Teknisk Tidskrift / 1935. Allmänna avdelningen / 130 (1871-1962) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 13. 30 mars 1935 - Hederskodex mot illojal konkurrens, av J. K. - Notiser - Stiftarporträtt till Svenska teknologföreningen, av Fmn. - Skatt på råolja för bildrift - Giftfri koksgas

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

dessa uppdrag lägre än vad fristående ingenjörer
med samma kompetens anse sig kunna göra, då
måste detta tydligen betecknas såsom illojal
konkurrens i ovan angiven mening. Begagnar
befattningshavaren för dessa sina privata uppdrags skötande de
ämbetslokaler och den kontorspersonal etc., som stå
till hans förfogande för utövandet av stats- eller
kommunaltjänsten, så måste detta otvivelaktigt
betecknas icke blott som en orätt mot staten eller
kommunen utan som en särskilt illojal konkurrens mot
de ingenjörer, som för sin utkomst äro helt beroende
av sina uppdragsarvoden, och som därmed även
måste bestrida alla kostnader för kontor,
pensionering, semester, sjukdom, studier, eventuell
arbetsbrist o. d.

                                J. K.

NOTISER

Stiftarporträtt till Svenska teknologföreningen. Ett
av artisten Alrik Stenbäck efter fotografier utfört
porträtt i olja av civilingenjören Ernst August Wiman, en
av Svenska teknologföreningens stiftare och dess förste
ordförande, har som gåva överlämnats till föreningen
av civilingenjör Hugo Theorell. Det synnerligen
vällyckade porträttet ger ett mycket levande intryck av
föreningens av alla gamla teknologer i tacksamt minne
bevarade grundläggare och mångårige primus motor.
Porträttet har givits en hedersplats i Polhemssalen i
föreningens lokal, vilken redan förut prydes av bilder

Porträtt av E. A. Wiman.

av Theodor Winborg, Gottfrid Rystedt och Adolf Ahlsell.
Man vill gärna hoppas, att den vackra gåvan skall mana
till efterföljd, så att med föreningens porträttgalleri
skola före 75-årsjubileet nästa år kunna införlivas bilder
även av andra föreningens märkesmän, däribland Wilhelm
Hoffstedt, Per Lindell, Johan Ohlsson, Rudolf
Cronstedt och Thorsten Örtenblad. Riklig plats finnes
för minnesgoda mecenater!

                                Fmn.

Skatt på råolja för bildrift. Regeringen har framlagt
det väntade förslaget till förordning angående skatt å
vissa för drivande av automobil använda brännoljor.
Förslaget innebär, att för sådan petroleumprodukt
(brännolja), som användes för drivande av automobil
och för vilken icke utgår skatt enligt förordningen om
särskild skatt å bensin och motorsprit, skall erläggas
skatt av sju öre pr liter. Envar som har för avsikt att
använda brännolja för drivande av automobil, vilken har
sin hemort här i riket, åligger att härom göra anmälan
för länsstyrelsen, som utfärdar bevis om verkställd
anmälan. Beviset skall medföras under färd med
automobilen. Den som använder brännolja för drivande av
automobil skall inom åtta dagar efter utgången av varje
kalenderhalvår avgiva deklaration angående
oljeförbrukningen under halvåret. Deklarationerna skola granskas
av överståthållarämbetet, resp. länsstyrelserna, som
därvid äger att granska uppgiftsskyldigs bokföring eller
undersöka dennes inneliggande lager av brännoljor.
Förordningen föreslås skola träda i kraft den 1 januari 1937.

Giftfri kokgas. I VDI-Zeitschrift (16 mars) har dr-ing.
Karl d’Huart givit en översikt över de olika vägar som
föreslagits för borttagande av den giftiga beståndsdelen,
koloxiden, ur kokgas. Dylikt giftfri gas distribueras
numera i Hameln, vilket föranlett förf. att göra en
sammanställning av alla de arbeten som tidigare utförts
för ändamålet. Tillika är denna sammanställning en
värdefull biografi över den rikhaltiga litteraturen i
ämnet. Försöken gå tillbaka ända till 1854, då Jacquelin
sökte patent på en metod, innebärande att vattenånga i
överskott leddes över glödande koks, varefter den bildade
gasens ringa koloxidhalt skulle borttagas genom
tvättning. De framkomna metoderna kunna i stort sett delas
i sådana som bygga på koloxidförbränning med
vattenånga, sådana som bestå i koloxidens reduktion till metan
med hjälp av vätgas, kombinationer mellan förbränning
och reduktion av koloxid, koloxidens avlägsnande
medels bränd kalk och Fischers bakteriemetod, vilken
innebär ett slags biologisk rening av gasen.

Att dessa metoder hittills avsatt endast ringa
praktiskt resultat beror enl. förf. ej endast på de tekniska
och ekonomiska svårigheter, som mött vid metodernas
utarbetande, utan även på gasapparaternas utveckling,
genom vilken förgiftningsrisken i hög grad minskats.
Därtill kommer, att allmänheten vant sig vid att
iakttaga försiktighet med gasen. I förhållande till
samtliga olycksfall äro därför sådana, som komma på
gasens konto, mycket få.

I fråga om framställningen av giftfri gas har man
kunnat draga nytta av de erfarenheter man samlat vid
försöksverksamheten på andra tekniska områden.
Speciellt gäller detta frågan om kontakterna, där man haft
att stödja sig på de erfaranheter de moderna
syntesmetodernas utarbetande givit. Enbart hos I. G.
Farbenindustrie hade man intill 1933 års utgång provat ej mindre
än 55 000 olika kontaktsubstanser. En omständighet
som bidrager till att komplicera problemet i Tyskland
utgör det samarbete mellan olika producenter på
samma distributionsnät som där äger rum. Ett enda verk
kan därför ej leverera giftfri gas utan att alla de övriga
medverkande göra detsamma, eller ock måste särskilda
reningsanläggningar inkopplas i nätet.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>