Teknisk Tidskrift / 1935. Allmänna avdelningen / 250 (1871-1962) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 25. 22 juni 1935 - Luftkonditionering, av A. F. Rosell

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Fig. 1. Effektiva temperaturens samband med torr och våt temperatur samt lufthastighet.

avdunstning från huden och i all synnerhet
andningsorganens slemhinnor, vilket synes göra dessa mera
mottagliga för infektioner. Låg fuktighet ökar
vidare dammbildningen från textilföremål, såsom
mattor, gardiner, kläder etc., och även detta bidrager
till att ge retningar i andningsorganen.

Vid vanlig rumstemperatur synes det
gynnsammaste området för relativa fuktigheten ligga mellan
40 och 60 %. (Detta gäller sålunda lokaler, där man
framförallt har att taga hänsyn till de människor som
vistas i dem. Inom industrien förekommer det allt
som oftast att man av hänsyn till tillverkningen
inom lokalerna måste avvika från dessa värden.)

Att mycket torr luft är fördärvlig för träinredning
och möbler är ju allmänt känt. Även målningar,
framförallt pannåer, kunna bli mycket allvarsamt
skadade, om de förvaras i luft av låg fuktighetshalt.
De studier, som gjorts beträffande denna sak i olika
museianläggningar, tyda på att det ovan angivna
området, 40 à 60 % även lämpar sig för
konstverkens bevarande. Museerna äro också bland de första
offentliga byggnader, där en rationell
fuktighetskontroll införts. Av våra äldre museer är det endast
Nationalmuseum som fått en modern utrustning i
detta avseende, men i de nu pågående
nybyggnaderna för Tekniska museet, Sjöhistoriska museet
samt Malmö museum komma även
befuktningsanläggningar att installeras.

Jonisering och ozonisering.

Det har tidigare nämnts, att även luftens
jonisering, dvs. mängden av fria elektriska laddningar i
densamma, har en viss betydelse för människans
välbefinnande. Man har kunnat konstatera, att
närvaron av människor i en lokal hastigt minskar
joniseringen (fig. 3) och att denna har ett visst
inflytande på en del av människokroppens funktioner, men
det fordras ytterligare undersökningar, innan man
med bestämdhet kan säga något om denna saks
betydelse.

I detta samband bör kanske även nämnas något
om ozonbehandling av luften. Tillsats av ozon har
förr ansetts verka desinficerande och påstods även
eliminera vissa lukter. Emellertid kan i
ventilationsluft tillåtas högst 0,1—0,5 delar ozon på 1 million
delar luft och för att märkbart påverka
bakterieinnehållet i luften fordras 13 delar. Redan i
proportionen en till en million är ozon skadlig för
människan, men har ingen märkbar inverkan på bakterier
eller lukter, och någon saklig anledning att försätta
ventilationsluft med ozon finnes därför ej.

Ventilationens betydelse för transport av värme
och fuktighet.

Fig. 4 visar ett exempel på, hur temperatur- och
fuktighetsförhållandena i en lokal påverkas av de
människor, som vistas där. Det anger nämligen hur
lufttillståndet varierade under en stor bal, som
avhölls vid University of Wisconsin. Antalet personer
var ca 1 000 och ventilationsluftmängden ca 20 000
m³/tim. (Luftkonditioneringsanläggning fanns ej i
lokalen.) Denna luftmängd skulle alltså
borttransportera den värme och den fuktighet, som de dansande
alstrade. På den kurva, som anger den avgående
luftens relativa fuktighet, kan man iakttaga
praktiskt taget varje dans i form av en stegring av
fuktighetshalten. Temperaturen på den avgående
luften har däremot ett jämnare förlopp. Detta beror
på att den värme kroppen avger genom konvektion
(sålunda på samma sätt som en vanlig radiator) är
tämligen konstant vid samma temperatur hos den
omgivande luften. Den ökade värmeavgivning, som
behöves vid starkare kroppsarbete, sker sålunda
huvudsakligen genom ökad avdunstning från kroppen.

För att kunna dimensionera
konditionsanläggningen i ett dylikt fall gäller det att bestämma, dels
hur mycket värme och fuktighet som kan komma att

Fig. 2. Behaglighetszonen vid ingen lufthastighet. Person normalt klädd vid lätt arbete.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>