Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 17. 27 april 1935 - Notiser - En superhögtrycks-kvicksilverlampa - Vindtunnel för lufthastigheten 800 km/tim - Vattenkraftverk med 1750 m fallhöjd - Svenska vattenkraftföreningen - Litteratur: Insänd litteratur - Tekniska föreningar - Tekniska föreningen i Västerås
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Ljusfärgen är betydligt vitare än i de hittills befintliga
lamporna, som ju ge ett ganska blått ljus.
Vindtunnel för lufthastigheten 800 km/tim. Enligt
Machinery har National Advisory Committee for
Aeronautics vid sin forskningsanstalt i Langley Field,
Virginia, under byggnad en vindtunnel avsedd för
lufthastigheten 800 km/tim., motsvarande 222 m/sek. Det för
luftcirkulationen erforderliga maskineriet får effekten
8 000 hkr. Tunneln är 45 m lång, 15,3 m bred och 7,6 m
hög; den för mätningar avsedda dysan har diametern
2,45 m. Tunnelväggarna äro utförda i betong och
beklädda med stålplåt.
Vattenkraftverk med 1 750 m fallhöjd. I Val d’Hérémence
(en av sidodalarna till Rhône i kantonen Wallis,
Schweiz) bygges ett kraftverk som vid 1 750 m
bruttofallhöjd skall kunna generera 133 250 kW. Härom
meddelar VDI-Zeitschrift (30 mars) följande: På en höjd
av mer än 2 000 m ö. h. uppföres en magasinsdamm med
längden upptill 450 m, höjden 85 m och tjockleken 70
m å dammbyggnaden. Magasinet skall kunna rymma
50 mill. m3 vatten, när det är fyllt. Det är nu delvis
fyllt, så att kraftverket till en del kunde tagas i drift i
november 1934. Från dammen intages vattnet i en 12
km lång tryckstoll, som till största delen är utsprängd
i berget. Denna mynnar i ett vattenlås, varifrån en
dubbel ledning för till det 1 750 m nedanför befintliga
kraftverket Chandoline. Detta förses med fem
huvudaggregat, därav ett i reserv, och ett hjälpaggregat. För
närvarande äro tre huvudaggregat och hjälpmaskinen i
drift. Varje aggregat består av två enstråliga
peltonhjul med effekten 21 250 hkr och en trefasgenerator om
30 000 kW; peltonhjulen äro kopplade till var sin ända
av generatoraxeln. Maximaleffekten, 133 250 kW, svarar
mot en vattenmängd av 30,25 m3/sek.
Svenska vattenkraftföreningens ordinarie stämma och
tjugofemårsmöte äger rum onsdagen den 8 samt
torsdagen den 9 maj å Jernkontoret i Stockholm.
Stämman är den & maj kl. 19,30, varefter kl. 20
överingenjör Elov Englesson håller föredrag om
"Produktionsverkningsgraden vid våra vattenkraftanläggningar". Till
föredraget, efter vilket följer diskussion, inbjudas
medlemmarna av Svenska elektricitetsverksföreningen,
Svenska elektroingenjörsföreningen samt Svenska
teknologföreningens avdelningar för Mekanik samt
Väg- och vattenbyggnadskonst.
Årsmötet torsdagen den 9 maj börjar med ett besök
kl. 9,30 å utställningen "Vattenkraft och folkhushåll" i
Ostermans utställningshall. Utställningen som ordnats
i anslutning till industriveckan pågår under tiden 4—10
maj.
Kl. 11 börja förhandlingarna på Jernkontoret med tal
av föreningens ordförande landshövding Lübeck,
varefter föreningens sekreterare ger en återblick på
vattenkraftföreningens verksamhet under de gångna 25 åren
samt kommerserådet Enström talar om vattenkraften i
industriens tjänst. Efter lunch blir det tre korta
föredrag av överingenjör Filip Fredén och civilingenjörerna
Tom Nordensson och Edy Velander, vilka behandla resp.
järnhanteringens och pappersmasseindustriens
kraftproblem samt eldriften i det dagliga livets tjänst.
LITTERATUR
Insänd litteratur.
Beigelenke für massive Bogenbrücken.
Wirkungsweise und Berechnung, av Otto Wett. Berlin 1935.
