Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 6. Juni 1934 - P. Wittrock: Statens vattenfallsverks nyanläggningar vid Göta älv
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
64
TEKNISK TIDSKRIFT
23 JUNI 1934
STATENS VATTENFALLSVERKS NYANLÄGGNINGAR
VID GÖTA ÄLV.
Av förste byrådirektör P. WITTROCK.
(Forts. fr. sid, 56.)
Erforderliga arbeten för vecko- och årsreglering av
Vänern.
Med den damm, som byggts över Göta älv vid
Vargön i samband med kraftstationsanläggningen,
möjliggöres reglering av avrinningen från Vänern.
Redan i år torde veckoreglering i viss omfattning
komma att verkställes, varmed avses att spara vatten
under nätter och söndagsdygn för att kunna tappa
så mycket mera på övriga tider, dock så att totala
avrinningen för varje vecka blir lika som den skulle
varit under naturliga förhållanden, varigenom
Vänerns naturliga vattenståndsvariationer icke
påverkas. Lägsta vattentappningen kommer då att minskas
avsevärt under nuvarande lågvattenmängd, som ar
ca 290 m3/sek.
Med hänsyn till domstolsbehandlingen torde
däremot genomförandet av Vänerns årsreglering komma
att dröja ytterligare några år. Därefter kommer ej
endast lägsta vattenföringen att minska på samma
sätt som vid veckoregleringen utan även högsta
vattenföringen att ökas, nämligen till l 000 m3/s i stället
för nuvarande ca 840 m3/s, varigenom
högvattenstånden komma att minskas både till höjd och
varaktighet.
Tack vare sin betydande storlek erbjuder sjön
Vänern utomordentligt goda regleringsmöjligheter. Med
den regleringshöj d, som föreslagits, nämligen 1,7 m,
kommer regleringsmagasinet att motsvara ej mindre
än 850 millioner kWh, dvs. ungefär 60 % av den
totala energimängd, som under normala år kan
utvinnas ur Göta älv. Av detta magasin behöver endast
en del användas för årsreglering. Därutöver erhålles
ett väsentligt överskott, användbart för
flerårsregle-ring, dvs. för besparing av vatten från vattenrika år
till vattenfattiga år. Verkställda undersökningar ha
visat, att man tack vare detta stora magasin i
Vänern kommer att medelst kraftstationerna i Göta älv
kunna åstadkomma en sådan komplettering till såväl
Fig. 19. Skärmanordning över Nordre älv,
situationsplan.
statens samtliga kraftanläggningar i mellersta
Sverige som även till framtida statliga kraftanläggningar
i Indalsälven i nedre Norrland, att under normala år
endast obetydligt tillskott av ångkraft kommer att
erfordras för hela detta stora komplex av
vattenkraftstationer. Under exceptionella torrår, såsom det
nu rådande, erfordras emellertid helt naturligt
inmatning av stora mängder ångenergi för att undvika
alltför stora inskränkningar av kraftleveranserna.
Som exempel på Vänermagasinets betydelse må
anföras att 0,25 m tappning av nämnda magasin
motsvarar produktion av ett energibelopp, som skulle
erfordra omkring 100 000 ton stenkol, om det
alstrades med ånga.
För att Götaälvsstationerna skola kunna fylla denna
funktion föreligga, som redan nämnts, under rubriken
kraftstationen vid Vargön, planer på att
framdeles utvidga dem, så att de kunna användas för
an vattenmängd av intill 900 ms/s. I detta framtida
skede komma dessa kraftanläggningar under
vinterhalvåret, då flertalet övriga anläggningar ha liten
vattentillgång, att fungera som
bottenkraftanläggningar. Under sommarhalvåret komma de att
normalt tjänstgöra såsom toppkraftanläggningar.
Redan för veckoregleringen erfordras, förutom den
redan utförda regleringsdammen i Vargön och
hittills utförda vidgningar av älvsektionen mellan denna
och Vänerutloppet, även åtgärder för att förebygga
sanitära olägenheter vid Göta älvs utlopp vid de
tillfällen, då man tappar mycket små vattenmängder.
Vid sådana tillfällen skulle nämligen annars
utspädningen av kloakvattnet från Göteborgs stad, som
ligger vid den mindre av älvens båda utloppsgrenar,
den s. k. Göteborgsgrenen, komma att bli
otillräcklig, varjämte saltvattnet skulle komma att tränga
längre uppåt älven än under naturliga förhållanden,
till olägenhet för Göteborgs stads vattenledningsverk,
3om tar större delen av sitt vatten ur samma älvgren
vid Alelyckan ca 5 km uppströms om staden. Man
har funnit det enklaste sättet att avhjälpa nämnda
båda olägenheter vara att utföra en
avstängningsan-ordning i den andra vattenrikare älvgrenen, Nordre
älv, varmed vattenframrinningen där kan minskas
eller tillfälligt avstängas. På så vis behöver ingen
minskning ske av den naturliga vattenframrinningen
förbi Göteborg, vilken i allmänhet är V4 av älvens
totala vattenföring. Möjligheten att innehålla vatten
under tider med liten belastning på kraftverken
motsvarar sålunda övriga 3/4 av älvens naturliga
vattenföring. För närvarande pågå tappningsförsök för
utrönande av, hur saltvattnet upptränger under
varierande meteorologiska förhållanden samt vid olika
tappningar.
Avstängningsanordningens läge framgår av fig. 19.
Man har förlagt den så pass långt nedströms, för att
man i normala fall skall kunna hålla
saltvattenfronten i Nordre älv så långt från avgreningspunkten
vid Kungälv, att vid uppström, som kan förorsakas
av västlig storm, det salta vattnet ej skall hinna upp-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
