Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Carl Forssell: Några synpunkter på frågan om den högre utbildningen i byggnadskonst - Diskussion - Åke Ericsson: Om knäckning av cirkulära bågar. Förenklad metod för beräkning av treledsbågens knäckning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
22 DEC. 1934
VÄG- OCH VATTENBYGGNADSKONST
139
på K. T. H. måste läggas mera praktiskt och de olika
ämnena ej alla göras till huvudämnen utan underordnas
det hela. Vad som vidare fattas är undervisning i
humaniora, människokännedom, språk, psykologiska
spörsmål.
Major Richard Smedberg: I Oslo har jag nyligen
haft tillfälle att konstatera motsättningen mellan
väg-och vattenbyggare och byggmästare. De senare ha
hållit på tegelhus och gamla, vanliga konstruktioner
och för detta organiserat ett ganska märkligt
samarbete med murarna. Civilingenjörernas
betongkonstruktioner ha inneburit en framstöt mot bL a. det
motstånd mot nya metoder som stadsförvaltningen hyst.
Väg- och vattenbyggarna ha härvid lyckats påvisa, huru
man medelst nya metoder och nya material kan ernå
billigare och bättre bostäder än tillförne.
Det är väg- och vattenbyggarna, som ha börjat den
uppåtgående rörelse för ingenjörerna, som nu sedan 80
år tillbaka gör sig gällande inom ingenjörsyrket. Då
man emellertid finner så relativt få ingenjörer
engagerade i det politiska livet, torde detta få sin
förklaring av att de i sin saklighet pinas av den bluff,
som i så hög grad finnes i det moderna samhället.
Civilingenjör R. Schlyter: Varje gymnasist borde få
studera latin, det finns få saker, som äro så
uppfriskande som en historiebe.tonad latinundervisning.
Undervisningen i historia är även av mycket stor
grundläggande betydelse. Vad tjänar det däremot till att
redan på gymnasiet undervisa i t. e. differentialkalkyl?
Det är fel att specialisera gymnasieutbildningen och
även fel att tör långt driva en specialisering vid hög-
skolorna. Det gäller ju att utbilda människor och ej
maskiner.
Professor Linton: Jag inser väl vådorna av en för
långt driven specialisering, och avsikten med mitt
förslag om en viss uppdelning av ämnena är att
genomföra den förkortning av kurserna, som på flera håll
är nödvändig. Väg- och vattenbyggare och arkitekter
böra sammanföras i en fakultet för byggnadskonst, med
icke endast nuvarande linjeuppdelning utan även en
sektion för allmän byggnadskonst.
Professor Forssell: De mest givande synpunkterna i
ett inledningsanförande äro de, som ge anledning till
missförstånd. Beträffande frågan om hur många
sökande, som bör tagas in, har jag sagt, att alla
kompetenta sökande böra tagas emot. Det finns ingen
säker metod att taga ut de bästa; vissa sökande med
lysande meriter visa sig sedan vara rätt svaga.
Metoden att taga emot alla kompetenta är den enda
riktiga och att senare företaga en på gemensamma grunder
fotad gallring. Vissa ämnen måste obönhörligen
amputeras och undervisningen systematiseras, varvid en
bestämd kursplan bör uppgöras och följas. Varje
professor borde tillhållas följa sin kursplan och detta
övervakas av rektor. Så vore bäst, och så är exempelvis
ordnat vid Artilleri- och ingenjörhögskolan, där chefen
just icke har annat än att svara för detta. Det måste
vara disciplin även på lärarna.
Undervisning i stadsplanekonst är ej i så hög grad
behövlig för väg- och vattenbyggarna, då ju en hel del
av detta läres inom andra ämnen; bl. a. bygger
stadsplanekonsten mycket på kommunikationstekniken.
_______________ T. R, Äm.
OM KNACKNING AV CIRKULÄRA BÅGAR.
FÖRENKLAD METOD FÖR BERÄKNING AV TRELEDSBÅGENS KNACKNING.
Av civilingenjör ÅKE ERICSSON.
Den parabelformade treledsbågens knackning i ett
plan genom tyngdpunktslinjen har av förf. tidigare
behandlats i denna tidskrift.1 Emellertid ger den där
publicerade lösningen upphov till tämligen vidlyftiga
beräkningar. Om man i stället övergår från den
centriskt tryckta parabelbågen till den centriskt
tryckta med jämnt fördelad radiell belastning
åver-kade cirkelbågen, ställer sig problemet betydligt
enklare, vilket har sin stora betydelse särskilt för
flacka bågar där parabelbågen kan ersättas av en
cirkelbåge. Enär vidare
beräkningen av
tvåledsbå-gens knackning är relativt
enkel i förhållande till
treledsbågens har förf. i
det följande vid beräkning
av den senares knackning
utarbetat jämförelsetal
mellan i övrigt lika
treleds- och tvåledsbågars
Imäcksäkerhet.
För den centriskt
tryckta, cirkulära
tvåledsbå-gen med konstant
tröghetsmoment har bl. a. av
i Tekn. tidskrift, Väg- och
vattenb., okt. 1931.
MESNAGER1 uppställts följande allmänna uttryck
för normalkraften i bågen vid knackning (se fig. 1):
p a
r .=––0
(i)
där
Denna formel är enkel att arbeta med, varför den i
i Le Génie Civil 1929, 2 febr.
Fig. l och 2.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
