Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 5. 2 febr. 1935 - Tekniska frågor vid årets riksdag, av E. H—r.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Teknisk Tidskrift
HÄFT. 5 UTGIVEN AV SVENSKA TEKNOLOGFÖRENINGEN 2 FEBR.
ÅRG. 65 HUVUDREDAKTÖR: CARL KLEMAN 1935
INNEHÅLL: Tekniska frågor vid årets riksdag. — Gunnar Holmberger †. — Notiser. — Litteratur. — Tekniska
föreningar. — Sammanträden.
TEKNISKA FRÅGOR VID ÅRETS RIKSDAG.
I likhet med vad som tidigare varit
fallet ger Teknisk tidskrift även i år en
kortfattad översikt över de partier av årets
statsverksproposition som kunna sägas äga
ett mera omedelbart tekniskt intresse,
varvid i främsta rummet anslagen till de
tekniska verken och de tekniska
undervisningsanstalterna uppmärksammats. Vissa
anslagsfrågor, gällande bl. a.
försvarsväsendet och arbeten för arbetslöshetens
bekämpande, torde komma att framdeles belysas i
annat sammanhang.
Vid 1934 års riksdag kommo ju ett flertal större
kommunikationsväsendet tillhörande frågor till
lösning, däribland frågan om väg- och
vattenbyggnadsstyrelsens omorganisation och frågan om en ny
väglagstiftning. Vad väg- och
vattenbyggnadsstyrelsen angår, föreslås i årets statsverksproposition en
utökning av personaluppsättningen, i det en befattning
som assistent åt vägtrafikinspektören skulle inrättas.
Det har visat sig, att vägtrafikinspektörens
arbetsbörda tagit större proportioner än man i fjol kunde
beräkna, och då innehavaren av befattningen är
huvudsakligen vägman, är avsikten, att assistenten
skall äga företrädesvis motortekniska kunskaper.
Som bekant skall det enligt fjolårets riksdagsbeslut
ankomma på k. m:t att bestämma antalet och
omfattningen av de vägdistrikt, vari riket skall indelas.
Förslag till sådan indelning ha nu uppgjorts av
länsstyrelserna, och ärendet befinner sig under
behandling hos väg- och vattenbyggnadsstyrelsen.
Beträffande de olika utredningsarbeten rörande
vägväsendet som fortgått under senare år, meddelas, att 1931
års väg- och brosakkunniga nu slutfört sitt uppdrag.
Övriga spörsmål, som i stort sett alla avse
vägväsendets teknisk-ekonomiska sida, torde icke kunna
väntas föreligga till prövning förrän under senare delen
av år 1935.
Årets statsverksproposition innehåller nya förslag
till automobilskattemedlens användning. Förutom de
kostnader som redan täckas med dessa medel skulle
även bestridas ytterligare en del för väg- och
vattenbyggnadsstyrelsens upprätthållande erforderliga
kostnader och dessutom reseersättningar till nämndemän
vid vägsyn. Dessa nytillkomna anspråk på
automobilskattemedlen äro emellertid ej av större betydelse.
Kommunikationsministern har dock därutöver
föreslagit, att samtliga under rubriken vägbyggnader och
vägunderhåll upptagna anslag skola utgå av
automobilskattemedel, sålunda ej blott anslagen till
byggande av landsvägar och vanliga bygdevägar samt
till vägunderhåll. De under nämnda rubrik
föreslagna byggnadsanslagen äro följande: Bidrag till
byggande av landsvägar och vanliga bygdevägar 5,25
mill. kr., bidrag till byggande av enkla bygdevägar
1,35 mill. kr., bidrag till byggande av ödebygdsvägar
i de fyra nordligaste länen samt i delar av
Kopparbergs län 1,2 mill. kr., bidrag till byggande av
enskilda utfartsvägar 600 000 kr., byggande av
tillfartsvägar till inlandsbanan 500 000 kr., bidrag till
byggande och förbättring av broar 2 mill. kr.,
stensättning av vägar 1 mill. kr. och slutligen anläggning av
bygdeväg mellan Saivomuotka och Kuttainen i
Norrbottens län 100 000 kr. Bidragen till brobyggnader
och stensättning ha förut utgått ur "fonden för
förlag till statsverket", vilken försvunnit ur årets
budget. Gatstenen skall i viss utsträckning
kostnadsfritt ur statens lager tillhandahållas vägdistrikt och
städer samt statliga verk och institutioner.
Vid beräkningen av anslagen för vägunderhåll har
kommunikationsministern givit en översikt av
automobilskattemedlens fördelning. Dessa skattemedel
ha beräknats komma att uppgå till 85 mill. kr. under
nästkommande budgetår. Härav skola i första hand
utgå 15 mill. kr. till bidrag till vägunderhåll på
landet (30 % av 1934 års underhållskostnad), till
bestridande av vissa kostnader för väg- och
vattenbyggnadsstyrelsen (dock ej överdirektörens arvode
eller löner till järnvägsbyråns personal) sammanlagt
380 300 kr., anslagen till vägorganisationen i länen
545 000 kr., reseersättning till nämndemän vid
vägsyn 8 500 kr., till ovannämnda väg- och
brobyggnadsanslag 11 mill. kr., till stensättning av vägar 1
mill. kr., till bidrag till vissa forsknings- och
undersökningsarbeten 130 000 kr., till bidrag till byggande
av mindre hamnar och farleder 500 000 kr. samt till
bidrag till nationalföreningen för trafiksäkerhetens
främjande 50 000 kr. Härutöver skall som vanligt ett
visst belopp, denna gång 90 000 kr., ställas till
lantbruksstyrelsens förfogande till fiskerinäringens
befrämjande. För vägunderhållet beräknas därefter
56.3 mill kr. bli disponibla, varav städerna skola
erhålla 20 %, eller 11,3 mill. kr., och landsbygden 80 %,
eller 45 mill. kr.
Ett par av de anförda specialanslagen äro nya för
året. Den nämnda nationalföreningen för
trafiksäkerhetens främjande bildades den 15 november
1934 och har tagit till sin uppgift att arbeta för
ökad trafiksäkerhet i Sverige, främst å gator och
vägar, vilket huvudsakligen skall ske genom
upplysningsverksamhet. Bidraget till byggande av mindre
hamnar och farleder avser att till motorbåtstrafiken
restituera en del av den bensinskatt som denna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
