Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 14. 6 april 1935 - Lagarna för maskinkostnadernas ökning med aggregatstorleken vid hydroelektriska anläggningar, av Elov Englesson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
LAGARNA FÖR MASKINKOSTNADERNAS ÖKNING MED
AGGREGATSTORLEKEN VID HYDROELEKTRISKA
ANLÄGGNINGAR.
Diskussionen om den ekonomiska
aggregatstorleken. som inleddes av professor Hjalmar O. Dahl i
häfte 46 av år 1934 har följts med stort intresse av
oss turbinbyggare. Turbinkostnaden har dock enligt
min mening fått en allt för stor roll i denna
diskussion. Den utgör i verkligheten en så liten del
av anläggningskostnaden, vanligen mindre än 10 %,
att den ej kan vara avgörande vid bestämmandet
om kraftverket skall utföras med ett eller flera
aggregat. Som emellertid några av författarna haft
ganska felaktiga uppfattningar både om turbin- och
generatorprisets ändring med aggregatstorleken,
torde maskinleverantörernas erfarenheter på detta
område vara av ett visst värde.
Vid installation av endast ett aggregat kunna
francis- eller propellerturbiner knappast komma
ifråga, och vi kunna därför inskränka undersökningen
att omfatta endast turbiner av Kaplantyp, vilka för
våra svenska förhållanden ha det största intresset.
Enligt professor Dahls utredning skulle
relativtalen för anläggningskostnaden med resp. 1, 2 och
3 aggregat bliva 1, 0,74 och 0,62 och om jag förstått
professor Dahl rätt skulle enligt hans mening
ungefär samma siffror gälla för turbinkostnaderna, dvs.
turbinkostnaden för en-aggregats-anläggningen skulle
bliva 35 % större än för två-aggregats-anläggningen.
Vi ha vid KMW för våra kunder gjort en mångfald
utredningar över kostnaden för turbinmaskineriet
för en- och två-aggregat-anläggningar, och dessa
hava alltid givit som resultat att "om man räknar
ärligt och räknar rätt och bibehåller samma
standard i utförandet" blir den större maskinen alltid
5 till 15 % billigare än de två mindre. Priset
varierar något beroende på hur de olika storlekarna på
våra standardregulatorer passa. I ena fallet kan
regulatorn vara väl utnyttjad och i det andra sämre. Även
kan prisskillnaden influeras av om modeller och
verktyg redan finnas för det ena eller andra alternativet.
Till yttermera visso hava vi med anledning av
professor Dahls artikel gjort en generell
undersökning av turbinkostnadernas ändring med
turbinstorleken, varvid en statistik på Kaplanturbiner upp till
8 m diameter och med ett sammanlagt
hästkraftbelopp av 600 000 stått till förfogande. Denna
undersökning har bekräftat riktigheten av
ovannämnda tidigare undersökningsresultat. Man kan
sålunda rent generellt säga, att turbinkostnaden
ändrar sig proportionellt mot D3/2. På grund av
angivna orsaker kunna dock avvikelser uppstå, så att
turbinkostnadens ändring närmar sig proportionellt
D2. Om turbinerna uppställas med löphjulen på
samma höjd över vattenytan och man utgår ifrån
samma kavitationssäkerhet, blir den specifika
belastningen på turbinerna densamma, alltså effekten
(N) proportionell mot D2 och
turbinkostnaden = k • N3/4
med ett övre gränsvärde av k • N. För att undvika
missförstånd påpekas återigen att denna formel
endast gäller för turbiner av samma standard i
utförandet och för samma uppställning, fallhöjd etc.
I verkligheten ändras emellertid utförandet något
med storleken. En stor turbin är sålunda ej en
trogen förstoring av en liten turbin, och man kan
därför i praktiken ej tillämpa denna formel inom
alltför vida storleksgränser. Alldeles felaktigt blir
resultatet, om man ställer helt olika fordringar på
turbinerna för de olika alternativen, vilket ibland
kan förekomma. För mindre turbiner t. e. göres
ofta golvet i maskinsalen nog kraftigt att upptaga
generatorbelastningen. Vid större turbiner däremot
vill man för att spara på betongkonstruktionerna
överföra dessa belastningar genom ledhjulsapparaten
till fundamentet. Detta komplicerar turbinen och
gör den dyrbarare samtidigt som
byggnadskostnaderna naturligtvis minskas. Formeln gäller ej
heller för huru stora turbiner som helst. Kommer
man upp till sådana dimensioner, som ligga på
gränsen för verkstädernas förmåga, måste, som
professor Dahl mycket riktigt antagit, turbinkostnaderna
stiga, beroende bland annat på de speciella
anordningar, som erfordras för godsets bearbetning,
transportsvårigheter etc. Med våra verkstäders
nuvarande utrustning ligger emellertid denna
storleksgräns så högt, att den mycket sällan kommer ifråga
för svenska anläggningar och aldrig för
en-aggregatanläggningar, emedan man knappast utbygger så
stora vattenmängder som dessa turbiner skulle kunna
konsumera med endast ett aggregat.
Använder man nu denna formel för uträkning av
relativtalen för maskinkostnaderna med resp. 1, 2
och 3 aggregat, erhålles 1, 1,19 och 1,32 och som
andra gränsvärde 1, 1, 1. Professor Dahl hade
kommit till en minskning av turbinkostnaden och
angiver, som förut nämnts, relativtalen 1, 0,74 och 0,62.
I verkligheten kan turbinkostnaden sålunda bliva
ända till 19 % högre med 2 aggregat än med ett och
11 % högre med 3 aggregat än med 2, i stället för
resp. 26 och 16 % lägre enligt Dahl, vilket visar att
man kan komma ganska långt ifrån verkligheten
om man nöjer sig med enbart teoretiska betraktelser.
Hur ställa sig nu kostnaderna för generatorerna?
För att även här få tillförlitliga uppgifter vände jag
mig till Asea, vilka välvilligt igångsatte en
omfattande undersökning av sitt rikhaltiga material.
Denna gav som resultat, att för vertikalaxliga
generatorer inom effektgränserna 5 000 och 50 000 kVA
och varvtalsgränserna 50 och 375 varv/min. kan
approximativt sättas:
generatorkostnaden = k • N3/4 / \/n [1]
där N betecknar antalet effektenheter och n varvtalet
per minut.
Naturligtvis kan även här ganska stora avvikelser
uppkomma, beroende på om det finnes ritningar och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
