Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 17. 27 april 1935 - Notiser - Grängesbergsbolaget under 1934 - Spårvägs- och busstrafiken i Stockholm år 1934 - En superhögtrycks-kvicksilverlampa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
malm. Härav och från lager avsändes 822 000 ton till
Oxelösund för export, medan 168 000 ton avsändes till
inhemska förbrukare. Under året fortsattes de som
beredskapsarbeten bedrivna planeringsarbetena för den
nya bangården, vilken blir gemensam för
Grängesbergsbolagets och Bergslagernas järnvägar. Arbetstiden
var inskränkt till 3 dagar pr vecka t. o. m. augusti och
därefter till 4 dagar pr vecka till årets slut. Antalet
arbetare och förmän uppgick vid årets slut till 1 072
man.
I Kiirunavaara utgjorde den brutna bergmassan under
räkenskapsåret 1/10 1933—30/9 1934 4,2 mill. ton,
varav 1,5 mill. ton malm och 2,7 mill. ton gråberg. Med
grävmaskiner upplastades 88,5 % av hela brytningen.
Avsändningen till Narvik utgjorde 1,4 mill. ton och till
Luleå 166 000 ton, varjämte små kvantiteter sänts till
förbrukare i Norge och Finland. Bland förberedande
arbeten omnämnes ortdrivning om ca 620 m för
dag- och hängväggsbrytningen, varjämte för
underjordsbrytningen drivits 312 m utfraktsort och ca 2 000 m
magasins- och stigort. Den i fjolårets berättelse omnämnda
utfraktsstollen för ny tunnel i liggväggen har
fullbordats. Driften var inskränkt till 4 dagar pr vecka.
Antalet arbetsdagar pr arbetare var i medeltal under året
192. Antalet anställda förmän och arbetare var vid
årets slut 1 213.
I Luossavaara utgjorde brytningen 223 000 ton berg,
varav 190 000 ton malm. Avsändningen till Narvik var
152 000 ton och till Luleå 36 000 ton. Antalet
arbetsdagar pr arbetare under året var 157 och antalet
arbetare och förmän vid årets slut 155. Driftsförhållandena
voro f. ö. desamma som i Kiirunavaara.
I Malmberget brötos 508 000 ton berg, varur erhöllos
401 000 ton exportmalm, 51 000 ton varpmalm och
resten gråberg. I nya anrikningsverket mottogos från
gruvor, sovringsverk och upplag 148 000 ton varpmalm,
varav framställdes 75 000 ton slig. Sovringsverken
behandlade 486 000 ton gods, som lämnade 401 000 ton
exportmalm. Till Luleå avsändes 500 000 ton
exportmalm. Under året drevos 200 m stoll och
huvudutfraktsort, och Josefinaschaktet avsänktes så långt, att
påhuggning av orter för tillredning av 250 m-etagen kan
börja därifrån. Driften var under året inskränkt till 3
dagar i veckan, antalet arbetsdagar pr år och arbetare
var i medeltal 147 och antalet arbetare och förmän vid
årets slut 742.
I Narvik ha för bolagets räkning utlastats 2,3 mill,
ton, därav 1,957 mill. ton Kirunamalm, 369 000 ton
Luossavaaramalm och 12 000 ton Tuolluvaaramalm. 1
Luleå utlastades för bolagets räkning under
räkenskapsåret 1,6 mill. ton, därav 772 000 ton Kirunamalm,
34 000 ton Luossavaaramalm, 810 000 ton Gellivaremalm,
18 000 ton Tuolluvaaramalm och 23 000 ton Frejamalm.
Den återhämtning i avseende på malmskeppningen,
som började göra sig kännbar under närmast
föregående räkenskapsår, har fortsatt. Under sistförflutna
räkenskapsår ha skeppats 3,9 mill. ton malm mot 2,1
mill. ton år 1932/33. Stegringen är 85 %. Skeppningen
går dock ej upp till mer än 54 % av räkenskapsårets
1929/30 siffra. Malmlagret har minskats till ca 2,6
mill. ton, varav ca 58 % utgöras av Gellivaremalm, som
under nuvarande förhållanden är väsentligt svårare att
avyttra än Kirunamalm.
Spårvägs- och busstrafiken i Stockholm år 1934. Den
i dagarna publicerade styrelseberättelsen över a.-b.
Stockholms spårvägars verksamhet år 1934 avspeglar det
ekonomiska konjunkturomslaget i ökade trafiksiffror.
