Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Häfte 18. 4 maj 1935
- Radiofyrar och annat tekniskt nytt inom lotsverket (forts.), av Erik Hägg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
 |
Fig. 9. Fällandet av Garpens gamla fyrtorn. |
fyrapparaten vid hård blåst. Betongmassan i det nya
tornet är knappt tredjedelen av det gamla tornets
tegelmassa.
Innan en kortfattad redogörelse lämnas för några
av lotsverkets hamnbyggnader under senare tid må
ett och annat framhållas beträffande lotsverkets
fyrskepp, tjänstefartyg och lotskuttrar. Inom detta
område torde huvudsakligen materielens utveckling
under senare tider vara i tekniskt avseende
intresseväckande.
År 1844 utlades vid Falsterborev det första i
Sverige byggda fyrskeppet Cyklop, ett träfartyg
mätande en längd av 24 m och ett deplacement av
omkring 90 ton. Trots namnet efter den grekiska
mytologiens enögda jättar förde det två fyrljus, ett på
vardera av de två masterna. Framme på backen
var mistsignalapparaten anbragt — en vanlig
skeppsklocka.
 |
Fig. 10. Garpens nya fyrtorn. |
 |
Fig. 11. Sydostbrottens fyrskepp, byggt 1934. |
I slutet av 1880-talet hade våra fyrskepp
utvecklats till den typ som representerades av det år 1888
byggda fyrskeppet Kopparstenarna med station norr
om Gotska Sandön. Detta fyrskepp var av järn,
mätte 32 m i längd och omkring 215 tons
deplacement. Fyrlanterninen med en s. k. spegelfyrapparat
omslöt främre masten, hissades efter lampornas
tändning och nedfirades för släckning. Fyrskeppet
var försett med en ångpanna, som drev sirenen och
sörjde för värmen ombord under kall väderlek.
Vårt nyaste fyrskepp, det förra året färdigbyggda
Sydostbrotten (fig. 11) med station till sjöss utanför
Umeå, skiljer sig väsentligen från 1880-talets
fyrskepp. Det är byggt av stål, har en längd av
omkring 35 m och ett deplacement av omkring 440 ton
samt är konstruerat för att kunna bryta sig igenom
is av 25 cm tjocklek. Liksom många av sina
föregångare är fyrskeppet försett med propellermaskineri,
vilket utgöres av en de Lavals motor om 400
axelhästkrafter, givande en fart av inemot 9,5 knop. En
för de olika organen gemensam elektrisk kraftkälla
driver fyrljus, mistsignalapparat, radiotelefon och
radiofyr. Reserver för ordinarie fyrljus och
mistsignalanordning finnas naturligtvis. Båtutrustningen
utgöres av en större motorbåt, en livbåt och en eka.
 |
Fig. 12. Lotskuttern vid Gävle lotsplats. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Fri Oct 18 15:31:12 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tektid/1935a/0179.html