Teknisk Tidskrift / 1935. Allmänna avdelningen / 52 (1871-1962) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 7. 16 febr. 1935 - Om användande av ljusinterferenser vid längdmätningar, av Y. Väisälä - Svenska industriens praktiknämnds verksamhet under år 1934, av E. Palm

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Med prismat och kondensatorerna sker
uppsökandet av interferenser lätt och säkert. Efter en
förberedande mätning t. e. med måttband ställer man den
sista spegeln så, att man är säker på, att den
exempelvis är för långt borta. Sedan man genom att vrida
speglarna bringat bilderna att täcka varandra,
anbringar man prismat och börjar vrida den ena
kompensatorn ryckvis, t. e. 2 till 3 ryck per sekund, och
därefter den andra kompensatorn tills interferenserna
bli synliga. Om man inte hittar dem, så skjuter man
den sista spegeln ca en halv. högst en millimeter och
förfar på samma sätt tills interferenserna ha funnits.

Fig. 12.

Detta förfarande går så snabbt, att man kan
genomsöka ett så stort område som en centimeter på
ungefär en halv timme. Sökandet sker också säkert.
År 1926, då jag i enlighet med den nyss skildrade
metoden första gången successivt fördubblade avstånden
från 3 till 6, till 12, till 24, till 48 och ända till 96
meter, så hände det aldrig, att jag råkade hoppa över
interferensstället.

Sedan man funnit interferenserna, fortsätter man
att skjuta speglarna, tills man ser interferenserna vid
nästan parallella kompensatorer och vid horisontalt
spektrum (fig. 8c). Det är inte svårt, att få
avståndena på en tusendels millimeter när lika stora,
varvid man ser interferenserna också utan
kompensatorer och prisma, men det är icke nödvändigt att så
sker, ty man behöver bara vrida kondensatorerna,
tills man ser interferenserna utan prisma och sedan
avläsa kompensatorernas cirklar och beakta
avvikelsen från det ideala läget i beräkningarna.

Kikarens, kompensatorernas och bländarens
utseende i det instrument jag under senaste år utfört
framgår av fig. 10. Vill man mäta distanser av
exempelvis upp till 24 m, för att etalonera Jäderintrådarnas

Fig. 13.

längd, så behöver man 4 speglar med tillhörande
ställningar. Spegelställningarna äro uppställda på
kraftiga betongpelare. Den första och den andra
spegeln, vars inbördes avstånd är en meter, äro
uppställda på samma pelare, vars form avpassats härför.
(Fig. 11, visar det första försöksinstrumentet, fig. 12
ett färdigkonstruerat instrument.) Man kan skjuta
speglarna medels skruvar några centimeter fram och
tillbaka och ca en centimeter i sidled. Naturligtvis
finnas det också skruvar för justering av speglarnas
riktning.

Längst till vänster (å fig. 12) ser man
kollimatorobjektivet, som gör ljusstrålarna parallella. Ovanpå
den första spegelställningen ligger mikroskop för
avläsning av Jäderintrådens skala och mellan
kollimatorobjektivet och den första spegeln ser man en del av
centreringsapparaten, som är försedd med en
mikrometerskruv och ett känsligt vattenpass och som tjänar
till att bestämma speglarnas läge i förhållande till
fixa märken på pelaren. Centreringsapparaten syns
bättre å fig. 13, som utvisar spegelställning m. m.
tillhörande det första försöksinstrumentet.

(Forts.)

SVENSKA INDUSTRIENS PRAKTIKNÄMNDS
VERKSAMHET UNDER ÅR 1934.

Svenska industriens praktiknämnd, vars arbete
började år 1933, kan nu blicka tillbaka på ännu ett
verksamhetsår. Omfattningen av förmedlingsarbetet har
under detta år högst väsentligt utvidgats, vilket bl. a.
föranletts därav, att de olika läroanstalterna nu
upphört att kollektivt tillskriva vederbörande företag och
nämnden sålunda helt övertagit denna funktion.

Verksamheten för året började redan i januari med
utsändandet av skrivelser till ca 1 000 industriföretag
samt statliga och kommunala verk med begäran om
praktikplatser. Samtidigt infordrades från de olika
läroanstalterna ansökan från de elever, som under
sommarferien önskade erhålla praktik genom nämnden.
Ansökningarna skulle vara insända till nämnden före
den 15 april. Från s. k. A-praktikanter inkommo 525
ansökningar, varav 222 från tekniska högskolan och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>