Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Häfte 1. 5 jan. 1935
- Teknisk tidskrift under 1935
- Ytförädling av aluminium och dess legeringar genom elektrolytisk oxidation, av Tage Sunnberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Teknisk Tidskrift
| HÄFT. 1 | UTGIVEN AV SVENSKA TEKNOLOGFÖRENINGEN | 5 JAN. |
| ÅRG. 65 | HUVUDREDAKTÖR: CARL KLEMAN | 1935 |
INNEHÅLL: Teknisk tidskrift under 1935. — Ytförädling av aluminium och dess legeringar genom elektrolytisk
oxidation, av civilingenjör Tage Sunnberg. — Notiser. — Förnya prenumerationen. — Litteratur. — Tekniska
föreningar. — Rättelse. — Sammanträden. |
TEKNISK TIDSKRIFT
UNDER 1935.
Den 65:te årgången av Teknisk tidskrift börjar
med detta häfte. Det är med ljusare
förhoppningar om den närmaste framtiden än vid årsskiftena
för ett och två år sedan som vi gå det nu inlupna året
till mötes. För två år sedan befunno vi oss i botten av
den dalgång, vari vi rutschat ned efter de senaste
goda tiderna och den mödosamma klättringen mot
den åtrådda nya höjdkammen kunde åter börja. För
ett år sedan framgick klart och tydligt, att en icke
oväsentlig förbättring inträtt ifråga om industriens
sysselsättning men att många svåra efterverkningar
av den genomlupna krisen ännu kvarstodo. Var stå
vi då i år? Hur långt upp mot toppen av den nya
konjunkturvågen ha vi kommit och vilken grad av
stabilitet föreligger? Ja, därom bryta sig
meningarna. Påfallande är att ju kunnigare och
erfarnare folk äro på det ekonomiska livets område, desto
försiktigare äro också deras uttalanden om framtiden.
Teknisk tidskrift kan bäst genom att tala om
vad den själv tänker göra under 1935 framlägga sin
allmänna inställning till frågan. Sedan tidskriften
under krisåren 1931—33 i jämförelse med åren
1929—30 nödgats i viss mån begränsa sitt textomfång för
att liksom andra företagare få inkomster och
utgifter att passa ihop, anses tiden nu vara inne att
återigen något utvidga textomfånget. Detta kommer att
ske genom utgivandet av en ny fackavdelning för
automobil- och motorteknik. De automobil- och
motortekniska spörsmålen tilldraga sig ständigt ökat
intresse, ett förhållande som även tagit sig uttryck
inom Svenska teknologföreningen och dess
fackavdelning för Mekanik. Det är många och
betydelsefulla frågor — icke blott av teknisk och konstruktiv
utan även av ekonomisk art — som äro förknippade
med en rationell bil- och motordrift. Dessa frågor
komma under ledning av civilingenjör Nils
Gustafsson att bliva föremål för sakkunnig och opartisk
behandling i Teknisk tidskrift. Den nya
fackavdelningen skall till att börja med utkomma med 8 sidor
tredje lördagen i varannan månad.
I övrigt kommer tidskriftens utgivningssätt under
1935 att i huvudsak ansluta sig till de närmast
föregående årens.
<h1>YTFÖRÄDLING AV
ALUMINIUM OCH DESS LEGERINGAR
GENOM ELEKTROLYTISK
OXIDATION.[1]</h1>
Av civilingenjör Tage Sunnberg.
Den enorma användning som aluminium fått, dels
som "Rein-aluminium", dels i förening med andra
metaller i de s. k. lättmetall-legeringarna, har till
största delen berott på att metallurgerna kunnat
tillmötesgå de allt större kraven i rent mekaniskt
avseende. Men inte förrän på de sista åren har frågan
om ett lämpligt korrosionsskydd för aluminium och
dess legeringar fått en tillfredsställande lösning.
Ehuru aluminium i motsats till de vanligaste
metallerna visar god motståndsförmåga mot
atmosfäriliernas inverkan, är det i likhet med alla andra oädla
metaller långt ifrån beständigt gentemot inverkan av
de saltlösningar, syror och baser, vilka vanligen
kunna tänkas förekomma i det praktiska livet. Alla
försök att medelst färger, lacker och fernissor skydda
ytan av ett aluminiumföremål visade sig i längden
otillförlitliga. Men man kan säga, att naturen själv
visade vägen genom det tunna oxidskikt, som även i
vanlig atmosfär så småningom bildas på metallytan.
Det har nämligen visat sig, att detta oxidskikt på
såväl elektrokemisk som rent kemisk väg kan bringas
att tilltaga i tjocklek. Sålunda uppväxt ur själva
metallen och fast förbundet med denna utgör det ett
korrosionsskydd med högst intressanta egenskaper,
vilka kunna varieras rätt avsevärt genom olikheter
i framställningsmetoden.
På rent kemisk väg åstadkommes ett oxidskikt
genom inverkan av de flesta oxidationsmedel. Vid
framställning av högkoncentrerad salpetersyra kan
man som bekant i stor utsträckning använda
aluminium som apparatmaterial, vilket beror på det
skyddsskikt, som framkallas av syran själv. En
metod använd vid Erftwerk A.-G. i Grevenbroich går
under namn av MBV-förfarandet och består i en
behandling med en lösning av ung. lika delar kalcinerad
soda och natriumkromat. Efter att noga ha befriats
[1] Uppgifterna i denna artikel, vilken endast är avsedd som
en orientering i ämnet, äro till stor del inhämtade hos
Siemens & Halske A. G., Berlin-Siemensstadt, vid ett
studiebesök 1933.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Fri Oct 18 15:31:12 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tektid/1935a/0011.html
