- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1934. Väg- och vattenbyggnadskonst /
122

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häfte 11. Nov. 1934 - Lave Niklasson: Om vibrering vid gjutning av betong

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

122

TEKNISK TIDSKRIFT

24 NOV. 1934

Fig. 4. Stavvibrator, typ Electric Tamper.

utbredda plattor o. dyl. användes forrnvibrering,
varvid vibratorn får bearbeta formens översida
omedelbart framför eller tvärs genom den framflytande
betongmassan.

Formvibrering har kommit till användning vid
gjutning av väggarna för tunnelbanan samt
körbaneplattorna vid Slussen och Västerbron i
Stockholm.

Vid den inre vibreringen nedsänkes apparaten i
betongen, och dess skakningar överföras direkt till
massan i alla riktningar. Ofta uppnås bästa resultat
genom att sätta vibratorn i kontakt med armeringen.
Erfarenheten har visat, att den inre vibreringen i
de flesta fall är effektivare än formvibreringen.
Metoden är patenterad i ett flertal länder, däribland
Sverige.

För den inre vibreringen användas ett flertal olika
apparattyper, utförda
för elektrisk,
pneuma-tisk eller
bensinmotor-drift. Här nämnas
endast några av de mest
använda typerna.

Fig. 5 och 6 visa
utseendet hos
stavvibra-torer, utförda med stel
eller böjlig anslutning
till motorn. Staven är
rörformig och försedd
med en invändigt
lagrad axel med en
excentrisk vikt i nedre
ändan. Staven får
härigenom vid axelns ro-

tation en svängningsrörelse. Av figurerna framgår
med tydlighet deras användningssätt; det kan
påpekas att staven med böjlig axel använts i formar
med ett djup av 7 å 8 m.

En i Amerika mycket använd vibrator för inre
vibrering är "the vibrospade", fig. 7. Vid apparater
av denna "spad"-typ är vibratorn innesluten i en
kåpa av för ändamålet lämplig form och storlek och
med skaft av lämplig längd.

De nämnda apparaterna torde vara de i Amerika
mest använda för inre vibrering. En i Frankrike
an-värid typ är flottören, av vilken fig. 8 visar ett
exempel. På grund av den vibrerade betongens
vätskekaraktär håller flottören sig flytande vid
konstruktionens uppgjutning.

Av erfarenheten hittills att döma synes den inre
vibreringen vara att föredraga vid de flesta vanliga
byggnadsarbeten. På grund av att massan kan
genomarbetas har den inre vibreringen speciell
betydelse för att säkra betongens egenskaper i det inre
av konstruktioner med stor godstjocklek, såsom
dammar, grunder, brobågar o. dyl.

Vid ytvibrermgen föres den vibrerande apparaten
fram över betongens yta och får direkt åverka denna.
Metoden har sin huvudsakliga användning vid
plattkonstruktioner såsom brodäck, bjälklag, kupoler,
vägar. Den användes även med fördel vid massiva
konstruktioner, där betongen påföres i jämntjocka
lager, och den kompletteras härvid ofta med inre
vibrering.

Fig. 9 visar en apparattyp, "puddlare", för
yt-vibrering. och fig. 10 visar användningen av
densamma. Apparater av denna typ äro enkla i sin
konstruktion och mycket effektiva, och torde därför
få stor användning. Av bilden framgår att betongen
trots armeringen kunnat tagas så torr, att den utan
olägenhet kan gjutas med stor lutning på överytan.

För bearbetning av massbetong användas större

Fig. 5. Stavvibrator med böjlig anslutning till motorn, typ Viber Co. Fig. 6. Stavvibrator med sammanbyggd motor, typ Viber Co.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:16:58 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1934v/0124.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free