931 års revy omnämnda
sam-lingsledningen för kloakvattnet från de östligaste
stadsdelarna förlängts utmed Sege å med 1,1 km
(f> l 000 mm och utlopp nedströms om vattenintag för
industrianläggningar i Arlöv.
På grund av de under senare år starkt tilltagande
olägenheterna av Viskans förorening genom Borås
stads avloppsvatten har frågan om dettas rening blivit
aktuell, och ett förslag till reningsverk med
tillhörande pumpverk och tilloppsledningar har därför
framlagts (TT 1913, V s. 119 samt SKTF:s handl.
1933, nr 12). Av tilloppsledningarna hava under år
1933 utförts 0,7 km 0 l 000 mm och 0,3 km (J) l 400
mm utvändigt asfalterade betongrör samt
tryckledning 1,0 km $ 400 mm centrifugalgjutna gjutjärnsrör.
Mölndal har börjat anläggning av avskärande
sam-lingsledningar och 2 reningsverk, ett större centralt
beläget och ett mindre för stadsdelen Krokslätt. Max.
tlllrinning vid torrväder 92 resp. 26 l/s, vid
regnväder ca 300 resp. 85 l/s. Centrala reningsverket
(fig-. 10): Pumpstation, kloreringsanläggning,
sil-kammare, sandfångare, 2 fettavskiljare med
luft-ning, 2 avsättningsbassänger, regnvädersbassäng, 2
sammanbyggda separata slamrötkammare, glastäckt
slamtorkgård. Reningsverket vid Krokslätt:
Pumpstation, kloreringsanläggning, emscherbrunn, regn-
vädersbassäng, glastäckt
slam-torkgård. Avskärande
samlingsledningar: 4,4 km, 0750-450
och 900/720 mm, 19
bräddav-loppsbrunnar.
Renhållning.
Gaturenhållning. - Härför
användas numera, särskilt i de
större städerna, i största möjliga
utsträckning maskinella
hjälpmedel, på vilkas tekniska
fulländning det arbetas med mycken
iver. Flera olika typer av
gat-sopningsmaskiner (fig. 11), som
automatiskt uppsamla soporna i
behållare, finnas konstruerade,
och såväl Stockholm som
Göteborg och Malmö hava inköpt
dylika. Till följd av den ökade motortrafiken hava
kraven på snöbortforslingen stegrats, och förbättrade
motordrivna snöplogar och snösopningsmaskiner hava
anskaffats för ändamålet.
I Göteborg har man vid sändning mot halka börjat
använda saltblandad sand (l del salt till 4 delar
sand), vilket uppgives hava lämnat betydligt ökad
effekt.
Gårdsrenhållning. - Vid denna vinnlägger man sig
alltmera om att forsla bort soporna på för
omgivningen så föga störande sätt som möjligt. För
ändamålet användas numera i regel täckta sopkärl av
standardutförande och helt slutna sopvagnar (fig. 12)
med eller utan särskilda tömningsanordningar. Genom
soptransportens motorisering har enhetskostnaden för
sophämtningen minskats, i Göteborg såsom fig. 13
visar (inkl. allmänna omkostnader, avskrivning och
5 % ränta på anläggningars och inventariers
bokförda värden), under det att sopmängden per person
och år ökats. I Malmö har under året
soptransportens motorisering fullständigt genomförts.
Sopornas oskadliggörande genom förbränning
synes vinna allmännare tillämpning. I Stockholm har
genom under året företagen ombyggnad av
förbränningsugnarna vid Lövsta dessas avverkningsförmåga
ökats med ca 25 %, och frågan om förbränning av
alla fastighetssopor från Stockholm har under året
varit föremål för utredning.
I den mån vattenklosetter allmännare införts, har
latrinhämtningens omfattning avtagit. Kostnaden
för hämtningen har minskats genom transportens
ytterligare motorisering (Malmö). I Göteborg har
kostnaden för latrinkärlens rengöring minskats med
ca 40 % genom arbetets ytterligare mekanisering
(medelst tvättmaskin med kärlen placerade på
ändlöst band enligt principen för flytande tillverkning).
I en av K0benhavns almindelige boligselskab år
1933 avgjord nordisk pristävling om undersökningar
och förslag till ändamålsenliga metoder för
bortskaffande av hushållsavfall prisbelönades bland 21
tävlande 2 svenskar och 2 danskar (Byggm. 1933, nr
18, samt TT 1933, A s. 253).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
