- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1934. Väg- och vattenbyggnadskonst /
66

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 6. Juni 1934 - P. Wittrock: Statens vattenfallsverks nyanläggningar vid Göta älv - Gunnar Wanheim: Rationella lösningar av några mätningstekniska problem

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

66

TEKNISK TIDSKRIFT

23 JUNI 1934

fylld motvikt kan skärmanordningen motstå ett
övertryck av 25 cm såväl från uppströmssidan som från
nedströmssidan. Genom att lämpligt avpassa
motviktens vattenfyllning kan man få skärmarna att
automatiskt sänka sig, då höjdskillnaden, vare sig
vid uppström eller nedström, tenderar att överstiga en
på förhand bestämd storlek under 25 cm. Om
höjdskillnaden blir större än den sålunda bestämda,
lägger sig skärmen ned; om den blir mindre, reser den
sig helt upp.

Anordningen är ej till något hinder för trafiken.
Då båt önskar passera, nedlägges antingen den ena
eller den andra gruppen av skärmen eller, om så på
grund av strömningsförhållandena erfordras, båda
grupperna. Då Götaälvstrafiken i huvudsak framgår
över Göteborg, torde det bli relativt sällan som
skärmen behöver nedfällas för trafiken.

Skärmanordningen har utförts i
vattenfallsstyrelsens egen regi. Leverantör för samtliga
järnkonstruktioner är a.-b. Lindholmen-Motala med a.-b.
Hedemora verkstäder som underleverantör för en
del av leveransen.

Utförandet av landfästenas bottenplattor och
plintarna på älvbottnen har tillgått på följande sätt.
Sedan muddringen och grusfyllningen upp till
fundamentens underkant utförts samt pålarna slagits, ha
över pålhuvudena utlagts knippen av armerade
betongbalkar, vilka i förväg gjutits i Vargön och
framtransporterats i pråm. Utfyllningen med betong
kring och under balkarna har därefter utförts medelst
undervattensgjutning. Landfästena ovanför
bottenplattorna äro utförda av armerad betong och ha till
större delen av sin höjd gjutits i torrdockan i
Trollhättan. Ett provisoriskt golv inlades därefter, så att
konstruktionen erhöll flytkraft och kunde bogseras
till montageplafsen och utplaceras på resp.
bottenplatta där den undergöts med undervattenbetong.

De stora plåtcylindrarna ha hopbyggts på
Lindholmens varv i Göteborg och flottats till
uppsättningsplatsen med påsatta lager. Cylindrarna ha
därefter sänkts till sina platser och lagren fastskruvats
vid järnramar, som i förväg fastgjorts vid
betongkonstruktionerna på bottnen. För att undvika
skadlig inverkan av mindre vinkeländringar ha lagren
utförts med kultappar. Såväl cylindrarna som
hisstornen ha utförts i svetsade konstruktioner.
Anordningen blev driftfärdig i februari 1934.

De anslag, som beviljats för Vargöns kraftstation
och veckoregleringen av Göta älv, utgöra
sammanlagt 14,4 mill. kronor.

Innan Vänerns årsreglering tages i bruk måste på
grund av ökningen av högvattentappningen
älvsektionen vidgas på en del platser. Förutom vid
Huvudnäsfallet vid Vargön, där som förut nämnts en
kanal skall utföras, skola sålunda vissa rensningar
utföras i Göta älv vid Stallbacka,
vid Flottbergsströmmen, vid Åkerström,
vid Präststenarna och vid Röda berget.

RATIONELLA LÖSNINGAR AV NÅGRA MÄTNINGSTEKNISKA PROBLEM.

Av civilingenjör GUNNAR WANHEIM.

Avståndet mellan tvenne punkter.

I en artikel i denna tidskrifts fjolårsupplaga
1933, h. 12) beskrev författaren ett
förfaringssätt att utan kvadrattabell beräkna uttryck av formen

S = rot(dY2 + dX<SUP>2</SUP>) , då dY och dX äro
kända. En för praktiskt räknande snabbare metod, vid vilken
man dessutom direkt från punkternas koordinater i
en följd kan utföra räkningen på maskin är följande:
Antag att man önskar beräkna avståndet
mellan punkterna P1 (Y = 263,035, X = 780,639) och
P2 (Y = 252,692, X = 817,247).

Med maskinen i normalläge utföres dY = Y2 - Y1,
vilket överföres till inställnings verket (IV),
varefter dY<SUP>2</SUP> = dY * dY = 106,977649.
Att på samma sätt utföra operationen dX = X2 - X1
stöter på den svårigheten, att i produktionsregistret (PR)
fönstren l-5 äro upptagna av siffrorna 77649. Om
dessa siffror borttagas på samma gång som 106,9
höjes till 107,0, kommer givetvis denna förändring
att påverka resultatet, men som strax skall ses,
endast i obetydlig grad. Härigenom har emellertid
möjlighet beretts att utföra beräkningen av dX och
och dX<SUP>2</SUP>, som automatiskt adderas till det redan i
PR stående, reducerade dY<SUP>2</SUP>. PR visar nu S<SUP>2</SUP> =
= l 447,804689.

För att få en uppfattning av den gjorda approxi-
mationen derivera vi uttrycket S = rot(z) då
dS = dz/(2*rot(z)).

Vid övergång till ändliga kvantiteter erhålles
dS = dz/(2*rot(z)).

Då de 5 sista decimalerna strykas samtidigt
som vid behov den första decimalen höjes, blir max.
dz = ± 0,05 och således

        max. dS=+- 0,025/rot(z)

Följande tabell visar, huru dS varierar med z och
det ur z beräknade närmevärdet på den sökta
längden Sn.

z Sn        +dS
10 3,2 0,0079
50 7,1 0,0035
100 10,0 0,0025
200 14.1 0,0018
500 22,4 0,0011
1000 31,6 0,0008

För alla tvåsiffriga tal blir, som synes, felet i det
allra ogynnsammaste fallet 2,5 mm. Vid de vanligast
förekommande tomtlängderna 20-30 meter blir



<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:16:58 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1934v/0068.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free