Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 25. 22 juni 1935 - Luftkonditionering, av A. F. Rosell
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
avgivas i lokalen, dels vilket tillstånd som kan
tillåtas på den inkommande såväl som på den
avgående luften, dvs. hur stor värmemängd och hur
mycket vatten varje m3 luft kan få absorbera medan
den passerar lokalen. På motsvarande sätt kan man
behandla varje ventilationsanläggning, där
huvudändamålet är att bortskaffa värme eller fuktighet.
Om det i stället gäller att tillföra värme, dvs. att
använda ventilationsanläggningen även som
värmeanläggning, blir förhållandet givetvis i princip
detsamma, liksom även om det gäller att tillföra
fuktighet.
Jag vill i detta sammanhang särskilt framhålla
den stora fördel ur "dragsynpunkt", som ligger i
att i lokaler, som fordra både ventilation och
uppvärmning, kombinera dessa båda funktioner i en
anläggning. Ju högre inblåsningstemperatur som
kan användas, ju lättare är det nämligen att
undvika drag. I de flesta fall är en sådan kombination
även ekonomiskt fördelaktig, emedan
ventilationsanläggningen endast behöver en ringa komplettering
för att samtidigt tjäna såsom uppvärmningsanläggning.
Givetvis måste då en sådan anordning finnas,
att man vid de tillfällen då lokalen ej har behov
av friskluft kan låta rumsluften cirkulera genom
uppvärmningsbatterierna.
![]() |
Fig. 4. Temperatur- och fuktighetsförhållanden under en bal vintertid i en icke konditionerad lokal. |
![]() |
Fig. 5. Avdunstningskylning. Lufthastighet = 0,1 m/s. Värmeinnehåll = 10 ve per kg torr luft. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>