- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1935. Allmänna avdelningen /
251

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 25. 22 juni 1935 - Luftkonditionering, av A. F. Rosell

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

avgivas i lokalen, dels vilket tillstånd som kan
tillåtas på den inkommande såväl som på den
avgående luften, dvs. hur stor värmemängd och hur
mycket vatten varje m3 luft kan få absorbera medan
den passerar lokalen. På motsvarande sätt kan man
behandla varje ventilationsanläggning, där
huvudändamålet är att bortskaffa värme eller fuktighet.
Om det i stället gäller att tillföra värme, dvs. att
använda ventilationsanläggningen även som
värmeanläggning, blir förhållandet givetvis i princip
detsamma, liksom även om det gäller att tillföra
fuktighet.

Jag vill i detta sammanhang särskilt framhålla
den stora fördel ur "dragsynpunkt", som ligger i
att i lokaler, som fordra både ventilation och
uppvärmning, kombinera dessa båda funktioner i en
anläggning. Ju högre inblåsningstemperatur som
kan användas, ju lättare är det nämligen att
undvika drag. I de flesta fall är en sådan kombination
även ekonomiskt fördelaktig, emedan
ventilationsanläggningen endast behöver en ringa komplettering
för att samtidigt tjäna såsom uppvärmningsanläggning.
Givetvis måste då en sådan anordning finnas,
att man vid de tillfällen då lokalen ej har behov
av friskluft kan låta rumsluften cirkulera genom
uppvärmningsbatterierna.

illustration placeholder
Inflytande av andning och transpiration på luftens jonisering.

Sju personer i slutet rum. Kubikinnehåll 16 m3. Ingen ventil.



Inflytande av antalet personer på luftens jonisering. Rumsvolym

9X9,5X3,5 m. God fönsterventilation.



Fig. 3. Joniseringens variation med antalet personer i ett rum.


Kylning, befuktning och torkning.

I det ovan behandlade fallet kunde, trots den
betydande värmeutvecklingen i lokalen, temperaturen
hållas inom rimliga gränser tack vare att sval luft
kunde tillföras utifrån, och fuktigheten kunde även
hållas tillräckligt låg tack vare friskluftens ringa
vatteninnehåll. Hade det i stället gällt en
sommardag med högt värme- och vatteninnehåll, hade saken
ställt sig annorlunda. Genom att öka luftmängden
kunde man visserligen ha minskat tillskottet av
värme resp. fuktighet räknat pr kg luft, men man
hade ändå alltid fått högre värden på dessa
storheter än utomhus. Detta är i många fall
olämpligt, och man måste då tillgripa artificiell kylning
med hjälp av ett eller annat slag av kylmaskiner,
is eller eventuellt grundvatten. En viss kylning kan
också åstadkommas enbart genom att befukta luften
(fig. 5). Denna metod kan givetvis endast användas

illustration placeholder
Fig. 4. Temperatur- och fuktighetsförhållanden under en bal vintertid

i en icke konditionerad lokal.


illustration placeholder
Fig. 5. Avdunstningskylning. Lufthastighet = 0,1 m/s.

Värmeinnehåll = 10 ve per kg torr luft.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 15:31:12 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1935a/0261.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free