Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 23. 8 juni 1935 - Den korporativa reformen i Italien (forts.), av Herman Bursie
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
bedömande, bestämma att två eller flera
korporationer förenas till gemensamma överläggningar."
"Korporationernas beslut underställas Nationella
Korporationsrådets Generalförsamling för
godkännande."
Man hade en längre tid synnerligen livligt
diskuterat, huruvida korporationerna skulle organiseras
för att koordinera och leda näringslivet ur
synpunkten av de olika yrkena eller ur synpunkten av
bestämda utvecklingskedjor inom produktionen (t. e.
brödets framställning alltifrån utsädet till den
färdiga produkten, i vilket fall all verksamhet, som
berör de olika processerna för att åstadkomma bröd,
skulle regleras av en viss korporation), eller om
korporationerna skulle förena båda dessa synpunkter.
Resultatet blev en tillämpning av alla tre utvägarna
på skilda håll. På våren 1934 uppdrog Nationella
Korporationsrådet åt Centrala Korporativa
Kommittén — som nu alltså fungerade som ett verkställande
utskott — att utarbeta reglementen för de
diskuterade organen, trots att åtminstone allmänheten icke
ännu på grundval av de från Nationella
Korporationsrådets förhandlingar publicerade referaten
kunde bilda sig en föreställning om hur korporationerna
skulle te sig. Under maj och juni offentliggjordes så
den Centrala Korporativa Kommitténs
arbetsresultat i en rad dekret, vart och ett för en korporation
och var detta således avslutningen på ett inom lykta
dörrar utfört arbete.
De under år 1934 organiserade 22 korporationerna
uppdelas i tre grupper. Den första omfattar åtta
korporationer, vilka representera gemensamma
intressen inom jordbruk, industri och handel. De äro:
1) Korporationen för spannmål.
2) " " frukt, grönsaker och blommor.
3) " " vinodling, vinberedning och vinhandel.
4) " " oljeodling, oljeindustrien och oljehandeln.
5) " " betodling och socker.
6) " " boskapsskötsel, fiske och dithörande.
7) " " skogsavverkning och träindustri.
8) " " framställning, förädling av och handel med textilfibrer.
Den andra gruppen omfattar likaledes åtta, i vilka
förenas industriens och handelns intressen, nämligen:
9) Korporationen för metall- och mekanisk industri.
10) " " kemiska industrier.
11) " " beklädnadsindustrien.
12) " " pappersindustri och tryckeriverksamhet.
13) " " byggnadsindustrien.
14) " " vatten, gas och elektricitet.
15) " " gruvindustrien och dess förädlingsprodukter.
16) " " glas och keramik.
Den tredje gruppen omfattar sex korporationer
med ändamål att övervaka olika slag av "service":
17) Korporationen för kredit- och försäkringsväsen.
18) " " konst och fria yrken.
19) " " havs- och lufttransport.
20) " " inrikes kommunikationer.
21) " " offentliga nöjen, samt
22) " " offentlig gästfrihet, hotellväsen, vårdhem etc.
Med tanke på omvandlingarna av det syndikala
systemet i ändamål att åstadkomma rationella
förenklingar av organisationen, förefaller det inte
osannolikt, att även de 22 nu uppräknade
korporationerna efter vederbörlig experimenttid bli föremål för en
omgruppering.
Väljer man ut till exempel textilfiberkorporationen
och undersöker dess sammansättning, kan man
samtidigt skapa sig en föreställning om
korporationernas struktur i allmänhet. Textilkorporationen har
under sitt överinseende produktionsfaktorer, vilka i
det syndikala systemet äro fördelade på jordbrukets,
industriens, handelns och de fria yrkenas
organisationer. Utom presidenten, som antingen är
korporationsministern eller en av hans statssekreterare
eller generalsekreteraren i fascistpartiet, består
textilkorporationen av 58 medlemmar, av vilka tre
representanter från fascistpartiet, utnämnda av
partisekreteraren. Jordbrukets syndikala organisationer
utnämna representanter för producenterna av ull, lin
och hampa och för jordbrukssakkunniga. Industriens
syndikala organisationer utse representanter för
ylle-, bomulls-, silke-, konstsilke-, linne-,
hamp- och juteindustrierna etc. Handelns syndikala
organisationer utse representanter för motsvarande
grenar inom affärslivet, de fria yrkenas syndikala
organisationer tillsätta representanter för kemister och
för konstnärer, varjämte hantverkarnas syndikala
organisation utnämner sina representanter. De
"pariga" syndikala organisationerna utse lika stort
antal representanter för arbetsgivare som för
arbetare.
Rätt att deltaga i korporationens förhandlingar ha
de ministrar, vilkas ministerier ha intressen att
bevaka inom korporationens verksamhetsområde,
vidare generaldirektörerna för jordbrukets, industriens
och handelns konfederationer osv. Av särskilt
intresse är lagens stadgande, att sakkunniga och
specialister kunna tillkallas, dock utan rösträtt vid
förhandlingarna. Med ordförandens medgivande kunna
även närvara representanter för olika avdelningar
inom Nationella Korporationsrådet, såsom t. e. för
dess kommission för utrikeshandel etc. När
korporationen sammanträder för att medla i tvistefrågor
mellan olika parter på näringslivets områden, skall
en representant för Nationella Korporationsrådets
sekretariat (i Korporationsministeriet) närvara etc.
En korporativ Specialkommitté för silkesindustrien.
Med ingången av år 1935 ha korporationerna
börjat sin verksamhet. Den 7 januari sammanträdde
— under korporationsminister Mussolinis
ordförandeskap — korporationen för fiske, boskapsskötsel och
mejerihantering, den 14 i samma månad
korporationen för reglering av produktionen av textilfibrer, och
därefter i den ordning, som bestämts av Nationella
Korporationsrådets sekretariat eller Centrala
Korporativa Kommittén undan för undan de övriga.
Ärendena beredas inom korporationsministeriet,
innan de gå till korporationerna. Sedan de
behandlats där, överlämnas de till Centrala Korporativa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
