Teknisk Tidskrift / 1935. Allmänna avdelningen / 81 (1871-1962) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 10. 9 mars 1935 - Olika slag av elektroder, deras skillnad i metallurgiskt hänseende samt därutav betingade skillnader hos svetsmaterialet, av Elis Helin

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

delaktig. Mest inverkar enligt C provstyckets
temperatur på de mekaniska egenskaperna, av vilka
brottgränsen fallit, men förlängning och kontraktion
stigit.

Här utförda försök kunna sägas vara ett
kriterium på en elektrods förmåga att tåla
överströmstyrka och värme. Hade liknande provningar gjorts
med den med färskande hölje försedda elektroden,
skulle försöken A och B ha kunnat utföras men ej
C på grund av tidigare angivna orsaker, och ej
heller skulle så hög överströmstyrka ha kunnat
begagnas.

Det har tidigare sagts, att tunnbeklädda elektroder
ej tåla så mycket överström som tjockbeklädda.
För tunnbeklädd elektrod i 5 mm dimension brukar
den övre gränsen för strömstyrkan angivas till ca
180 amp. mot betydligt högre för tjockbeklädd
med neutralt hölje. Det har likaledes tidigare
påpekats, att en elektrod med rikare legerad kärna
bättre tål högre ström än en med lägre halt av
legeringsbeståndsdelar. Då genom sådana försök som
A, B och C skillnaden mellan elektroderna bör
framträda, gjordes liknande prov med två
tunnbeklädda elektroder av 5 mm diameter med följande
kärnanalyser:

1)         C = 0,10 %         2)         C = 0,25 %

        Mn = 0,40 %                 Mn = 0,50 %

A) Hög strömstyrka: 230—240 amp. Provstycket
fick kallna mellan varje sträng.

B) Låg strömstyrka: 140—150 amp. Provstycket
fick kallna mellan varje sträng.

C) 180—190 amp. Provstycket hade god värme.

                                                        A                B                C

1) Sträckgräns kg/mm² ..........         30,6         24,8         21,8

Brottgräns         „ ..........                 41,5         37,6         37,3

Förlängning 1/2 N mätlängd %         9,7         10,9         10,3

2) Sträckgräns kg/mm² ..........         32,8         31,4         25,0

Brottgräns         „ ..........                 43,3         44,9         38,3

Förlängning ]/2 N mätlängd %         8,5         8,0         12,2

Resultaten av dessa försök verifiera förut gjorda
påstående, att elektroder med större halter
legeringsbeståndsdelar i kärnan bättre tåla högre
strömstyrka.

Stumsvetsade prover.

För bestämmande av de mekaniska egenskaperna
hos stumsvetsade plåtar har den av Zentralverband
der Preussischen
Dampfkessel-Ueberwachungs-Vereine normerade dragprovstaven här använts under
beteckningen D. Ü. V. Dess utseende och dimensioner
för 10,0—24,9 mm tjock plåt visas av fig. 4.

Försökslängden l₃ = svetsens bredd B_s + 5—10 mm

Mätlängden = B_s dock högst 20 mm

Provstavens bredd

inom området l₃ = 20 mm

Skallbredd = 30 mm

Provstångens längd = ca 250 mm

Vid dessa slags prover har man att räkna med ett
inflytande från grundmaterialet, vilket blir starkare
ju större brotthållfastheten och därmed halten
legeringsbeståndsdelar i grundmaterialet äro. Arbetar
man i plåt, som är svagare än det rena svetsgodset,
komma sträck- och brottgränserna att i en fog i
sådant material ligga högre än i den osvetsade
plåten. Är återigen grundmaterialet starkare än det
rena svetsgodset, blir naturligtvis förhållandet
omvänt. Fogens sträck- och brottgränser ligga lägre
än plåtens men högre än det rena svetsmaterialets.
Detta belyses av följande dragprovresultat, som
erhållits i svetsar efter samma tunn- och
tjockbeklädda elektroder, A, B och C, som förut.
Plåtmaterial 1/2" Lloyd’s Test med brotthållfasthet
41-47 kg/mm².

Fig. 4.

Egenskap                 Plåt osvetsad         Plåt svetsad m. elektroderna A, B & C

                                                                        tjock be-        tjock be-

                                                        tunn-         klädd m.         klädd m.

                                                        beklädd färskande         neutralt

                                                                        hölje                 hölje

Sträckgräns kg/mm²         31,4         30,6                 –                 –

Brottgräns         „                 45.5         43,7         42,5         44.3

Förlängning- % å

20 mm mätlängd.........         45.3         9,0         19.8         23,1

Endast med den tunnbeklädda elektroden har det
alltså varit möjligt att erhålla sträckgränsen hos
svetsen. Vid jämförelse med de helsvetsade
provstavarna finner man, att brottgränserna i svetsarna
ej uppnått grundmaterialets brotthållfasthet, men att
samma inbördes förhållande förefinnes ifråga om
svetsens hållfasthet efter de olika elektroderna:
brottgränsen hos svets efter tjockbeklädd B-elektrod
ligger alltså lägre än i svets efter tjockbeklädd
C-elektrod.

Värdena för förlängningen uppnå icke på långt
när grundmaterialets, och även här förefinnas relativt
samma skillnader som mellan de helsvetsade
proverna, i det att den tunnbeklädda elektroden giver
minsta förlängning. Orsaken härtill framgår av
föregående diskussion om de helsvetsade provstavarna.
Jämföras värdena för de tjockbeklädda elektroderna,
finner man, att förhållandet är omkastat, i det att
B-elektroden, som i helsvetsat prov lämnar större
förlängning än C-elektroden, här giver ett lägre värde.
Detta beror naturligtvis på de materialskillnader, som
förefinnas i svets- och sidomaterial, men även på det
förhållandet, att svetsfogen varit V-formad. Av
tabellen framgår vidare, att ju närmare
brotthållfastheten i svetsen kommer plåtens, ju mera av
svetsmaterialets förlängningsmöjligheter kommer att tagas ut
vid provningen.

Det torde för konstruktören vara av ett visst
intresse att få ett begrepp om, hur de mekaniska
egenskaperna i svetsen variera med plåtkvaliteten, då
han känner dessa egenskaper hos det rena
svetsgodset. Med samma elektroder, för vilkas svetsgods

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>