Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 4. 26 jan. 1935 - Insänt: Transportabel värmeledningsapparat för fotogeneldning, av Fritz Meyer, W. R. Uggla och Axel Danielson - Personalnotiser - Sammanträden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
fotogenlampa, synes det billigare att använda en dylik
lampa, som man kan skärma för, om ljuset generar. Att
en fotogenlampa brinner, utan att det luktar "bränt" är
också allmänt bekant. Man bör emellertid ej alls
rekommendera värmekällor, vilkas förbränningsgaser utgå
direkt i rummet för uppvärmning av rum avsedda att
vistas uti. Som exempel väljer jag det rum ing. Härdén
hade vid sitt prov. Räknar man efter, visar det sig, att
på 24 tim. har "värmeledningen" konsumerat 36 % av
rummets hela syremängd samtidigt som den utstött
koldioxidgas utgörande 7 % av luftens ursprungliga vikt.
Vidare blir luften snart fullständigt mättad med
vattenånga, överskottet avsätter sig på fönstren och
bildar snart små pölar på fönsterbrädena.
Värmekapaciteten på elementet är också synnerligen ringa. Om man
antager, att det rymmer 10 lit. vatten, ackumuleras en
värmemängd av säg 380 cal, dvs, vad som alstras när ca
35 gram fotogen förbrinner.
Som. värmekälla i boningsrum måste man därför
avråda ifrågavarande elements användande.
Liknande synpunkter anföras av förste ingenjören
hos Stockholms gasverk Axel Danielson, som särskilt
framhåller, att värmeapparatens effekt endast är ca 400
kcal pr timme, medan erfarenheten lär, att mindre
uppvärmningsenheter än 1 000 kcal pr timme ej äro
lämpliga och att i normala rum den dubbla värmeeffekten
eller mera fordras. Vid kontinuerligt arbetande
apparater för fast eller flytande bränsle med så stor
värmemängd pr timme måste dock förbränningsprodukterna
bortföras ur rummet. Vid diskontinuerliga
uppvärmningsanordningar bör väl timförbrukningen rimligtvis
vara ännu högre. Regeln blir alltså, att vid alla
lokala rumsuppvärmningsanordningar, där bränsle av
något slag förbrännes, böra, åtminstone i vårt klimat,
rökgaserna bortföras till skorsten.
PERSONALNOTISER
Civilingenjör E. Christian Beck-Friis, nu delägare i
Elektriska prövningsanstalten, Stockholm.
Bergsingenjör Carl von Delwig, nu anställd vid
Hagfors järnverk, Uddeholms a.-b., Hagfors.
Civilingenjör Nils Ekstein, nu anställd vid Södra
Sveriges ångpanneförening, Malmö.
Civilingenjör Gunnar L. Engellau, nu anställd vid a.-b.
Lindholmen—Motala, Motala.
Civilingenjör Erik Lundström, nu delägare i Elektriska
prövningsanstalten, Stockholm.
Bergsingenjör Gösta Sterky, nu forskningsingenjör vid
Fagersta bruks a.-b., Fagersta.
SAMMANTRÄDEN
Svenska teknologföreningen.
Svenska arkitektföreningen, avdelning av Svenska
teknologföreningen, sammanträder måndagen den 28 januari
1935 kl. 20,00 precis å Svenska teknologföreningens
lokaler, Brunkebergstorg 20. Ärenden: Inval. Diverse
föreningsangelägenheter. Föredrag: 1931, på 30 mimuter,
byggnadsrevy från hela världen, av arkitekt Haqvin
Carlheim-Gyllensköld. Svensk bostadspolitik, av
docent Alf Johansson. Efter sammanträdet supé:
smörgåsbord med småvarmt, pilsner och kaffe kronor 2 : 50,
servis ej inräknat. Efter supén redogör arkitekt Hakon
Ahlberg för "The Royal Institute of British Architects"
hundraårsjubileum.
