Teknisk Tidskrift / 1935. Allmänna avdelningen / 120 (1871-1962) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 12. 23 mars 1935 - Den helsvetsade Pålsundsbron i Stockholm, av D. Arvidson

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

den tillräckliga och
fastställda tänjbarheten
hos svetsfogen släppte
man efter på
hållfastheten och valde en
elektrod, som gav
ungefär följande värden vid
dragprov på
helsvetsade provstycken.
Brottgräns 45—50 kg/mm²,
sträckgräns 34—38
kg/mm² samt
förlängning 20 % på en
mätlängd, motsvarande 5
ggr. provstavens
diameter.

Det måste än en
gång framhållas att
valet av en elektrod
med så låga
hållfasthetsvärden var
föranstaltad av bristen på
elektroder, som
samtidigt gåvo den
önskade högre hållfastheten
och tänjbarheten i
svetsfogen. Det visade
sig även att
användning av elektroder med
större hållfasthet
medförde en sänkning av
tänjbarheten och en
ökning av risk för
sprickbildning vid svetsens
avsvalning och
krympning.

Följderna av denna
skillnad i
svetsmaterialets och
grundmaterialets hållfasthet visade sig vid utförandet av
tvärbalkarna. Livplåten, som har en tjocklek av
17 mm, är skarvad på mitten av balken. Skarven
var ursprungligen utförd som en sicksackformad
X-svets (se fig. 4). Redan vid utförandet av den
första skarven konstaterades olägenheterna av denna
form på skarven vid ifrågavarande material.
Påkänningarna på grund av svetsens krympning i
balkens tvärled och längdled bör addera sig och
åstadkomma en resulterande krympning, vinkelrätt
mot svetsfogens element, som här är större än i
vanliga fall. Denna krympning kommer, på grund av
att svetsmaterialet har lägre sträckgräns än
grundmaterialet, att helt tas ut i svetsen. På grund av
svetsens relativt ringa längd blir den totala
krympning, som kan tillåtas, innan svetsen har uppnått
brottgränsen, mycket liten och i detta fall mindre
än den verkligt uppträdande krympningen. Följden
är att svetsen spricker. Särskilt framträdande blevo
dessa svårigheter när plåtmaterialet hade sin
sträckgräns högre än svetsmaterialets brottgräns. I
sådana fall uppstodo ofelbart sprickor i svetsen vid
avsvalnandet. På grund av sprickrisk ändrades
skarven så att krympningen blev mindre. Den
tryckta delen av skarven gjordes rak och med en
45° slinga i den dragna zonen av tvärsnittet.

Flänsarna, som äro försedda med livanvisning som

Fig. 5. Pelare.

övriga balkar, äro skarvade på två ställen. Den
mittersta delen har dimensioner 400 X 60 mm under
det att de båda ändarna ha dimensioner 300 X 60.
Skarven är utförd enligt figuren som en X-svets av
speciell form. Skarven är beräknad att vara
jämnstark med den smalare delen av flänsen.
Tvärbalkarnas totala vikt inkl. avstyvningar 12,5 ton.

Kolonner.

Kolonnerna äro som förut nämnts pendelpelare
med kulformade stålgjutgodslager i båda ändar och

Fig. 6. Svetsad och nitad lådbalksektion.

utformade som helt slutna cylindriska rör med
diameter 600—660 mm (se fig. 5). Plåttjockleken
varierar mellan 14 till 25 mm. Plåtens längd och
tvärskarvar äro svetsade. Tvärskarvarna äro försedda
med invändiga nitade förstärkningsplåtar. Då rörets
invändiga sida i framtiden icke är tillgängligt för
underhåll och målning, har det varit nödvändigt att
förebygga luftcirkulation och röstning genom att
göra rören täta. De äro därför provade med 1 atm.
övertryck och sedan hermetiskt tillslutna.

Bågspannet.

Bågspannet består av 2 huvudreglar i konstruktivt
hänseende formade och utbildade som
parabelformade 2-ledsbågar. Den teoretiska spännvidden är
56 m. Bågarna äro helsvetsade. Sektionen är
lådformig och utbildad som fig. 7 visar. För att
möjliggöra invändig revision och målning samt
underlätta luftväxling är den undre flänsen försedd med
öppningar, kring vilka svetsats förstärkningar. Fig.
6 visar även den principiella skillnaden mellan en
nitad och svetsad sektion med samma area och

Fig. 7. Del av båge med runda mallar.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>