Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 24. 15 juni 1935 - Kan trä göras svårantändligt eller obrännbart? av L. O. Bergström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Jag vill här nedan Beskriva några prov med
"Porcella", utförda vid firmans laboratorium i Harlesden
nära London.
Det första provet utfördes med en blåslampa samt
ett stycke zinkplåt, som på ena sidan var målad
ined två lager av "Porcella". Blåslampan fördes
intill zinken på den målade sidan. Efter några få
sekunder började zinken smälta och endast lagret
av eldskyddsfärg var kvar. Den tunna färgfilmen
var oskadad. Fotografierna fig. 1 och 2 visa den
smältande zinken och eldskyddsfärgen.
Nästa prov utfördes med ett stycke plywood, som
hade strukits två gånger med eldskyddsfärgen, två
gånger med oljefärg, samt en gång med emaljfärg.
En blåslampa fördes till den målade ytan, som
ögonblickligen fattade eld och brann, under det att blåsor
bildades i färgen. Efter någon minut kunde man
flaga av det brända materialet, dvs. lagren av
emaljfärg och oljefärg. Porcellaytan var fullkomligt
oskadad av elden. Därefter utsattes plywoodstycket
ytterligare för hetta från den stora blåslampan
under ca 15 minuter. Efter denna tid bildades en
blåsa på porcellaytan. Blåsan sprack ej fastän
lågan från blåslampan var riktad direkt mot blåsan
under flera minuter. Efter provet skrapades blåsan
bort. Det visade sig då, att det första plywoodlagret
var lätt svett av elden, medan de övriga voro
oskadade. Anmärkas bör att någon rökutveckling från
träet ej kunde märkas.
Ett stycke vanligt furu målades sedan med
eldskyddsfärg och fick ligga ungefär två minuter.
Porcellafärgen var alltså inte torr. Den torkar på
ungefär två timmar. Trästycket fördes så till lågan
från en blåslampa. En blåsa bildades efter någon
minut. Blåsan utsattes för hetta från lampan under
ca 10 minuter utan att spricka. Träet under
blåsan var knappast svett. Ingen som helst
rökutveckling under provet.
Ett stycke pappvägg, tillverkad av olika lager av
porös papp sammanklistrade med något tjärliknande
ämne — alltså ett brännbart material — var på
ena sidan målat med eldskyddsfärg. Den omålade
sidan antändes med en blåslampa för att visa
materialets stora eldfängdhet, varefter elden släcktes.
Den målade sidan utsattes sedan för lågan från
blåslampan under ca 5 minuter. Det enda märkbara
resultatet var att tjäran mjuknat, samt att
materialet under färgen var något svett.
Ett experiment, som påtagligen visar
eldskyddsfärgens goda egenskaper, är följande. Två vanliga
packlådor ca 1,2 X 0,9 X 0,6 m av 20 mm
furubräder placerades på tegelstenar, så att luften hade
fritt tillopp runt hela lådan. En av lådorna var
målad endast på insidan med eldskyddsfärg. Den
andra lådan var omålad. Båda lådorna voro lagda
på sidan och delvis fyllda med torr ved, trassel och
papper — lika mycket i varje låda. Sedan hälldes
lika kvantiteter bensin över innehållet i varje låda
och det hela antändes. Någon minut efter
antändningen brann innehållet i lådorna häftigt. Lågorna
började redan slå igenom den omålade lådan. Efter
10 minuter var den omålade lådan förstörd. I den
porcellamålade lådan hade elden dött ut sedan
innehållet brunnit ned, men själva lådan var
oskadad. Under hela provet var utsidan av den
procellamålade lådan så kall, att man kunde lägga
 |
| Fig. 1. Zinkplåt målad med eldskyddsfärg, med lågan från en blåslampa riktad mot den målade sidan. Plåten smälter för hettan, men färgfilmen förblir oskadad. |
|
| Fig. 2. Baksidan av zinkplåten i fig. 1. Plåten smälter men färgen mellan lågan och plåten förblir oskadad. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
