Teknisk Tidskrift / 1935. Allmänna avdelningen / 23 (1871-1962) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3. 19 jan. 1935 - Notiser - Färgat strålkastareljus å bilar - En ny slangklämma - Mästarekurs för bleck- och plåtslagare - Svenska flottledsförbundets årsmöte - Tekniska föreningar - Jämtlands läns tekniska förening, av Fr. Bgn.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Laboratory har senare ägnat problemet ett djupare studium.
Detta har givit resultatet, att ett färgfilters enda
verkan är, att det minskar ljusintensiteten och därmed
även genomträngningsförmågan. Vid lika intensitet hos
det vita och det färgade ljuset är det avstånd, på vilket
ett föremål kan tydligt iakttagas alldeles detsamma
vilken färg ljuset än har. Möjligen — men därom nämnes
ingenting i meddelandet — är bländning genom färgat
ljus mindre obehaglig än bländning med klart
strålkastarljus.

En ny slangklämma. Ännu en
slangklämmekonstruktion utöver den, varom denna tidskrift lämnade
meddelande i slutet av föregående år, har nu utsläppts i
marknaden. Den har namnet
"Midi" och består, som
framgår av fig., av ett metallband,
en bygel och en skruvbult.
Bandet lindas ett varv runt
slangen och trädes genom den
rektangulära bygeln samt
lindas runt ännu ett varv.
Bandets fria ände trädes in i
spåret på den sexkantiga bulten,
varpå överskjutande del av
bandet klippes bort. Bulten
vrides sedan i pilens riktning,
tills slangen sitter stadigt pä
sitt munstycke. Vid
demontering trädes en sprint i hålet på
bultens huvud, som vrides tillbaka ett halvt varv,
varefter bulten drages ur bygeln och slangen blir fri.
Klämman tillverkas av galvaniserat järn, av mässing
eller rostbeständigt stål.

Slangklämman "Midi".

Mästarekurs för bleck- och plåtslagare anordnas å
hantverksinstitutet i Stockholm i samarbete med
Sveriges bleck- och plåtslagaremästareförbund under tiden
12—22 februari 1935. Kursen omfattar ca 60 timmars
orientering i aktuell yrkesteknik, såsom användning av
rostbeständig tunnplåt för fasadbeklädnads- och
inredningsarbeten av olika slag, taktäckning med kopparplåt,
utförande av ventilations- och
spåntransportanläggningar, galvaniska metallöverdrag, metallfärgning och
lödningsarbeten i allmänhet, yrkesritning osv. Härtill
kommer orientering i yrkesekonomiska frågor samt
studiebesök med demonstration av utförda arbeten. Största
delen av de praktiska övningarna äro ägnade åt
framställning av diskbordsbeklädnader av rostbeständig plåt.
Kursen är avsedd för självständiga koppar-, bleck- och
plåtslageriidkare eller på dessas begäran och
rekommendation samt i mån av utrymme hos dem anställda
verkmästare, förmän eller väl meriterade arbetare.
Anmälningstiden utgår den 26 januari. Alla upplysningar
lämnas av hantverksinstitutet, Nytorgsgatan 17, Stockholm.

Svenska flottledsförbundets årsmöte, det 33:e i
ordningen, hålles i teknologföreningens stora sal den 5-—6
mars. Årets huvudfråga är "Virkesskiljning och
verksamhet i samband härmed", som belyses i fem föredrag,
av flottningscheferna Robert Carlson, Umeå, Richard
Nylén, Sollefteå, Johan Hård af Segerstad, Öjebyn, samt
av kapten Per Hugo Bucht, Bollnäs, och major Richard
Smedberg, Stockholm. Av särskilt stort tekniskt
intresse torde därvid flottningschefen Carlsons föredrag
om regleringsdammen vid Lillåns sortering bliva. Bland
övriga föredragsämnen märkes "Flottledernas tillsyn
och underhåll" av skogschefen Manne Norberg, Älvsbyn,
samt "Flottningsroddbåtar" av byrådirektören Petrus
Silfverbrand, det senare av betydande kulturhistoriskt
intresse.

