Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 15. 13 april 1935 - Notiser - Rysslands industri 1934 - En bok om räknestickan - Lapplands tekniska förening - Tekniska föreningar - Trollhättans ingenjörsklubb, av —ph. Ph—. - Tekniska föreningen i Eskilstuna, av E. H. - Sammanträden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
nådde dock endast 84 % av femårsplanens siffra.
Produktionen av zink och bly visar ännu större differens i
förhållande till femårsplanen. Denna kunde dock hållas
i fråga om andra metaller, såsom nickel, aluminium och
guld.
Maskinindustriens tillverkningsvärde uppgick till
9 828 mill. rubel. Härtill kommer den produktion som
ej kontrolleras av kommissariatet för den tunga
industrien och som uppskattas till 3 000 mill. rubel. Totalt
steg denna industris produktion med 25 %. I sin helhet
kunde maskinindustrien hålla femårsplanens siffror,
men vissa grenar, däribland tillverkning av lokomotiv
och järnvägsvagnar, visade brist. Sålunda tillverkades
endast 32 000 järnvägsvagnar, medan 42 000 planerats.
Tillverkningen av kraftmaskiner och verktygsmaskiner
visar den kraftigaste utvecklingen, vilken även avspeglar
sig i importsiffrorna. Landets maskinimport, som 1921
uppgick till 452 mill. rubel, nådde ett värde av endast 50
mill. rubel år 1934.
Kraftproduktionen steg från 16 till 20 milliarder
kWh. I planen för 1935 räknas med en kraftproduktion
av 24 milliarder kWh.
För industrien i dess helhet noteras en ökning med
13,5 %, vilken huvudsakligen tillskrives den tunga
industrien och livsmedelsindustrien, medan den lättare
industriens ökning stannat vid 2 %.
Produktionskostnaderna sägas ha reducerats med i genomsnitt 4,7 %.
En bok om räknestickan, utarbetad av Albert Nestler
A.-G., har nu i svensk bearbetning distribuerats i
bokhandeln genom Svanströms pappershandel. Den rätt
omfattande volymen (118 sidor) belyser på ett åskådligt
sätt och med tillämpningar på exempel av olika slag
räknestickans mångsidiga användning. Även den som i
hela sitt liv umgåtts med detta för en ingenjör
oumbärliga instrument torde ha något nytt att lära av boken
i fråga, och det råder väl knappast tvivel om att även
andra yrkesutövare skulle ha nytta av att lära sig räkna
med sticka. Ett utförligt register ökar bokens
användbarhet.
Lapplands tekniska förening har nu utsänt sin
medlemsförteckning, daterad 1 januari 1935. Antalet
medlemmar är 125, därav 3 hedersledamöter. Styrelsen
består av disponent E. Krantz, ordförande, disponent C. G.
Granström, vice ordförande, bergsingenjör R. Höök,
sekreterare och kassaförvaltare, samt disponenterna A.
Nordman och M. E. Malmin.
TEKNISKA FÖRENINGAR
Trollhättans ingenjörsklubb
sammanträdde den 7 mars på lilla stadsfullmäktigesalen
under ordförandeskap av kraftverksdirektör E. Sylwan.
Sedan protokoll och inkomna skrivelser föredragits,
tog civilingenjör Karl Wessblad till orda om "Konsten
att göra guld av uppfinningar". Det med många roande
och instruktiva exempel på uppfinningar, patent och
exploateringar illustrerade föredraget mottogs med
stort intresse. Föredraget har tidigare refererats i
Teknisk tidskrift.
Därefter lämnade major Axel Geijer en redogörelse
för Röda korsets arbete med upprättande av
beredskapskårer. önskvärdheten av att en dylik kår bildades i
Trollhättan framhölls bl. a. med tanke på Trollhättans
många viktiga industrier, vilka i händelse av krig kunna
väntas bli särskilt utsatta för luftanfall.
Sammanträdet avslutades med supé och samkväm.
