Teknisk Tidskrift / 1935. Allmänna avdelningen / 215 (1871-1962) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 20. 18 maj 1935 - Notiser - Junkers' frikolvkompressor - Statens järnvägars drifttjänststatistik - En ny tryckknapp för trappbelysning - Tekniska förbundet i Borås - Sammanträden

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Fig. 1. Sektion av en Junkers’tvåstegs frikolvkompressor. 1. Motorhus. 2. Kompressorhus. 3. Motorkolv. 4. Motorcylinder. 5. Kompressorkolvens lågtrycksdel. 6. Kompressorkolvens högtrycksdel. 7. Kompressorcylinderns lågtrycksdel. 8. Kompressorcylinderns högtrycksdel. 9. Spolslits. 10. Bränslemunstycke. 11. Avgasöppning. 12. Insugningsfilter. 13. Sugventil. 14. Tryckventil. 15. Spolventil.

Då kolvarna passera utblåsnings- och spolslitsarna sker
som i en vanlig tvåtaktsmotor utblåsning och spolning
av förbränningsrummet. I de yttersta ändlägena är de
båda kolvarnas kinetiska energi förbrukad, och
luftkuddarna driva åter kolvarna inåt. Sedan undertryck
uppnåtts, insuga kolvarna luft vid gången in mot inre
ändläget.

Hos frikolvkompressorn ha kolvarna en varierande
slaglängd under arbetet. Vid sjunkande belastning
insprutas automatiskt mindre bränsle, varigenom
kolvarnas arbetsslag förkortas. Vid stigande belastning
insprutas mera bränsle, slagen förlängas, och mera
tryckluft genereras. Kolvslagen och
bränsleförbrukningen anpassas därför automatiskt och kontinuerligt
efter luftbehovet.

En särskild fördel till följd av vevrörelsens
bortfallande är att cylindrarna ej slitas ovalt, vilket är
fallet vid kolvmaskiner med ensidigt tryck å
kolvstången. Ännu efter 10 000 timmars drift har blott en
minimal slitning förmärkts, och livslängden hos
frikolvkompressorn överträffar en normal dieselmotors.

Frikolvkompressorer ha hittills tillverkats i
enstegs- till fyrstegstyper för tryck mellan 3 och 250 atö och för
16—2 m³ insugen fri luft pr min. Även transportabla
kompressorer (fig. 2) skola inom kort föras i marknaden.

Försöksanstalten kommer vidare att pröva professor
Junkers’ idéer att använda frikolvkompressorn för
generering av drivluft å fordon, exempelvis å diesellokomotiv

Fig. 2. Dieselmotorkompressoraggregat, monterat å släpvagn.

och diselmotorvagnar med
pneumatisk överföring. Härigenom skulle man
kunna kombinera dieselmotorns fördelar
med luftmotorns stora
regleringsmöjligheter och goda startmoment.

Statens järnvägars drifttjänststatistik.

Från och med år 1932 ha de tidigare av
statens järnvägar utgivna publikationerna
"Banavdelningens berättelse",
"Maskinavdelningens, förrådsavdelningens och
huvudverkstädernas berättelser" samt
"Trafikavdelningens berättelse" ersatts med
en enda publikation benämnd
"Drifttjänststatistik jämte redogörelser för
person- och godstrafiken m. m." I samband
därmed har en omredigering av uppgifterna
vidtagits i syfte dels att nedbringa
uppgifternas omfång, dels att åstadkomma
större överskådlighet genom
sammanförande i en följd av likartade uppgifter för
samtliga avdelningar, så att de kunna ses
i sitt sammanhang. Genom omläggningen har en viss
försening uppstått i statistikens utgivning; sålunda
föreligga först i dagarna uppgifter för åren 1932 och 1933,
men 1934 års uppgifter utkomma redan vid mitten av
innevarande år.

En ny tryckknapp för trappbelysning. Svårigheten
att i ett mörkt rum hitta strömställare har ju gjort, att
man tillämpat olika system för
självlysande anvisningar, vanligen i form
av tecken, belagda med
fluorescerande ämnen. Dessa förlora ju så
småningom sin lyskraft och måste
regenereras i solljuset, vilket dock
svårligen kan ske exempelvis i en
trappuppgång, som i regel förlägges
till den minst värdefulla, solfattigaste
delen av en byggnad. Man har för
några år sedan börjat kombinera
strömställare med glimlampor,
anslutna till nätet, varom Teknisk
tidskrift tidigare lämnat ett meddelande
(1932, sid. 288). En intressant svensk
konstruktion grundad på denna
princip har nu förts i marknaden. Den
är utförd av civilingenjör Einar Welin
och avser tills vidare endast
tryckknappar för trappbelysning. Fig. visar ett snitt av
tryckknappen, som kallats "Trappo". Själva knappen består
av en vitemaljerad glimlampa, seriekopplad med ett
motstånd på 0,5 megohm. Lampan, som är
motståndskraftig nog för tryck uppifrån, skyddas för åverkan i
sidled av en fläns på bakelitlocket.

Sektion av tryckknappen "Trappo".

Tekniska förbundet i Borås har nu utgivit sin
ledamotsförteckning för år 1935. Antalet hedersledamöter
är 5 och antalet aktiva medlemmar 242. Styrelsen
består av överingenjör Alex. Engblom, ordf., civilingenjör
Axel Nylander, v. ordf., ingenjör Oscar Ohlson,
skatt-mäst., ingenjör Olle Wikström, sekr., samt rektor Ivar
Nordenskjöld och civilingenjörerna Gunnar Berg och
Oscar Lindén.

SAMMANTRÄDEN

Svenska teknologföreningen.
Avdelningarna för Kemi och bergsvetenskap samt
väg- och vattenbyggnadskonst anordna gemensamt
Vårmöte fredagen den 24 maj å föreningens lokal,
Brunkebergstorg 20 i Stockholm enligt följande program: Kl. 10,00 Mötets

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>