Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 26. 29 juni 1935 - Tekniska föreningar - Skånska ingenjörsklubben, av F. M. - Tekniska förbundet i Borås, av Wm. - Kalmar teknologklubb, av T. B. - Södra Dalarnes tekniska förening, av G. C—n. - Personalnotiser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Lufttillförseln kan avpassas så, att atmosfären i ugnen
blir oxiderande eller reducerande, alltefter behovet.
Genom luftförvärmning och tryckoljebrännare kan
temperaturen stegras. Även för centraluppvärmning av
byggnader har oljan vunnit en avsevärd terräng.
Fördelarna äro inbesparingar å lagringskostnader och
eldarpersonal. Efter förhandlingarna intogs gemensam supé,
varpå följde några timmars angenämt samkväm med tal
och sång. F. M.
Tekniska förbundet i Borås
höll lördagen den 27 april högtidssammanträde med
damer å Hotel du Nord. Som föredragshållare hade
förvärvats redaktören i Svenska dagbladet, dr Gotthard
Johansson, som talade över ämnet "Bostad och möbler".
Sammanträdet öppnades av förbundets ordförande,
överingenjör Alex. Engblom, som hälsade medlemmarna
och deras damer välkomna och därpå omedelbart
överlämnade ordet till dr Johansson.
Föredragshållaren framhöll inledningsvis, hurusom
även under gångna tider bostadens utformning i allt
väsentligt återspeglat livsföringen hos de människor,
som därinom levde sitt dagliga liv. Barockens och
renässansens prunkgemak fingo sin prägel av den tidens
människor, de pompösa gemaken voro en passade ram
kring de män och kvinnor, som då voro
förgrundsfigurer. Rokokon med dess sirliga preciösa
umgängesformer gav åt bostaden och dess interiörer en betydligt
intimare karaktär, som på sitt sätt återgav den lätta
mera personliga konversation, som då var förhärskande.
Den franska revolutionen lät en ny samhällsklass
komma i förgrunden; empirens och Carl
Johans-periodens möbler och inredningsformer ge ett uttryck för
en tid, som i större utsträckning än förut låter det stilla
och lugna familjelivet komma till heders.
Möbler och bostad ha sålunda stått i ständig
växelverkan. Det sätt på vilket människorna utformat sitt
liv, har ställt vissa krav på de inredningsföremål, som
tagits i dagligt bruk. Möblerna i sin tur ha i mångt och
mycket varit bestämmande för bostadens utformning.
Samma process gör sig gällande även i våra dagar.
Vår tid ställer andra krav på människorna. Livsföringen
har blivit en annan, de ändrade förhållandena
återspegla sig i utformningen av våra dagars bostäder.
Fortsättningen på föredraget formade sig till en
redogörelse för hur man i våra dagar sökt lösa de problem
som i detta hänseende möta. Som exempel redogjorde
tal. för en del av de arbeten, som utförts inom och på
initiativ av Svenska slöjdföreningen, främst de
utställningar, som denna institution anordnat. Vid olika
tillfällen har nämligen som bekant slöjdföreningen sökt
visa, hur man med vår tids resurser kan praktiskt och
ekonomiskt lösa bostads- och möbleringsproblem.
Föreningen har bland annat genom en rad utställningar
utfört ett uppskattat och värdefullt arbete i denna
riktning. Den redogörelse, som lämnades över dessa
insatser, var synnerligen instruktiv och av stort värde.
Den givande framställningen mottogs av åhörarna
med livliga applåder och överingenjör Engblom
underströk i ett anförande auditoriets tacksamhet.
Gemensam supé intogs, varpå följde samkväm med
dans. Wm.
Kalmar teknologklubb
sammanträdde å stadshotellet i Kalmar fredagen den 3
maj under direktör Roséns ordförandeskap.
