Teknisk Tidskrift / 1935. Allmänna avdelningen / 204 (1871-1962) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 19. 11 maj 1935 - Verktygsstål och hårdmetall, av Hans Kjerrman

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Fig. 33. Bergborrstål med rör av rostfritt material.

Fig. 34. Mikrofotografier av hårdmetall, t. v. sintrad (500 ggr), t. h. gjuten (1 600 ggr).

Grammofonplattan framställes nu på det
sättet, att shellackmassan införes, verktyget
hopfälles och under det pressen tryckes ned upphettas
verktyget genom ånga till ca 180°C. Efter ca 1/2 minut
avkyles verktyget genom kylvattnet till
rums[tem]peratur, varvid skivan hårdnar. Påkänningarna på
verktyget genom dessa hastigt omväxlande
upphettningar och avkylningar bli givetvis mycket stora.

Av stål, som skola användas till varmpressnings- och
pressgjutningsformar, fordras med hänsyn till
den relativt höga arbetstemperaturen speciellt en god
anlöpningsbeständighet. Vidare är det önskvärt, att
de uppvisa en god värmeledningsförmåga och att
risken för uppträdandet av värmesprickor är så liten
som möjligt. Tabell 3 visar den kemiska
sammansättningen av en del sådana stål.

Tabell 3.

Varmbearbetningsstål för hejarstansar o. d.

                C                 Si                 Cr                         W                 Ni                 V                 Mo

1         0,80 — 1,20        –                –                         –                        –                –                –

2         0,45                 1,00         0,50—1,00         1,00—2,50         —                 <0,20         <0,50

3         0,55                 —         0,75—1,50                 —                 3,00-4,50         —         <0,50

4         0,25                 —                 3,00                 8,00                 —                 0,30                 —

5 Snabbsvarvstål                         —                         —                 —                 —                 —

Pressgjutningsformar.

                C         Si         Cr                 W         V

1         0,30        –        12,00                –                –

2         0,30         —         8,00         8,00         0,30

3         0,35         1,30         5,00         5,00         —

Bakelitstansar.

                C         Si         Mn         Cr         Ni         Mo

1         0,05         0,05         0,10         —        —        —

2         0,30         —         —         12,00         —         —

3         0.40         —         —         0,75         3,00         0,30


Till de viktigare verktygen hör även
bergborrstålet. På detta ställas för närvarande mycket stora
fordringar ur kvalitativ synpunkt. Det skall
sålunda i och för sig uppvisa en hög
utmattningshållfasthet, skall kunna härdas från varierande
temperaturer utan att brottet blir grovt, uppvisa stor seghet
och samtidigt stort nötningsmotstånd. Till för
några år sedan användes härför endast kolstål av
prima kvalitet, men nu användas mer och mer
krom-molybden-legerade stål. Genom införandet av dessa
senare ha bergborrarnas motståndsförmåga mot
nötning och utmattning ökats väsentligt.

Utmattningen hos de ihåliga bergborrstålen utgår
ofta från små rostgropar, som bildats på hålytan.
Är det använda gruvvattnet surt, uppstå mycket
hastigt sådana rostangrepp, vilka i sin tur genom
anvisningsverkan snart resultera i borrbrott. För att
hindra detta framställes även ihåligt bergborrstål
med rostfritt rör (fig. 33).

I samband med den tidigare redogörelsen för
svarvstålen omtalades de oerhörda framstegen, som
erhållits genom tillkomsten av de sintrade
hårdmetallerna. Emellertid förekomma icke hårdmetaller
endast i sintrat utförande utan även i gjutet. Den
för detta ändamål vanligast förekommande
wolfram-karbiden har en mycket hög smältpunkt, ca 3 000°C.
Såväl smältning som gjutning sker i deglar av grafit,
vilket material praktiskt taget är det enda, som
stoppar vid denna utomordentligt höga temperatur.
Den så erhållna hårdmetallen blir på grund av den
höga temperaturen vid stelnandet grovkornig och så
pass spröd, att den icke kan användas till skärmetall.
Fig. 34 visar mikrofoton av sintrad och gjuten
hårdmetall.

Användningen av den gjutna hårdmetallen är
huvudsakligen endast ett medel mot förslitning. Dess
stora nötningsmotstånd har gjort den speciellt
lämplig till sandblästermunstycken, varvid den på grund
av sin stora sprödhet måste omgivas av ett
skyddande hölje av seg metall (fig. 35). I jämförelse
med ett vanligt sandblästermunstycke av gjutjärn är
livslängden för dessa munstycken av gjuten

Fig. 35. Sektion av sandblästermunstycke.

hårdmetall ca 400 gånger större. Det är sålunda icke
underligt, att dessa munstycken för närvarande göra
sitt segertåg genom världen.

Utvecklingen av verktygsstålen fram till de
moderna hårdmetallerna har sålunda för en del
användningsområden resulterat i alldeles enorma ökningar
av produktionsförmågan hos verktyget. Inom de
verksamhetsfält där hårdmetallerna icke kunnat
direkt utnyttjas, har utvecklingen icke varit så
revolutionerande, men även där ha allt bättre stål blivit

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>