Teknisk Tidskrift / 1935. Allmänna avdelningen / 117 (1871-1962) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 12. 23 mars 1935 - Användning av svetsning vid K. M. W., av E. A. Ernstler - Jämtlands läns tekniska förening - Den helsvetsade Pålsundsbron i Stockholm, av D. Arvidson

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

ovärderligt hjälpmedel.
Härvid måste dock
konstruktionskontor och
verkstad intimt samarbeta, så
att de svetsade detaljerna
från första början
konstrueras med hänsyn till
framställningsmetoden.

Genom att använda
svetsningsmetoden erhållas
vissa fördelar, framförallt
kortare leveranstid, lägre
vikt samt ofta billigare
tillverkningskostnader och
dessutom större trygghet
med avseende på godsets
täthet.

Bottenplattor från de
minsta till de största, olika
maskindetaljer, för vilka
förut stålgjutgods kommit
till användning,
lagerbockar, en del kugghjul samt
de flesta slag av remskivor utföras nu medels
svetsning. Det kan nämnas, att svetsade remskivor
tillverkats med en diameter av upp till 2 500 mm och
med en rembanebredd av 550 mm.

Trots att svetsningen gjort stora framsteg och
redan användes i betydande omfattning, torde man
våga påstå, att den ännu långt ifrån nått sin fulla
utveckling. Vad som hittills utförts får nog
närmast betraktas som en förberedande undersökning av
en ny och revolutionerande tillverkningsmetod.

E. A. Ernstler.

Jämtlands läns tekniska förening har nu utgivit
medlemsförteckning för år 1935. Föreningen räknar 73
medlemmar av vilka 10 äro ledamöter av Svenska
teknologföreningen. Ordförande är distriktschefen A. Valentin,
v. ordförande överlantmätaren F. C. R. Langéen,
sekreterare civilingenjör Fredrik Borggren.

Fig. 5. Skåpunderdel med bottenplåt till peltonturbin för 515 m fallhöjd.

Fig. 6. Löphjulskammare för världens största kaplanturbin, installerad vid Vargöns kraftverk. Invändig diameter 8 m.

DEN HELSVETSADE PÅLSUNDSBRON I STOCKHOLM.

Den stora broförbindelse — Västerbron — som
sedan 1932 är under utförande mellan Kungsholmen
och Södermalm i Stockholm och som blir färdig i år
har en total längd av ca 996 m. Den del därav,
nämligen Pålsundsbron. som ligger mellan Långholmen
och Södermalm och utförts under år 1934, är en
helsvetsad järnkonstruktion.

Allmän beskrivning.

Brons längd från landfäste till landfäste är 275 m
och dess totala bredd är 24 m. Bron är uppdelad i
två gångbanor om vardera 2,5 m samt en körbana
om 19,0 m. I mitten av körbanan är en refuge
anordnad. På vardera sidan om denna löpa
spårvägsspår. Bron trafikeras av tung inomstadstrafik och
är beräknad för last av automobilfordon med högst
12 tons totalvikt samt spårvagnar med högst 44 tons
totalvikt.

Brons huvudkonstruktion framgår i princip av
fig. 1. Den består av ett bågspann om 56 m
spännvidd över själva sundet och på båda sidor
om detta av ett antal balkspann på vardera 12 m
spännvidd. Brobaneplattan vilar på kontinuerliga
längsgående balkar, vilka äro upplagda på
tvärgående primärbalkar. Långbalkarna äro i mitten
av varje spann sammanbundna med
fördelningsbalkar, som ha lastfördelande inverkan på
långbalkarna. De nyssnämnda tvärgående
primärbalkarna eller tvärbalkarna, som de härefter komma
att benämnas, vila i regel direkt på pelare, som äro
utformade som pendelpelare. Två av tvärbalkarna
äro direkt upplagda på bågspannets båda
huvudreglar, varigenom brobanekonstruktionen här blir
fast förankrad i längdriktningen. Alla krafter, som
verka i brons längdriktning, föras sålunda genom
bågspannets båda huvudreglar ned till
undergrunden. Brobanekonstruktionens längdförändringar på
grund av temperaturvariationer komma genom

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>