TEKNISKA FÖRENINGAR

Jämtlands läns tekniska förening
höll den 4 dec. 1934 ordinarie sammanträde å Grand
hotell i Östersund.

Vid utseende av styrelse för år 1935 omvaldes till
ordf. distriktschefen A. Valentin, v. ordf.
överlantmätaren F. C. R. Langéen, sekr. ing. F. Borggren, skattm.
ing. G. Wiberg, klubbm. ing. F. Waldenström och övr.
ledamöter direktörerna R. Strand och A. Prydz. Till
styr.-suppl. omvaldes ing. B. Pierre, distr-lantm. F.
Suwe och väging. A. Uhnoo. Till ledamöter i
valnämnden omvaldes disp. E. Winström och ing. N. Lundh samt
till suppl, för dessa disp. I. A. Wiksten och ing. Fr.
Eggwertz. Till revisorer omvaldes ing. P. Loström och
skogsförv. J. Wikström och till suppl, för dessa ing. A.
Troive.

Föreningens årsavgift fastställdes till 3 kronor pr
medlem.

Sammanträdet avslutades med ett föredrag av
ingenjör Nils Lundh över "För länet aktuella vägfrågor".
Föredragshållaren uppehöll sig väsentligen vid länets 4
huvudvägar nämligen Bräcke—Östersund—Åre—Norge i
huvudsakligen västlig sträckning genom Jämtland;
Kårböle—Östersund—Strömsund i nordlig sträckning genom
båda landskapen från dalagränsen upp till
Ångermanland och Lappland; Bispgården—Stugun—Östersund,
som förenar östra Jämtland med de båda föregående
vägarna samt slutligen Kårböle—Sveg—Funäsdalen, som
förenar västra Härjedalen med den nord-sydliga
huvudvägen.

På vägen Bräcke—Åre ha under senaste åren stora
ombyggnadsarbeten utförts dels genom A. K:s dels
genom vägdistriktens egen försorg. Bl. a. ha ett flertal
järnvägskorsningar borttagits. Dessa
ombyggnadsarbeten fortgå i oförminskad omfattning. Vägen väster om
Åre har hittills fått ligga orörd i väntan på beslut, om
den gamla Karl Johans-vägen skall bibehållas såsom
huvudväg eller om en ny väg skall dragas fram över
Storlien till Norge.

På den andra huvudvägens södra del pågår för
närvarande ett större brobygge över Ljusnan vid Sänna
såsom ersättning för nuvarande färjförbindelse. På den
övre delen — Östersund—Strömsund —, som till sin
sträckning är en väg av tämligen modern typ men
passerar två färjesund, är den för närvarande största
frågan ett projekt till bro över Ströms Vattudal vid
Strömsundet. Denna bro skulle bli ca 300 m läng,
grundläggning skulle delvis försiggå på 25 meters vattendjup och
kostnaden beräknas till över en million kronor.

Vägen Bispgården—Östersund är rätt ny och några
byggnadsföretag äro där ej aktuella.

På vägen Kårböle—västra Härjedalen äro däremot
stora arbeten planerade. Bro över Ljusnan i stället för
nuvarande färjförbindelse är föreslagen dels i närheten
av färjstället vid Kolsätt dels vid Älvros. Förslag till
ombyggnad av sträckan mellan Linsäll och Hedeviken
med dess 365 backar föreligger, ävensom till vägens
fortsättning in i Norge.

Från Härjedalen planeras nu även en ny väg till
Dalarne nämligen från Älvros över Fågelsjö till Orsa,
som skulle väsentligt förkorta genomfartsvägen söderut.
Det har även framkastats planer på en ödebygdsväg från
Härjedalen norrut nämligen genom fjälltrakterna från
Storsjö över Ljungdalen och Lunndörrspasset till
Vålådalen såsom fortsättning på den redan utförda
ödebygdsvägen Undersåker—Vålådalen.

Såsom frågor på dagordningen omnämnde talaren
sedan nya broar till Frösön dels över Östersundet dels
över Rödösundet, fortsättning av den nyombyggda
vägen från Järpen utefter Kallsjön upp till norska gränsen

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>