Teknisk Tidskrift / 1935. Allmänna avdelningen / 124 (1871-1962) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 12. 23 mars 1935 - Notiser - Syrgashyvling, av Bo Gorthon - Jordbrukstekniska föreningen - Fortbildningskurs för elektriska installatörer

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Fig. 2. Spår, gjorda med syrgashyvel.

Verkningsgraden med hänsyn till mängden järn, som
förslaggas, överstiger med 15 % den verkningsgrad,
som man får med vanliga skärbrännare.
Förbrukningstalen för syre ligga mellan 7 och 23 m³ per timme med
en förbrukning av 0,4—1,2 m³ acetylen per timme. På
grund av den angivna syrgasförbrukningen är det
tillrådligt att arbeta med minst 5 à 6 syrgastuber
parallellkopplade, enär arbetets snabba fortgång eljest kan
störas. Som bränngas användes acetylen, antingen i
komprimerad form eller framställd på platsen.

Valet av munstycke måste ske under hänsynstagande
till den mängd material, som skall bortskäras i varje
spår. Vid uppvärmningen hålles munstycket så, att
det bildar en vinkel av cirka 75° mot ytan på
föremålet, varjämte spetsen av värmelågan nära nog skall
beröra ytan. Så snart det uppvärmda stället blivit
tillräckligt varmt för att inleda förbränningen, bringas
munstycket att intaga en vinkel emot materialet, om
25 till 35°, blixtstängaren på handtaget öppnas (tryckes
ned) och syrgasen utströmmar. Samtidigt med att
detta sker föres brännaren sakta framåt, därvid
slaggen drives framför och upp ur spåret. Munstycket
kan hållas så långt ned mot föremålet, att det nära
nog eller helt glider på botten av det uppkomna spåret.
Ifall dess ansättning mot ytan blir för stel, eller om

Fig. 3. Avhyvling. gjord med syrgashyvel.

brännarens framåtförande icke begynner i samma
ögonblick som syrgasstrålen får tillträde, gräver denna
senare sig ned i föremålet och virvlar upp slaggen,
varav följer igensättning av munstycket och störning
i arbetet. För upphyvling av ett bredare spår är det
lämpligare att upptaga flera smala spår intill
varandra än att öka munstyckets storlek och gastrycket.

Vid avlägsnandet av i götet djupt nedträngande fel
måste på samma sätt flera spår upphyvlas intill
varandra och under varandra. Arbetshastigheten beror
på syrgastrycket, syrgasförbrukningen och det
upphyvlade spårets djup samt utgör i allmänhet mellan
3 och 10 meter per minut. Befordrande för
arbetshastigheten är att arbeta på ännu varma göt och
ämnen. Vid behandling av sprickor i kalla ämnen
uppnås bästa resultat genom förvärmning medelst
brännare.

Fig. 2 och 3 visa avhyvlingar, som kunna göras med
syrgashyvel.

I göt hava uppmätts sprickor om intill 30—40 mm
djup medan detta djup kan sjunka till 1—3 mm vid
ämnen och förvalsade göt. Dylikt material har
hittills gjorts brukbart genom att sprickorna avlägsnats
medelst pneumatisk mejsel. Genom tillgripandet av
syrgashyvlingen sker detta arbete bekvämare och
betydligt snabbare än förut, varjämte kostnaderna torde
understiga det gamla förfaringssättets med cirka
30—40 %.

                Bo Gorthon.

Jordbrukstekniska föreningen har nu utgivit
redogörelse för verksamheten under år 1934. Bland de viktigare
frågor som föreningen haft under utredning märkas
följande: De sedan flera år pågående arbetena med att
förbättra ensileringstekniken hava med goda resultat
fortsatts. Bl. a. har man gjort jämförande försök med fyra
olika förfaringssätt vid ensilering i gropsilor, nämligen
ensilering med syratillsats (den s. k. A. I. V.-metoden),
inläggning av oskuret material med och utan
överstrilning med vatten samt skärning till hackelse före
inläggningen. En i samband härmed anordnad enquéte synes
visa, att A. I. V.-metoden är en tillförlitlig
konserveringsmetod. I fjol inlades i hela landet ca 45 000 ton
grönmassa till A. I. V.-foder.

Inom föreningens elektriska sektion ha
undersökningarna angående artificiell grästorkning fortsatts och
avslutats. Denna metod gör det möjligt att tillvarataga
grönskörden under längre tidsperioder och oberoende
av väder och vind, så att det brådskande arbetet under
den korta skördetiden kan utbytas mot ett kontinuerligt
arbete under en längre tid av sommaren och hösten, men
förutsätter likvisst en omläggning av vallodlingen.
Elektriska sektionen har även utfört en utredning,
innefattande tekniska och ekonomiska jämförelser av äldre
och nyare typer för ekonomibyggnader för egendomar om
70 à 90 har. Den har visat, att man genom rationell
organisation av gårdsarbetet och med hjälp av
tidsenliga metoder för grödornas bärgning och lagring kan
avsevärt reducera själva byggnadskostnaderna.

Föreningens standardsektion har under året inriktat
sitt arbete på att åstadkomma enhetliga benämningar
för delar till vissa lantbruksmaskiner. Som svensk
standard ha fastställts 14 tabeller över delar till plogar,
slåttermaskiner och skördemaskiner.

Fortbildningskurs för elektriska installatörer samt
elektricitetsverks- och kraftverkspersonal med
motsvarande kompetens anordnas av hantverksinstitutet i
Stockholm under tiden 7—18 maj 1935 i samarbete med
bl. a. Sveriges elektriska entreprenörsförening. Svenska
elektricitetsverksföreningen och Svenska elektriska
installatörföreningen. Kursen, som är en ren
påbyggnadskurs för redan utbildade yrkesmän, omfattar ca 75

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>