Å spårvägslinjerna utgjorde antalet resande (inkl.
passagerare med års- och skolkort) 130,7 mill. mot 128,6
mill. år 1933, varför här uppstått en ökning av 2 mill.
eller 1,6 %. Inkomsterna av spårvägstrafiken utgjorde
21,5 mill. kr. mot 21,1 mill. kr. föregående år; ökningen
utgör 2,0 % och är alltså relativt större än
trafikökningen. Samtidigt har antalet körda vagnkm ökats från
29,0 till 29,4 mill. eller med 1,3 %. Antalet resande pr
vagnkm var 4,14 mot 4,43 föregående år, och inkomsten
pr vagnkm uppgick till 73,17 öre mot 72,66 öre året
före. Samtidigt ökades antalet spårvägsresor pr
invånare och år från 248 till 251.
Å spårvägarnas inomstadslinjer utgjorde antalet direkt
betalande passagerare pr vagnkm 5,1 mot 5,0 år 1933.
Motsvarande tal å förortslinjerna var liksom tidigare
under ett flertal år 2,5. De direkt betalade
förortsresornas antal ökades från 24,80 till 24,99 mill. (0,8 %),
medan motsvarande antal resor å inomstadslinjerna
ökades från 95,93 till 97,89 (2,0 %). Inkomsten pr vagnkm
har vid inomstadslinjerna ökats från 78,6 till 79,6 öre
(1,3 %) och vid förortsbanorna varit konstant (56,2 öre
pr vagnkm).
Passagerarefrekvensen å omnibuslinjerna visade under
året fortsatt nedgång, nämligen från 36,5 till 36,4 mill.
resor totalt (minskning 0,2 %). Inkomsterna ökades
däremot med 0,4 %. Antalet vagnkm ökades från 9,6
till 10,0 mill. (3,9 %), medan antalet resande pr vagnkm
(inkl. passagerare med års- och skolkort) nedgått från
3,79 till 3,64. Antalet bussresor pr invånare och år har
varit oförändrat (70).
Driftkostnaden pr vagnkm utgjorde vid spårvägarna
59,24 öre mot 60,81 öre år 1933 och vid omnibuslinjerna
55,12 öre mot 60,59 öre år 1933.
Sammanlagda antalet resande å spårvägs- och
busslinjerna utgjorde 167,1 mill. mot 165,1 mill. år 1933;
ökningen utgör 1,2 %.
För utbyte av bensin-spritmotorer beställdes under
året 50 Hesselmanmotorer.
En superhögtrycks-kvicksilverlampa.
Kvicksilverlampor för höga effekter ha hittills haft avsevärda
dimensioner, vilka i många fall hindrat deras praktiska
användning. En 12 kW lampa med en ljusström av ca
700 000 lumen har längden 110 cm och diametern 9,5 cm.
En holländsk fysiker Bol har försökt nedbringa
kvicksilverlampans dimensioner och därvid utgått från att en
kvicksilverlampa med artificiell kylning, exempelvis
genom en luftström, kan omvandla en mycket större
effekt i ljus. Ännu mera effektiv har vattenkylning
visat sig vara. De vattenkylda kvicksilverlamporna äro
vid en bestämd ljusström avsevärt mindre än alla andra
elektriska lampor. Då dessa rörformiga lampor äro
utsatta för avsevärda temperaturskillnader, måste de
utföras av kvarts i stället för av glas.
De konstruktiva svårigheterna ha övervunnits genom
en enkel metod för insmältning av tjock volframtråd i
kvartsrör. Man har därigenom kunnat tillverka små
urladdningsrör av kvarts med en inre diameter av 2 mm
och en yttre diameter av ca 6 mm. Elektroderna äro
kvicksilverelektroder, ur vilka en spets av volframtråd
sticker fram; denna är preparerad med alkalioxid. Hos
dessa lampor uppgår spänningen pr cm längd till 500 à
700 V, i speciella fall till 850 V. Vid sistnämnda
spänning uppgår gastrycket i röret till ca 250 at. Vid en
strömstyrka av 1,35 A förbrukar en sådan lampa om
2 cm längd 1 450 W, och ljusströmmen uppgår till
80 000 lumen. Ljustätheten når därvid det höga
värdet 40 000 normalljus pr cm2, eller ungefär 1/4
av solens ljustäthet, sådan vi kunna uppfatta den. För
större effekter blir röret motsvarande längre, men trots
detta är en lampa om 9 kW, 500 000 lumen endast 15 cm
lång och ca 6 mm tjock, sålunda av ungefär samma
dimensioner som en blyertspenna.
För de nya lamporna ha olika tillbehör
utexperimenterats, bl. a. en lampfattning med vattenkylning, avsedd
för kinoprojektionslampor. Använder man härvid
växelström, kan man projiciera utan bländare, och man
säges därvid kunna ernå utmärkta resultat med en
lampa om endast 600 W i en vanlig biografsalong.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