Wilhelm Ernst & Sohn förl. Pris Rm 4: 40.
Das Betonieren bei Frost, av Franz Böhm. Berlin
1935. Wilhelm Ernst & Sohn förl. Pris Rm 5: 40.
Der Eisenbetonbau. Teil III: Rechnungsbeispiele aus
dem Hochbaugebiet, av C. Kersten. Berlin 1934.
Wilhelm Ernst & Sohn förl. Pris Rm 6: 80.
Erläterungen zu den Vorschriften für geschweisste
Stahlbauten. I. Teil: Hochbauten, av O. Kommerell.
Berlin 1934. Wilhelm Ernst & Sohn förl. Pris Rm 3: 8O.
Spangebende Formung der Metalle. III B.
Bohrmaschinen, av Ernst Preger. Leipzig 1934. Max
Jänecke förl. Prü Rm 2: 80.
Dampfkessel-Speisepumpen, av Karl Grün. Wien
1934. Julius Springer förl. Pris Rm 7: 50.
Die praktische Werkstoffabnahme in der
Metallindustrie, av Ernst Damerow. Berlin 1935. Julius Springer
förl. Pris Rm 16: 50.
Taschenbuch für den Maschinenbau, av H. Dubbel.
Del I och II. Berlin 1935. Julius Springer förl. Pris
för båda delarna tillsammans Rm 22: 50.
Die Dampfturbinenregelung, av P. Danninger.
München 1934. R. Oldenbourg förl. Pris Rm 15:—.
Praktischer Rostschutz, av Julius Moshage. Leipzig
1934. Max Jänecke förl. Pris Rm 4: —.
Wärmewirtschaft, av Heinbich Netz. Leipzig 1935.
B. G. Teubner förl. Rm 5: — .
Die Aräometer-Methode zur Bestimmung der
Kornverteilung von Böden und anderen Materialien, av
Arthur Casagrande: Berlin 1934. Julius Springer förl.
Pris Rm 4: 50.
Technisch-physikalisches Praktikum, av Osc.
Knoislauch och We. Koch. Berlin 1934. Julius Springer
förl. Pris Rm 13: 50.
TEKNISKA FÖRENINGAR
Tekniska föreningen i Västerås
hade tisdagen den 19 sitt ordinarie
marssammanträde, varvid det vid föregående sammanträde fattade
beslutet angående ändring av stadgarna bekräftades.
Arkitekt Tage William-Olsson höll därefter ett
föredrag angående "Moderna synpunkter på
stadsbyggnadskonst". Föredraget, som belystes av ett stort antal
skioptikonbilder, inleddes med en exposé av
stadsbyggnadskonstens historia. Härav framgick, att man
redan under antiken hade dels stadsplaner, som helt
anslöto sig till terrängen, dels sådana med reguljär
geometrisk indelning. Talaren påpekade, att romarna
måste betecknas såsom oöverträffade
kommunaltekniker. Efter en period av förfall inträffade en
blomstringstid i stadsbyggnadskonsten under medeltidens
sista århundrade, och under renässansen började en
litteratur i hithörande problem växa upp.
Under 1500—1600-talen utbildades stadsplanen ofta
av fortifikatoriska hänsyn, och talaren påpekade, att
hänsynen till kommunikationerna i våra dagar börja
få ett lika kraftigt inflytande på stadsplanen som de
fortifikatoriska synpunkterna tidigare. Talaren
omnämnde så de ur många synpunkter mindervärdiga
stadsplaner, som växt upp under 1800-talet, mot vilka
en reaktion inträdde vid slutet av århundradet, en
reaktion, som dock sköt något över målet, ehuru den
konstnärligt sett ej var utan förtjänster.
De verkligt stora problemen för den moderne
stadsbyggaren är motorismens genomförande och den stora
trafiken. Genom en statistik, hämtad från London,
påvisade talaren vilka faktorer, som inverkat på antalet
trafikolyckor, och kom därvid till den slutsatsen, att
det är ej det trånga utrymmet på en trafikled, som
åstadkommer olyckorna, utan dessa äro till största
delen beroende på korsningarna. Den moderna
stadsplanen har därför genomgående trafikvägar, på båda
sidor omgivna av parkanläggningar och utan några som
helst korsningar. Från dessa trafikvägar utgå matargator
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
