Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Häfte 26. 29 juni 1935
- Det utrikespolitiska kvartalet, av Rütger Essén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Teknisk Tidskrift
HÄFT. 26 | UTGIVEN AV SVENSKA TEKNOLOGFÖRENINGEN | 29 JUNI |
ÅRG. 65 | CHEFREDAKTÖR: KARL A. WESSBLAD | 1935 |
INNEHÅLL: Det utrikespolitiska kvartalet, av Rütger Essén. — Johannes Ruths †. — Gustav Cohn †. —
Tidskriftsnytt inom mekaniska och elektriska facken. — Notiser. — Litteratur. — Tekniska föreningar. —
Personalnotiser. |
DET UTRIKESPOLITISKA KVARTALET.
Av Rütger Essén.
De politiska tilldragelserna dominera de
ekonomiska. — En högkonjunktur av
säregen art. — Belgiens valutadevalvering. —
Växelspelet mellan stormaktregeringarna:
Tyskland återupprättar sin värnpliktsarmé.
Simons och Edens resor. Stresa-mötet
och "Genève-domen" över Tyskland. Laval
i Moskva: den nya fransk-rysk-tjeckiska
alliansen. Englands tvekan. Hitlers tal
den 21 maj. Dess verkan i England.
Nazistiska valframgångar i Danzig och
Tjeckoslovakien. Engelskt utrikesministerskifte
och engelskt-tyskt flottavtal. Tysklands
ställning förbättrad. — England:
kungajubileum, Mac Donald ersättes av Baldwin,
kommande underhusval. — Frankrike:
Regeringskriser, Flandin, Bouisson, Laval.
Budgetsanering nödvändig. — Polen:
Pilsudskis död. Den nya autoritära
författningen. — Österrike, Ungern och Italien.
— Mot ett italienskt-abessinskt krig. —
Japan uppbygger ett storvälde i Nordkina.
— U. S. A:s Högsta domstol underkänner
N. R. A. — Stillestånd i Chaco.
Stockholm den 21 juni 1935.
De politiska tilldragelserna ha dominerat det sista
kvartalet. I motsats till vad fallet var under
världsdepressionens starkaste tryck för ett par, tre år
sedan är det icke världens ekonomiska nödläge, som
drivit fram det politiska handlandet, utan snarare de
oroligt skiftande politiska kombinationerna, som
verkat störande och återhållande på det ekonomiska
livet. Världen anses i allmänhet sedan ett à två år
leva i en slags högkonjunktur. Men om denna
beteckning skall kunna anses riktig så är det i varje
fall en högst egendomlig högkonjunktur. Den har
icke lett till krisåtgärdernas avveckling; den har icke
återgett världshandeln över haven eller mellan
nationerna tillnärmelsevis sin volym från 1920-talets
senare hälft; den har icke medfört återställandet av
ett fast internationellt penningsystem; och den har
icke lyckats återställa förtroendet och tilliten inom
företagarvärlden. Kvar står dock en oförneklig
produktionsstegring världen runt och en förbättrad
arbetstillgång. Massarbetslöshetens spöke har för
denna gång vikit något tillbaka. Men ingen tror på
dess varaktiga försvinnande. Enbart i England
finnas ännu cirka 2 millioner arbetslösa. Den
högkonjunktur som finnes är dessutom synnerligen skiftande
från land till land. Under det sålunda läget måste
betecknas som gott i England, Tyskland och
Skandinavien, är konjunkturen i Amerika vacklande, och
i guldländerna, särskilt Frankrike, råder utpräglad
pessimism.
Valutaläget i världen kännetecknas alltjämt av
osäkerhet. Sterlinggruppen ådagalägger visserligen
alltjämt rätt stor stabilitet i inbördes kursrelation
och i inre prisnivå, men förhållandet mellan
sterlingvalutor och guldvalutor svänger, och de
sistnämnda äro utsatta för en allt starkare pressning. I
april slogs en bresch i guldmuren, då Belgien — med
provisoriskt övergivande även av guldmyntfoten —
från början av nämnda månad tvangs att skriva ned
sin valutas guldvärde med över en fjärdedel. Hotade
äro även guldvalutorna i Schweiz och Holland, där
man måst företaga diskontohöjningar, under det man
i Frankrike, trots växande deflationssvårigheter och
stadigt försämrad budgetbalans, dock ännu icke
tycks vilja överväga valutadevalvering.
Mellan stormaktskabinetten i Europa har de sista
månaderna pågått ett slags rytmiskt diplomatiskt
växelspel med bud och motbud, trevande
anknytningar, plötsliga avståndstaganden och ansträngda
försök att kläda de särskilda maktintressena i
allmänmänskliga talesätt. Det hela började efter
Saaravgörandet — som rensade luften — med den i
föregående kvartalsöversikt skildrade engelsk-franska
London-kommunikén av den 3 februari med
luftpakten och anbudet till Tyskland om Versaillesfördragets
avrustningsbestämmelsers ersättande med en ny
uppgörelse på jämlikhetens grundval.
Efter allmänt välvilliga men svävande tyska
uttalanden kom det egentliga svaret på detta, då den
tyska riksregeringen den 16 mars proklamerade den
allmänna värnpliktens återinförande i Tyskland och
en ny stormaktsarmés omedelbara upprättande. Dess
omfång angavs till 12 armékårer och 36 divisioner.
Den vapenföra — ariska — tyska ungdomen skulle
göra ett års vapentjänst och ett års arbetstjänst.
Beträffande flygvapnet meddelades samtidigt att paritet
med England redan var vunnen.
Detta Tysklands slutliga streck över en väsentlig
del av Versaillesfördraget med ännu nominell
giltighet utlöste givetvis åtskilligt rabalder, men i sak var
intet att göra. Sir John Simons och Mr Anthony
Edens beramade besök i Berlin ägde rum den 24
mars. I förtroliga överläggningar med Hitler och von
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Fri Oct 18 15:31:12 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/tektid/1935a/0267.html