Vid sammanträdet behandlades först en från Svenska
teknologföreningen inkommen skrivelse om utseende av
representant vid möte i Stockholm den 6 maj för
dryftande av ett av nämnda förening väckt förslag angående
livligare förbindelser mellan landets tekniska föreningar
och Svenska teknologföreningen. Sedan klubben till
representant vid detta möte utsett klubbens förre
ordförande, major L. V. Ståhle, nu bosatt i Stockholm, och
klubben därefter beslutat om en utfärd till Orrefors
glasbruk å lämplig dag i slutet av maj, höll disponenten
vid Kalmar och Karlshamns bryggerier, T. Carling, ett
synnerligen intressant med ljusbilder belyst föredrag
om "öl och öltillverkning".
Efter att i början av föredraget ha behandlat
öltillverkningens historiska utveckling från äldre tid till våra
dagar, varom bl. a. nämndes, att
maltdryckstillverkningen går mycket långt tillbaka i tiden och är betydligt
äldre än vinberedningen samt att redan de äldsta
kilskriftdokumenten innehålla beskrivning av
öltillverkningen, övergick talaren till en utförlig skildring av
tillvägagångssättet vid ölets framställning. I denna
framställning, som omfattade kornets ombildning till malt,
maltets, överföring i vört, vörtens förjäsning och ölets
mognande och mättande med kolsyra genom lagring,
gav talaren en ingående redogörelse över vart och ett
av dessa förfaringssätt. Härvid påvisades bl. a.
betydelsen av att endast goda råvaror, vilka utgöras av
korn, humle, jäst och vatten, böra komma till
användning vid beredningen, men även att största
noggrannhet och omtanke städse måste iakttagas för att en god
maltdryck skall kunna erhållas. Sedan talaren
därefter utförligt behandlat ölets egenskaper och olika slag
av maltdrycker, avslutades det om stor sakkännedom
vittnande föredraget med en redogörelse över
ölkonsumtionen i landet och dels lagstiftningen på området.
Efter föredraget framförde klubbens ordförande ett
tack till föredragshållaren för det synnerligen
intressanta och gedigna föredraget, varpå följde ett
synnerligen angenämt samkväm.
Före föredraget hade klubbens ledamöter beretts
tillfälle att under disponent Carlings ledning taga del av
öltillverkningen och den moderna utrustningen vid ölets
framställning vid Axel Anderssons bryggeri i Kalmar,
en demonstration, som givetvis av de tillstädeskomna
ledamöterna följdes med största uppmärksamhet och
intresse. T. B.
Södra Dalarnes tekniska förening
hade lördagen den 15 juni anordnat en bilutflykt till
Västerås. Färden, i vilken omkr. 25 medlemmar
deltogo, ställdes först till centrala flygverkstaden, som
demonstrerades av ingenjör Holmström. Å verkstaden
funnos under arbete i olika stadier fyra spaningsplan
av typen SM 5 för två kulsprutor. Även Bristol-Jupiters
540 hkr flygmotorer av Nohabs tillverkning kunde
studeras. Under de senaste två åren ha vid flygverkstaden
byggts endast tre plan, medan årets
tillverkningsprogram omfattade åtminstone 13 enheter. Därefter
gjordes besök vid ångkraftverket, som demonstrerades av
ingenjör Domeij. Särskilt den stora Forssbladspannan
för 130 ton ånga pr tim. och Stalturbingeneratorn om
50 000 kW väckte de besökandes intresse. Efter
middag på Elba och angenämt samkväm skedde hemfärden
efter råd och lägenhet. G. C—n.
PERSONALNOTISER
in memoriam
Bergsingenjör Wilhelm Samuel Berglund, f. 1852,
avled i Wallace, Ida, U. S. A., den 29 maj 1935.
Civilingenjör Sten Erik Ericson, f. 1862, avled i
Hägersten den 7 juni 1935.
Bergsingenjör Karl Albert Lagerkvist, f. 1854, avled å
Sthlms sjukhem den 30 maj 1935.
Ingenjör Johan Magnus Lindelöf, f. 1856, avled den 24
april 1935.
Generalkonsuln ingenjör Frans Johan Kristoffer
Teuchler, f. 1877, avled i Sthlm den 31 maj 1935.
Civilingenjör Reinhold Philip Wester, f. 1869, avled i
Vänersborg den 24 maj 1935.
Civilingenjör, f. d. major kvvk, Carl Filip Wetterling,
f. 1869, avled i Ålsten den 9 juni 1935.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