Svenska elektroingenjörsföreningen, avdelning av
Svenska teknologföreningen, håller ordinarie sammanträde å
föreningens lokal, Brunkebergstorg 20, fredagen den 1
februari 1935 kl. 19,30 precis. Ärenden: 1)
Protokolljustering. — 2) Inval. — 3) Inkomna skrivelser. — 4)
Behandling av skrivelse till Svenska
elektroingenjörsföreningen från dess radiokommitté i radiostörningsfrågan
(se Sv. T. F:s handl. 272). Skriftliga förslag till
eventuella ändringar skola vara styrelsen tillhanda senast
onsdagen den 30 januari 1935. — 5) Föredrag av ingenjör
E. A u 1 i n över ämnet: "Tekniska betingelser för
upptagning och återgivning av ljudfilm". Föredraget kommer att
belysas av ljusbilder. Efter föredraget demonstration av
ljudfilmsapparater. — Supé och samkväm.
Avdelningen för Kemi och bergsvetenskap kallas till
ordinarie sammanträde fredagen den 8 februari 1935 kl.
19,30 å föreningens lokal, Brunkebergstorg 20, Stockholm.
Ärenden: 1) Val av justeringsmän för protokollet. —
2) Inval. — 3) Inkomna skrivelser. — 4)
"Flygfotograferingens betydelse för uppletning av mineralfyndigheter",
föredrag med skioptikonbilder av direktör Karl
Sundberg. — Supé och samkväm.
Geologiska föreningens i Stockholm medlemmar inbjudas
att närvara och deltaga i diskussionen efter föredraget.
Kurs i affärsteknik för ingenjörer anordnas av avdelningen
för Industriell ekonomi och organisation under tiden 18—
23 februari 1935 enligt följande kursplan.
Kursen är huvudsakligen avsedd för yngre ingenjörer,
som äro ledamöter av Svenska teknologföreningen.
Antalet deltagare är begränsat till 30. Kursavgiften är 50
kronor, som erlägges första dagen å teknologföreningens
kansli. Anmälan om deltagande skall vara inkommen före
den 12 februari 1935. Kursen börjar måndagen den 18
februari 1935 kl. 10,30 f. m. å. Svenska teknologföreningens
lokal, Brunkebergstorg 20, Stockholm. Intyg om
deltagande i kursen kan erhållas.
Föreläsningsämnen och föreläsare.
Handelsrätt, docent H. Nial. Föreläsningar 4 tim.,
seminarieövning ca 2 tim.
Redovisningsprinciper (balansräkning, avskrivnings- och
deklarationsfrågor), lektor Otto Ask. Föreläsningar 4
tim., seminarieövning ca 2 tim.
Bankteknik (kreditgivning, finansiering, fondaffärer
m. m.), byråinspektör H. Melin. Föreläsningar 3 tim.,
seminarieövning ca 2 tim.
Exportteknik, direktör Bengt Ljungberger.
Föreläsningar 2 tim.
Maskinbokföring och räknemaskiner, professor A ter
V e h n. Föreläsningar 2 tim., demonstrationer ca 4 tim.
Affärshandlingars registrering och arkivering,
överingenjör Olof Kärnekull. Föreläsning 1 tim.,
demonstrationer ca 2 tim.
Institutioner i industriens tjänst, sekreterare Aug.
Hessler, 1 tim.
Sveriges industriella statistik, dess uppgift och
betydelse, bibliotekarien L. Stridsberg, 2 tim.
Onsdagen den 20 februari håller Svenska
teknologföreningen allmän sammankomst efter program, som senare
tillställes kursdeltagarna.
I anslutning till och som avslutning på kursen håller
avdelningen ett extra sammanträde Lördagen den 23
februari kl. 17,00 å teknologföreningens lokal enligt följande
program. Kl. 17,00. 1) Föreningsangelägenheter. —
Kl. 17,15. 2) Föredrag av handelsrådet Vilhelm
Lundvik över ämnet Internationella handelsförbindelser och
handelsavtal. — Kl. 18,30. 3) Efter sammanträdet ordnas
gemensam middag (vardagsdräkt) till pris av kr. 4:50
(inkl. pilsner, snaps, kaffe och servis).
Tekniska föreningen i Uppsala kallas till
årssammanträde å Gillet lördagen den 26 januari 1935 kl. 19, varvid
bl. a. förekommer: Styrelsens och revisorernas berättelser
för 1934, styrelseval m. m., bestämmande av årsavgiften
och hur stor del av denna, som skall avsättas som
klubbkassa samt "Motorbränsle för automobiler", varvid bl. a.
ingenjör Erik Löfquist, Uppsala, refererar en uppsats
beträffande Tysklands försök till självförsörjning speciellt
med hänsyn till gasverkens möjligheter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
