Teknisk Tidskrift / 1935. Allmänna avdelningen / 203 (1871-1962) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 19. 11 maj 1935 - Verktygsstål och hårdmetall, av Hans Kjerrman

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Fig. 27—28. Över- och understans av rostfritt stål för pressning av telefonkåpor i bakelit.

Fig. 26 visar en sådan sätthärdad bakelitstans.

Då det däremot gäller framställning av större
stansar användes ofta ett krom-nickelstål (med ca
0,40 % C, ca 0,75 % Cr och ca 3 % Ni samt 0, 30 %
Mo). Vid pressning av bakelit måste man emellertid
även taga hänsyn till en annan faktor, som kan
minska livslängden hos stansen, nämligen
korrosionen. Den ofärgade bakeliten, sålunda den mörka,
visar inga sådana korrosionstendenser, och här kan
man sålunda använda det vanliga krom-nickelstålet
i press-stansen. Då man däremot har att göra med
den färgade bakeliten, exempelvis den vita, är på
grund av en del kemiska tillsatser till bakeliten
risken för fläckbildning mycket stor. För sådan vit
bakelit måste man sålunda använda ett mera
korrosionsbeständigt stål, exempelvis typen 0,30 % C och
13 % Cr, vilket användes i glödgat tillstånd.

Efterföljande bilder visa bakelitstansar för
pressning av telefonkåpor. Fig. 27 visar en överstans och
fig. 28 en understans. Denna, som framställts av
rostfritt stål med 13 % Cr, har en dimension av
350 X 250 X 130 mm och betingar ett
tillverkningspris av ca 6 000 kronor. Fig. 29 visar en närbild av
stansen insatt i pressen, och fig. 30 ger en
uppfattning av hela pressens utseende. Pressningen av dessa
bakelitkåpor tillgår så, att understansen fylles med

Fig. 29. Detalj av pressen med stansen synlig.

bakelitpulvret. Samtidigt som överstansen nedföres,
påsläppes ånga genom kanaler i verktyget, varigenom
detta upphettas till ca 170°C. Pressen står därefter
under högt tryck (500 ton) en stund. Härefter
minskas trycket och verktygen åtskiljas. Verktyget
nedkyles härvid samtidigt genom att kylvatten får
rinna genom kanalerna tills en temperatur av ca
100°C nåtts.

Fig. 31 visar det enligt uppgift för närvarande
största bakelitverktyget i Europa. Det har en
dimension av 715 X 470 X 220 mm och användes för
pressning av kåpor till s. k. visarevågar.
Tillverkningsvärdet av denna stans är ca 16 000 kronor. Vid
framställning av sådana dyrbara verktyg är det
naturligtvis god ekonomi att använda den allra
förnämsta stålkvaliteten.

I detta sammanhang kan det möjligen vara av
intresse att visa en bild över framställning av
grammofonskivor. Fig. 32 visar pressen, i vilken
pressverktyget är insatt. Verktyget är framställt av
kromnickelstål och är liksom bakelitverktyget
genomborrat av kanaler för insläppning av omväxlande
ånga och kylvatten. Ursprungligen har inspelningen
skett på vaxskivor, varefter de häri erhållna
intrycken genom elektrolytisk utfällning överförts på
nickelskivor, som i sin tur ses infällda i pressverktyget.

Fig. 30. Bakelitpress.

Fig. 31. Det största bakelitverktyget i Europa.

Fig. 32. Press för framställning av grammofonskivor.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>