Teknisk Tidskrift / 1935. Allmänna avdelningen / 168 (1871-1962) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 18. 4 maj 1935 - Radiofyrar och annat tekniskt nytt inom lotsverket (forts.), av Erik Hägg

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

av en angöringsfyr utanför Trälleborg i
stället för det förut därstädes förlagda fyrskeppet.
Fyrbyggnaden (fig. 7) består här av en underdel i
form av en konisk kassun av armerad betong med
omkring 14 m bottendiameter. Denna underdel
utfördes innanför en fångdamm av järnspånt i
Trälleborgs hamn. Den utbogserades ooh sänktes på
avsedd plats — omkring 3 km söder om hamnen —
sedan botten, belägen på omkring 6 m vattendjup,
avplanats och försetts med en makadambädd. Efter
sänkningen fylldes kassunen med betong, varefter
uppgjutningen av fyrtornet och monteringen av
fyrapparaturen verkställdes. Bygget utfördes på
entreprenad av a.-b. Armerad betong, Malmö, till skillnad
från övriga här nämnda byggnadsarbeten, vilka
utförts i lotsverkets egen regi. Fig. 8 visar fyren i
färdigt skick.

Såsom ett exempel på klimatets påfrestningar på
fyrbyggnader och betongens överlägsenhet i
jämförelse med annan byggnadsmaterial må här litet
utförligare beröras ersättandet 1934 av Garpens år
1893 byggda fyrtorn av tegel med en modern
betongfyr. Den ursprungliga fyrbyggnaden uppfördes av
dels vanligt murtegel, dels fasadtegel, och utgjordes
av ett 25 m högt, vid basen fyrkantigt och i övrigt
åttkantigt fyrtorn. Murtjockleken nedtill var 1,3—
2,5 m och upptill minst 0,6 m. Kort tid efter
fyrbyggnadens uppförande visade det sig, att murverket
icke var frostbeständigt och att sprickbildningar
började uppträda i detsamma, varjämte fuktbildningen
i tornet var mycket besvärlig. Med olika tidsmellanrum

Fig. 7. Angöringsfyren utanför Trälleborg. Konstruktionsdetaljer.

Fig. 8. Angöringsfyren utanför Trälleborg.

har man därför försökt att råda bot för dessa
olägenheter, och på sistone anbringades utvändigt
en 5 cm tjock järntrådsarmerad cementputs. Efter
några år måste emellertid denna ytterbeklädnad på
grund av sprickbildningar avlägsnas, och då
upptäcktes, att fyrtornet var rämnat uppifrån och ned
på fyra motstående sidor. I avvaktan på anslag för
en ombyggnad måste tornet därför förses med
utvändig armering med bandjärnsringar på 60 cm
avstånd nedifrån och upp.

Sedan anslag beviljats till ett nytt fyrtorn,
omhändertog lotsstyrelsens fyringenjörkontor arbetet
med det gamla tornets rasering och uppförandet av
det nya tornet. Fällandet genom underminering av
det järnbandade tegeltornet (fig. 9) måste ske med
största försiktighet med hänsyn till omkringliggande
byggnader. På det gamla
tornets grund och sockel,
vilken som förut nämnts
var fyrkantig med en
kantlängd av 5,7 m, göts en
kraftigt armerad
bottenplatta, å vilken sedan
uppfördes ett armerat
cylindriskt betongtorn (fig. 10)
med en yttre diameter av
3,8 m och en inre diameter
av 3,0 m; godstjockleken
är sålunda 40 cm, vilket
är mer än tillräckligt för
tornets stabilitet men
erforderligt till förhindrande
av vibrationer hos

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>