Teknisk Tidskrift / 1935. Allmänna avdelningen / 93 (1871-1962) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 11. 16 mars 1935 - Rota-mätaren, av Joh. Härdén

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

ovanstående korrektion
företagas, bekvämast medelst på
förhand uppgjord tabell eller
kurva.

Gasens kompression
spelar även på samma sätt en
viss roll. Om P = absoluta
kompressionen, vid vilken
instrumentet är graderat,
V = ett vid denna
kompression villkorligt valt läge
av flytkroppen och
motsvarande volym, så blir
vid en annan
kompressionsgrad P₁, men för samma
inställning av flytkroppen

V₁ = V * VP/P₁

Om P = 2 atm. absolut,
mättrycket P₁ = 4 atm.
absolut och skalan visar
1 000 lit./timme så blir den
till kompressionen 4 atm.
omräknade
genomströmmande mängden V₁ = 1 000 • V2/4 = 708 lit./tim.

Om däremot, såsom torde
vara vanligast
förekommande, den genomströmmande
gasmängden skall angivas
i det värde, som motsvarar
instrumentets justeringsvärde,
så blir förhållandet följande:

Fig. 1. Vanlig enkel utföringsform.

Fig. 2. Specialutförande för svetsgaser.

v₂ = 708 X 4/2 = 1 000 • V4/2 = 1 414 lit./tim.

Den nu beskrivna typen, som kallas "serie-mätare",
har visat sig användbar i en mångfald industrier, för
såväl gas som vätskor. Den är lika användbar för t. e.
svavel- och salpetersyra, nitreringsvätska, saltsyra och
klorgas som syre och väte. För laboratorier utföres den
i små enheter, från 0,05 lit./tim. uppåt.

Ett specialutförande avsett för inställning och
uppmätning av acetylen och syrgasförbrukningen vid
gassvetsning visas i fig. 2. Vid detta utförande kombineras
tvenne Rotamätare i ett ställ, som fastspännes på endera
gasbomben. Gasslangarna anbringas upptill och
nedtill från vardera gasbomben. Flytkroppens ställning i
vardera cylindern anger momentant gasförbrukningen,
som kan noga avpassas för varje ifrågavarande
svetsningsarbete. Anordningen medger, förutom
ekonomiserande med gasen, ett exakt återinställande av de
gasblandnings- och förbrukningsförhållanden, som visat sig
mest gynnsamma vid ett visst utfört arbete, en sak, som
nog de flesta samvetsgranna svetsare måste uppskatta.

Fig. 3. Strypflänsmätare.

Vid mycket stor förbrukning av t. e. vätska användes
en strypfläns-Rotamätare, fig. 3. Denna arbetar enligt
differenstryckprincipen. Härvid användes en liten
Rotamätare för att ange tryckdifferensen på ömse
sidor om en huvudledningen anbragt bromsskiva eller
skärm (anordningen motsvarar det inom
elektrotekniken använda förfarandet med s. k. shuntmotstånd).
Detta utförande medger en likformigt graderad skala,
som över hela sin längd likformigt anger förbrukningen
i volym per tidsenhet.

Vid sistnämnda instrument samt vid de typer av
Rotamätare, som den s. k. "klaff-mätaren", fig. 4, och
"ventilmätaren", fig. 5, utgöra, är en mindre Rotamätare
inkopplad i ett förbigångsrör och i huvudledningen
befinner sig ett inställbart stryporgan, försett med en rörlig,
graderad skala. Med hjälp av denna senare kan städse

Fig. 4. Klaffmätare.

Fig. 5. Ventilmätare.

Fig. 6. Mätare för kylmedia etc.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>