Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Häfte 19. 11 maj 1935
- Konstruktionsstål för maskinindustrien, av Sven von Hofsten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
|
Fig. 6. Hållfasthetsdiagram. |
I mycket klena dimensioner äro dock de rena
kolstålen alltjämt synnerligen användbara, och där
kunna deras egenskaper genom lämplig
värmebehandling varieras i hög grad. Genom
kombination med kallbearbetning erhållas sålunda utmärkta
hållfasthetsegenskaper för kalldragna tuber och tråd,
kallvalsat bandstål och plåt.
Några typiska hållfasthetsdiagram för ett
manganstål och ett CrNi-stål visas i fig. 5 och 6.
Provresultaten hänföra sig till
provstänger,värmebehandlade i 28 mm X Φ. Av intresse är att här påpeka
CrNi-stålens tvenne användningsområden, dels
hårdhärdade, dvs. anlöpta till 200 à 250°, dels
seghärdade, dvs. anlöpta till 550—650°. En
pansarbrytande granat utgör exempel på dessa båda
behandlingar: spetsen är hårdhärdad och den cylindriska
delen seghärdad.
Inom flygmaskinstillverkningen, som väl numera
även får räknas till maskinindustrien, ha vi de
vackraste exempel på vad som kan åstadkommas
i eleganta och lätta konstruktioner med specialstål
i kallvalsat och kalldraget utförande. Fig. 7 och 8
visa en typisk vingkonstruktion. Dylika konstruktioner
|
Fig. 7. Flygmaskinsvinge av stål. |
|
Fig. 8. Detalj av fig. 7. |
kunna beträffande vikt och styrka utmärkt
väl konkurrera med lättmetall och träkonstruktioner.
Av intresse kan vara att visa de hållfasthetssiffror
som normalt garanteras av några standardstål för
detta ändamål dels för kalldragna rör (tabell 2),
dels för kallvalsat bandstål (tabell 3).
Tabell 2. Kalldragna rör för flygmaskiner m. m.
Stå1typ Sträckgräns kg/mm2 Brottgräns kg/mm2 Värmebehandling
Kolstål ........................ min. 40 45— 55 Anlöpt
Manganstål ................ „ 63 min. 70 „
Krommolybdenstål .... „ 95 „ 110 Seghärdat
Kromnickelstål............ 70— 90 90-110 „
„ 90—110 110—130 „
„ 110-130 130-150 „
Tabell 3. Kallvalsat bandstål för flygmaskiner m. m.
Stå1typ Sträckgräns kg/mm2 Brottgräns kg/mm2 Förlängning 11.3\/A Anm.
1. Svetsbara stål:
Mjukt kolstål ............ min. 30 min. 40 min. 20 Glödgat
CrMo-stål .................... „ 56 70 „ 6 Anlöpt
„ 70 85 15 Seghärdat
2. Icke svetsbara stål:
Hårt kolstål................ min. 60 75 16 Seghärdat
Manganstål ................ 85 90 13 „
„ 115 125 8 „
CrNi-stål 1 % Ni .... 75 85 13 „
„ 3 „ .... 98 103 10 „
„ 3 „ .... 118 125 6 „
„ 4 „ ...... 100 110 10 „
„ 4 ...... 160 168 7,5 Hårdhärdat
Rostfritt 18—8............ 90 120 18
Anm. De angivna siffrorna äro, där ej annat angives,
de normalt erhållna provresultaten.
Hårdhärdade stål.
De seghärdade stålen färdigarbetas vanligen efter
sin värmebehandling. Hårdheten kan därför väljas
till max. 350 Brinell, motsvarande ca 120 kg
hållfasthet. För högre hårdheter tillgripas hårdhärdade
stål, som efter härdningen ej bearbetas eller
eventuellt endast slipas. Oljehärdning kan användas, men
lufthärdning är att föredraga för mer komplicerade
delar. Standardstålet för lufthärdning är
CrNi-stålet med 4—4,5 % Ni, minst 1 % Cr och ca 0,30
% C, eventuellt med tillsats av Mo eller Wo (fig. 9).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Fri Oct 18 15:31:12 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tektid/1935a/0200.html