— ph. Ph —
Tekniska föreningen i Eskilstuna
höll söndagen den 12 mars ett sammanträde å
Stadshotellets klubbrum under direktör V. Landqvists
ordförandeskap. Ett femtiotal av föreningens medlemmar
deltogo i sammankomsten. Efter protokolljustering
föredrogs styrelsens redogörelse för verksamheten under år
1934. Därav framgick, att sex sammanträden hållits,
varav ett tillsammans med Svenska
metallografförbundet, dessutom studieresa till Fagersta bruk och julfest
för barn och vuxna. Antalet medlemmar i föreningen
var vid årets slut 183 och sammanträdena hava varit
besökta av i medeltal 58 medlemmar. Av
revisionsberättelsen framgick, att tillgångarna under året ökats
med 784 kronor till 7 525 kronor, samt att inkomster och
utgifter balanserade på 3 116 kronor. Sedan styrelsen
beviljats ansvarsfrihet för 1934 års förvaltning
invaldes fem nya medlemmar.
Ett inom styrelsen väckt förslag om vissa äldre
föreningsmedlemmars befrielse från årsavgift bordlades till
nästa sammanträde. Förslag från Svenska
teknologföreningen om intimare samarbete mellan landets tekniska
föreningar hade av styrelsen biträtts.
Civilingenjör Hjalmar E. Nilsson höll därefter ett
synnerligen intressant föredrag om "Grafisk beräkning av
ett företags räntabilitet". Talaren visade huru man med
hjälp av diagram kan åskådliggöra huru olika
omkostnader inom ett företag variera med graden av
sysselsättning, dvs. antal arbetare. Med hjälp av ett sådant
diagram kan man under vissa förutsättningar få en viss
uppfattning av huru företaget bär sig i olika fall.
Vid den efterföljande diskussionen framhölls, att
försäljningstekniken är en minst lika viktig faktor som
tillverkningstekniken. Bergsingenjör Knut Kihlgren
uttryckte sin glädje över att ingenjörernas åskådliga
grafiska metoder nu börjat tillämpas på detta område.
Föredragshållaren avtackades med applåder för det
goda uppslaget och den trevliga framställningen.
Slutligen höll civilingenjör Sven G. Lind ett
föredrag om "Arboga som sjö- och uppstad för Bergslagen under
äldre tider". Talaren lämnade en intressant och roande
översikt av stadens historia. Redan under 1100- och
1200-taIen var Arboga en betydande köpstad och vid
medeltidens slut rikets tredje stad, där kloster, kapell och
fästningsverk byggdes och sedermera riksmöten och
kyrkomöten höllos. Under 1600- och 1700-talen gick
handeln andra vägar och Arboga gick tillbaka, men vid
sommarens utställning vill Arboga visa vad som nu kan
åstadkommas och att staden ej endast lever på minnen
från äldre tider.
Efter supén vid samkvämet visades trevliga
Arboga-bilder och vacker gluntsång avslutade aftonen.
Vid föreningens föregående sammanträde den 12 febr.
höllos föredrag av civilingenjör Bengt Dahlman, Malmö,
om Lysgasen som industribränsle och av civilingenjör
Axel Danielson, Stockholm, om Ventilation av
bostadshus och arbetslokaler.
E. H.
SAMMANTRÄDEN
Örebro ingenjörsklubb håller ordinarie sammanträde å
Grand Hotell lördagen den 13 april 1935 kl. 19, varvid
bl. a. förekommer föredrag av förste baningenjör Ludvig
Hjelm, Örebro: "Stadsbaneelektrifieringen."
Tekniska föreningen i Västerås sammanträder på
stadshotellet i Västerås måndagen den 15 april 1935 kl. 19,30,
varvid bl. a. förekommer föredrag av fil. dr Bertil
Englund, Uppsala, om "Det tunga vattnet. En
orientering över några nyare rön inom fysiken och kemien."
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
